För att innehållet på denna sida skall bli korrekt återgivet måste du ha NE-fonten installerad
Stavning
Uttal
Ordklass
Böjning
Förkortning
Ordled
Verbalsubstantiv
Definition
Betydelserelationer
Bruklighet
Morfologiska exempel
Syntaktiska exempel
Betydelsenyanser
Idiom
Konstruktion
Historia
Etymologi
Citat
Uttalsbeteckningar
Förkortningar
Varje ord - egentligen varje belägg på varje ord - är unikt. Det finns ändå så många gemensamma drag i ordens uppträdande att ordförrådet kan fångas i ett ändligt antal kategorier. Vilka dessa är och hur de skall beskrivas är grundläggande frågor i den forskningsprocess som varje lexikaliskt projekt utgör. De många överväganden som görs och de ofta intrikata avgöranden som träffas när man behandlar ett helt vokabulärsystem kan inte annat än antydningsvis redovisas i en kortfattad översikt som denna, där användningen av ordboken står i fokus. I projektet Lexikalisk databas har lemma-lexem-modellen utvecklats. Enligt den bestäms uppslagsorden - lemmana - på formella grunder: stavning, uttal, böjning, ordklass. Inom varje lemma kan det förekomma en eller flera huvudbetydelser - lexem - som i sin tur kan ha betydelsenyanser. Lexemen är alltså de centrala enheterna i den semantiska strukturen.
Olika slags lemman får delvis olika typer av uppgifter. Ett oböjligt och enkelt ord som dit får naturligtvis ingen böjningsuppgift och ingen ordledsuppgift. Ett substantiv får inte genomgående samma slags uppgifter som ett verb osv. De olika typerna av uppgifter presenteras här en efter en. Vissa av de informationer som ges kan synas självklara för svenskar, men vi har också haft användare med annat modersmål än svenska i åtanke.
Stavning
Lemmana ordnas alfabetiskt efter grundformernas stavning i rikspråket. Två olika lemman som har samma stavning - är homografer - skiljs åt med hjälp av framförställda, upphöjda siffror. (Slingan ~ i exemplen markerar upprepning av hela uppslagsordet.)
1gång ~en ~ar
2gång ~en ~er
Ett uppslagsord kan bestå av mer än ett ord som bildar en semantisk helhet.
gå till´ verb gick gått, pres. går
Det finns också uppslagsord som inte är fullständiga ord. I sådana fall är det fråga om element som har en sådan vikt i ordbildningssystemet, att de redovisas separat.
gyro- förled
Uttal
Som framgår av exemplet gå till´ ovan markeras huvudtrycket i ett uppslagsord med ett accenttecken. Det placeras efter den betonade vokalen, om den är lång, annars efter den följande konsonanten.
gevä´r subst.
gestal´ta verb
I sammansatta ord anges huvudtryck men inte bitryck. Normalt kan man dock finna dess plats med hjälp av de dubbla ordledsstrecken (se Ordled), som i de flesta fall anvisar vilket lemma som efterleden bildar. Huvudregeln är att bitrycket i det sammansatta ordet ligger på den stavelse där efterleden som självständigt lemma har huvudtrycket. I garfågel ligger bitrycket på å. När efterleden har karaktär av sammansatt ord ligger bitrycket normalt en stavelse till höger om huvudtrycket i efterleden som självständigt lemma (om det finns en sådan stavelse). I ett fall som studiebidrag ligger alltså bitrycket på a.
Accenttecknet i exempel som dessa anger samtidigt den musikaliska accent som brukar kallas akut eller accent 1. Det är den som finns i giftet (bestämd form av gift) till skillnad från giftet (bestämd form av gifte). Den grava accenten i det senare fallet - accent 2 - betecknas med ett accenttecken som lutar åt andra hållet.
gestal`tpsykologi subst.
I exemplen hittills har accenttecknen varit i själva uppslagsordet. Det hänger samman med att ingen särskild uttalsparentes sätts ut när stavningen själv i kombination med enkla utläsningsregler kan fungera som uttalsuppgift. Så snart detta inte är fallet kommer en uttalsparentes.
gestikulera [Sestikule´ra] verb
En sådan står också när en böjningsform har huvudtrycket på en annan stavelse än grundformen.
gibbon [gib´-] subst. ~en [-bo´nen] ~er [-bo´ner]
På motsvarande sätt markeras en böjningsform som har en musikalisk accent som avviker från normalfallet.
grek subst. ~en ~er [gre´k-]
I de allra flesta fall har ord med denna höjning (liksom alltid de med böjningsändelsen -ar) accent 2 i plural: [präs`ter] osv. Detta är den viktigaste böjningskategori vars musikaliska accent inte är förutsägbar med utgångspunkt i grundformens uttal. Vad som gäller för den musikaliska accentens förändring utöver vad som anges i ordbokens uttalsuppgifter kan i huvudsak fångas några enkla tilläggsregler. Presens på -er av starka verb och av 2:a konjugationens verb får accent 1, oavsett att infinitiven har accent 2: [skri´ver, skri`va], [lä´ser, lä`sa]. Två- och flerstaviga former av adjektiv har i de allra flesta fall accent 2 som i [hö`ga]; undantag som [hö´gre] anges i ordboken. Tillägg av bestämd artikel hos substantiven påverkar inte den musikaliska accenten.
Vid utläsningen av uppslagsorden förutsätts det att vokalerna har vanligt svenskt uttal: a som i kana och kan, o som i hona och hon osv. Avvikelser noteras i uttalsparentes. När det gäller o kan särskilt nämnas att å-uttal endast ges i betonad stavelse (både o-uttal och å-uttal går normalt bra i obetonad stavelse).
Samma princip gäller för konsonanterna. Här är dock att märka att k och g uttalas med tj-ljud respektive j-ljud framför e, i, y, ä och ö (de mjuka vokalerna) och att c uttalas med k-ljud framför vokalerna a, o och u samt konsonanterna l och r (annars med s-ljud). För konsonantkombinationer gäller att ch, sch, sh, sj, skj och stj uttalas med sj-ljud liksom sk framför mjuk vokal.
I en del inlånade ord ansätts ett ungefärligt uttal.
ghostwriter [ung. gåo´strajter] subst.
Vid uttalet av sammansatta ord som fotomontage gäller uttalsuppgifterna om de ingående delarna. Beträffande senare ledet i det här fallet kan man alltså gå till montage. Generellt gäller vidare att de uttalsuppgifter som meddelas avser lexikaliskt uttal utan alla de reduktioner som förekommer i löpande tal. En lista över speciella uttalsbeteckningar finns före förkortningslistan.
Ordklass
Efter uppslagsordet respektive uttalsparentesen står alltid en ordklassuppgift.
honungsmelon [hå`-] subst. ~en ~er
Specialfall är förled som det ovan nämnda gyro- och efterled som -tonnare.
Böjning
Nästan alla ord i svenskan är böjliga och får alltså uppgifter om böjningsformer. Enligt principen om maximal information ges de former från vilka övriga kan skapas (gardiner visar på gardinerna osv.).
gardi´n subst. ~en ~er
glad adj. glatt
garne´ra verb ~de ~t
Verb av första konjugationen som garnera bildar presens genom tillägg av -r till grundformen. Det anges inte särskilt, men i övriga fall utsätts presensformen.
2gö`ra verb gjorde gjort, pres. gör
Från oregelbundna böjningsformer hänvisas till grundformen.
gick se gå
Förkortning
I ett begränsat antal fall, t.ex. vid en måttsenhet som gray, anges den vedertagna förkortningen. Den står på ny rad.
FÖRK.: Gy
Ordled
I nästan alla ord kan man urskilja ordled, morfologiska byggstenar. Inte minst i samverkan med etymologierna ger ordledsanalysen en möjlighet till djupare förståelse av ordskatten. Ordledsuppgiften står på särskild rad.
ORDLED: gök--ur-et
Eftersom det är mer upplysande att ge en böjningsform än grundformen är det i de flesta fall en central böjningsform som meddelas. Ytterligare ett exempel på detta erbjuder typen cykel.
ORDLED: cykl-ar
Det framgår också att gränserna mellan ordleden noteras på två sätt. De dubbla strecken visar den mest markanta ordledsgränsen, fogen i sammansättningen. Även i flerledade sammansättningar är det en av brytpunkterna som dominerar. Endast den får dubbla streck.
ORDLED: gång--berg-art-en
Avledningsändelser urskiljs också.
ORDLED: del-akt-ig
ORDLED: dag--drömm-ar-en
Uppgifterna om ordled är en del av den lexikaliska beskrivningen, men de kan också fungera som anvisningar när det gäller en konsekvent morfologisk avstavning.
Verbalsubstantiv
Till de allra flesta verb hör ett eller flera substantiv som uttrycker samma verksamhet som verbet. Nästan alltid förekommer verbalsubstantiv på -ande och mycket ofta sådana på -(n)ing. Utöver dessa båda normalformer kan andra typer finnas. De anges efter semikolon.
SUBST.: analyserande, analysering; analys
När ett verb har flera lexem och de uppför sig olika i förhållande till verbalsubstantiven, anges vad som gäller med lexemnummer inom parentes. Ett verb som föredra (med variantformen föredraga) har tre lexem, där det första avser val mellan alternativ, det andra sceniskt framförande och det tredje redogörelse inför en grupp.
SUBST.: föredragande, föredragning (till 3); föredrag (till 2)
Notationen innebär alltså att föredragande går till alla tre lexemen, föredragning bara till det tredje och föredrag bara till det andra. Till de få verb som främst av semantiska skäl helt saknar verbalsubstantiv hör belanga, belöpa sig, framgå och frodas. Sådana verb är i många fall reflexiver, deponens eller flerordslemman.
Definition
Det vanliga är att ett lemma har ett enda lexem, en huvudbetydelse. Definitionen anförs på en rad som börjar med en upphöjd punkt.
• förhänge för fönster anv. som skydd mot ljus el. insyn el. som dekoration
Uppslagsordet är gardin. Det finstilta tillägget kompletterar betydelsebeskrivningen med ytterligare relevant information. När det finns flera lexem, som vid glas, särhålls de genom numrering.
1 ett hårt, glänsande genomskinligt ämne som anv. särsk. i dryckeskärl, fönsterrutor etc.
2 dryckeskärl av glas utan handtag, men ibl. med fot; vanl. anv. för kalla drycker
3 halvtimma mätt med timglas och markerad med slag på klocka; på fartyg
En definitions huvudord (genus proximum) - i exemplet ämne, dryckeskärl, halvtimma - definieras på sin givna plats i ordboken, som alltså på det sättet bildar en sammanhängande struktur. Som sådan är den ett intressant fält för vidare forskning.
Ett viktigt led i beskrivningen liksom i lexikologens arbete är kravet att ett uppslagsord och dess definition skall vara utbytbara mot varandra i löpande text.
Fågeln satt på en gren och sov.
Fågeln satt på en (grov) utväxt från trädstam, vanl. försedd med kvistar och blad el. barr och sov.
Adjektiv som definieras med en relativsats får behandlas med en viss generositet i detta avseende.
Han ville ha gredelina karameller.
Han ville ha karameller som har en (skarp) färg som ligger mellan rött och blått.
Definitionerna kan stundom föregås av en modifierande kommentar som i 1blåsa 1-2.
1 (mest i opers. konstruktion) naturligt strömma fram luft (parallellt med jordytan) p.g.a. lufttrycksskillnader
2 (ofta med partikel) verka genom att frambringa luftström (mot) med naturliga el. konstgjorda medel
Betydelserelationer
Efter definitionen med dess eventuella tillägg nämns ofta, som vid gredelin, andra lexem som står i en intressant semantisk relation till uppslagsordet. Sådana uppgifter står inom klammerparentes.
{e1lila, violett}
Den vågräta pilen pekar på s.k. kohyponymer, dvs. lexem som hänför sig till samma överordnade begrepp, i detta fall 'färg'.
Under ett ord som geting får vi exempel också på en uppåtriktad pil, markerande en hyperonym, ett överordnat begrepp.
{e2bi, humla; Égaddstekel}
Nedåtriktad pil förekommer på motsvarande sätt för att markera hyponymer, underordnade begrepp. När uppslagsord har närsynonymer anförs de. Så är fallet vid glaciär.
{SYN. gletscher, jökel}
Tydliga motsatsord, särskilt till adjektiv, noteras också. Ett exempel finns under gladlynt.
{MOTS. tungsint}
Bruklighet
Som bruklighet betecknas här alla typer av restriktioner som knyter sig till de lexikaliska enheterna. Det kan gälla stilistisk karaktär som vid gympa.
• gymnastik <vard.>
Andra gånger kan t.ex. en högtidlig eller skämtsam biton noteras. Också nedsättande karaktär markeras, som vid geschäft.
• spekulativ affärsverksamhet <nedsätt.>
Vid ett ord som gevaldiger anges att det har en ålderdomlig klang.
• (titel för) underordnad polisman <åld.>
Fullt levande ord som avser företeelser som inte längre existerar betecknas däremot som historiska. Ett sådant fall är galär.
• typ av större (krigs)fartyg för rodd och segling vanl. framdrivet av straffångar{egaleja} <histor.>
Att ett ord huvudsakligen hänför sig till ett visst fackområde framgår ofta av definitionen. Som vid gravstickel kan den dock kompletteras med en uppgift om område.
• ett skärverktyg vars spets består av en diagonalslipad egg anv. för gravering <konsthantv.>
Förhållandena i finlandssvenskan berörs också. Vid abiturient aktualiseras två bruklighetsuppgifter.
• elev i gymnasiets avgångsklass som ämnar avlägga studentexamen vanl. om elev i det gamla gymnasiet <mest histor. utom i fråga om finlandssvenska förh.>
En del ord som i och för sig försvarar sin plats har av varierande skäl begränsad användning (i någon innebörd) och betecknas då som mindre brukliga. Så t.ex. gestik.
• sätt att använda gester
BET.NYANS: ibl. äv. gestikulerande <mindre brukl.>
Morfologiska exempel
Ordens funktion i ordbildningssystemet belyses med morfologiska exempel. De visar både hur lexemet i fråga uppträder rent formellt, t.ex. vid sammansättningsfogar, och vilka typer av andra lexem det kan bilda semantiska enheter med. Sammansättningar med lexemet i förled så väl som slutled tas upp. Ett exempel är 1förlag.
förlagskatalog; förlagsman; förlagsredaktion; bokförlag; tidskriftsförlag
De morfologiska exemplen är ett viktigt komplement till definitioner och betydelserelationer.
Syntaktiska exempel
Till de morfologiska exemplen fogas i största utsträckning syntaktiska exempel, som illustrerar ordens uppträdande i meningar, satser och fraser. Som prov på förekomsten i kontext bidrar de också till beskrivningen av betydelseförhållandena. Under huvudbetydelsen av det vardagliga verbet greja ges fyra syntaktiska exempel.
~ en biljett till konserten; jag kan ~ middagen; försörjningen är ~d för ett tag framåt; vad håller du på och ~r med hela tiden?
Bakom de flesta exemplen ligger autentiska språkprov, som i förekommande fall har rensats från tillfälliga tids- och rumsbestämningar liksom personnamn.
Betydelsenyanser
Som komplement till huvudbetydelsen kan en eller flera betydelsenyanser anföras. De beskrivs på analogt sätt. Mycket ofta är det fråga om en utvidgad betydelse eller dess motsats specialiserad betydelse, ofta också om en överförd betydelse eller dess granne bildlig betydelse. Tre olika betydelsenyanser står exempelvis under grå.
BET.NYANSER: a) bildligt, spec. enformig, ledsam: gråstämning; den ~ vardagen; livet var ~tt och trist; den ~ anonymiteten b) spec. äv. om person(er) som gör ett färglöst el. slitet intryck: den ~ massan, dvs. de "vanliga" människorna; en liten ~ kontorist c) spec. äv. om verksamhet som inte är direkt olaglig men som innebär utnyttjande av luckor i lagen {esvart 2}: den ~ lånemarknaden
Idiom
Det finns tusentals uttryck som uppslagsorden ingår i utan att representera sina ordinära betydelser. Om man känner till de ingående ordens innebörder kan man ändå inte räkna ut ett idioms betydelse. Man måste lära sig den som en helhet. Det är ofta fråga om färgstarka formuleringar som lever vidare genom sin träffsäkerhet. Som exempel får gryta tjäna.
IDIOM: dopp i ~n maträtt bestående av (vört)brödskivor som doppats i skinkspad äv. om doppandet; döden i ~n säkert fördärv <vard.: urspr. bibl>; hålla ~n kokande oförtrutet fortsätta med (viss) verksamhet; röra om i ~n genomföra stora förändringar t.ex. i en organisation; små grytor har också öron barn hör också vad man säger
Att behärska idiomen är att ha kommit långt i användningen av ett språk.
Konstruktion
Vid verb får man en uppgift om konstruktionstyp, valens, likaså vid de rätt många substantiv och adjektiv där uppgiften är relevant. Valensuppgifterna syftar till att ge huvuddragen i konstruktionerna. Många gånger men inte alltid kan typerna återfinnas bland de syntaktiska exemplen. Ett enkelt valensfall är det intransitiva galoppera, som alltså inte tar något objekt.
KONSTR.: ~
Ett exempel på ett transitivt verb är gynna, vars objekt kan vara av två huvudarter. Av förkortningarna står n(å)g(o)n för person och n(å)g(o)t för sak, kollektiv eller djur (i andra sammanhang kan också n(å)gra förekomma).
KONSTR.: ~ ngn el. ngt
Vid vissa verb kan flera objekt eller adverbial vara berörda, som vid gifta bort. Parentes betyder att det inneslutna inte är obligatoriskt utan fakultativt.
KONSTR.: ~ ngn (med ngn)
Flera olika möjligheter anges under göra 2 'vara verksam på sådant sätt att viss effekt uppkommer med avs. på konkret el. abstrakt handling el. händelse' jämte betydelsenyanser.
KONSTR.: ~ ngt, ~ ngn el. ngt PRED, ~ PRED att+SATS, ~ ADVL (i ngt)
Den första typen svarar mot uttryck som göra en grimas. Förkortningen PRED i den andra står för predikativ, liksom ADVL i den fjärde står för adverbial (och INF, PRTL och RÄKN i andra sammanhang för infinitiv, partikel respektive räkneord). Ett exempel på den andra typen blir göra henne glad, på den tredje göra klart att han inte får och på den fjärde göra ont i såret. I beteckningen att+SATS representerar att också andra bisatsinledare. Den tredje valensuppgiften täcker alltså också fall som göra klart om han får eller ej.
Ett par olika slag av konstruktioner vid substantiv visar geschäft och gardering.
KONSTR.: ~ (med ngt)
KONSTR.: ~ (av ngt) (mot ngt)
Ytterligare ett par typer representerar 1glapp och glansperiod, det senare med framförställd preposition.
KONSTR.: ~ (mellan ngra), ett ~ (i el. på ngt)
KONSTR.: (under) ngns ~
Adjektivlexemet 1glad 1 (motsatsen till ledsen) har en konstruktionsuppgift som belyser en konvention som gäller substantiv och adjektiv.
KONSTR.: ~ (för el. åt el. över ngn el. ngt), ~ (att+sats)
Uttrycket glad över något innefattar både glad över jobbet och med satsform glad över att hon fick jobbet. Däremot utsätts markeringen att+SATS när ordet kan konstrueras utan preposition, som i glad att hon fick jobbet.
Historia
Historiemomentet har två delar. Närmast efter rubriken kommer årtalet för första kända belägg och därefter i förekommande fall etymologi.
Första belägg
Kronologiska data ger en viktig belysning av ordförrådet. Varje lexem får en uppgift om när det första gången har påträffats i svensk text. Stundom har försiktighetsmarkörer som "c(irk)a", "trol(igen)" och "åtm(instone)" fått användas. Som exempel på utförandet ges här upplysningarna under glasblåsare och grym 2 'mycket skicklig'.
HIST.: sedan 1668
HIST.: sedan ca 1970
Många ord var naturligtvis i bruk redan under fornsvensk tid. De får helt enkelt en uppgift som visar att de var medeltida. Ett sådant ord är grytstek.
HIST.: före 1520
Huvudkällorna har varit Svenska Akademiens ordbok jämte samlingarna i Lund, Söderwalls ordbok över det medeltida språket, Svenska språknämndens skrift "Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal", Språkbankens konkordanser vid forskningsgruppens egen institution och en mängd uppslagsverk. Dessutom har vi tillfrågat meddelare inom många olika områden, t.ex. bagerier, kennelklubbar, mejerier, sjöfartsmyndigheter och väderleksinstanser.
Etymologi
Alla lexem får en uppgift om etymologi, såvida de inte består av delar som själva har en sådan uppgift. Etymologierna utgörs av koncentrerade redogörelser för lexemens bakgrund, ursprungsbetydelse och släktskapsförhållanden. Det första exemplet gäller glamour (uppgiften om första belägg tas med).
HIST.: sedan 1946; av eng. glamour 'förtrollning; förtjusning', urspr. skotsk variant av grammar 'grammatik' (grammatik och annan vetenskap kunde förr förknippas med magi)
Detta är alltså ett lånord från ett bestämt språk, vilket markeras med prepositionen av. Om ett ord har kommit in via flera (ej angivna) språk, används ur, som vid alun.
HIST.: före 1520; fornsv. alun; ur lat. alumen med samma bet.
Översättningslån markeras med efter, som vid alerten.
HIST.: sedan 1951; efter eng. on the alert; till alert
En mera allmän relation anges med till, som vid galvanisera.
HIST.: sedan 1862; till namnet på den ita. naturforskaren L. Galvani (1700-talet)
Arvordens etymologi meddelas utan preposition, som vid galt 1.
HIST.: före 1520; fornsv. galter; gemens. germ. ord av omdiskuterad härledning
Som också framgår av detta exempel kan etymologier självfallet vara ovissa.
Källorna till etymologierna har varit gängse svenska och utländska ordböcker, kompletterade med böcker, artiklar och uppsatser med inriktning på ordhistoria.
Citat
I många artiklar finns ett eller flera citat som kompletterar betydelsebeskrivningen genom att på varierande sätt antyda ordens potential. Det kan röra sig om sentenser, repliker och liknande men också om versrader. Under glas citeras Bellman.
| glas Drick ur ditt glas, |
||
| se döden på dig väntar. |
||
| Carl Michael Bellman, Fredmans epistlar (1790), nr 30 |
||
Indrag i poesicitat markerar på vedertaget sätt att raden i fråga egentligen tillhör föregående versrad. I exemplet har en versrad av utrymmesskäl fått delas upp på tre.
Förkortningar
I denna lista upptas inte förkortningar som allmänt förekommer i texter. Förklaringarna står i normalformer, som i de enskilda fallen kan utbytas mot böjningsformer eller andra närliggande former.
ack. |
ackusativ |
| adj. | adjektiv |
| admin. | administration |
| adv. | adverb |
| advl | adverbial |
| akust. | akustik |
| allmänspr. | allmänspråk |
| am. | amerikansk(a) |
| anat. | anatomi |
| antropol. | antropologi |
| anv. | användning, använd(s) |
| arab. | arabisk(a) |
| arkeol. | arkeologi |
| arkit. | arkitektur |
| astrol. | astrologi |
| astron. | astronomi |
| avs. | avseende |
| bank. | bankväsen |
| barnspr. | barnspråk |
| bem | bemärkelse |
| bergsvet. | bergsvetenskap |
| beskattn. | beskattning |
| besl. | besläktad |
| best. | bestämd |
| bet. | betydelse |
| betr. | beträffande |
| bibl. | bibliskt |
| bibliot. | biblioteksväsen |
| bildl. | bildlig |
| bildn. | bildning |
| biokem. | biokemi |
| biol. | biologi |
| bokför. | bokföring |
| bot. | botanik |
| brukl. | brukligt |
| byggn.tekn. | byggnadsteknik |
| da. | dansk(a) |
| dans. | danskonst |
| databehandl. | databehandling |
| def. | definition |
| demograf. | demografi |
| dial. | dialekt |
| dipl. | diplomati |
| eg. | egentligen |
| ekol. | ekologi |
| ekon. | ekonomi |
| elektr. | elektricitetslära |
| elektron. | elektronik |
| eng. | engelsk(a) |
| enl. | enligt |
| ev. | eventuellt |
| fackspr. | fackspråk |
| farmakol. | farmakologi |
| fem. | femininum |
| fi. | finsk(a) |
| fil. | filosofi |
| film. | filmkonst |
| finlandssv. | finlandssvensk(a) |
| fonet. | fonetik |
| foto. | fotografi |
| fr.a. | framför allt |
| fra. | fransk(a) |
| fys. | fysik |
| fysiol. | fysiologi |
| förb. | förbindelse |
| förh. | förhållande |
| förk. | förkortning, förkortas |
| försäkr. | försäkringsväsen |
| föråldr. | föråldrat |
| gemens. | gemensam |
| genet. | genetik |
| geogr. | geografi |
| geol. | geologi |
| geom. | geometri |
| germ. | germansk |
| grek. | grekisk(a) |
| gruppspr. | gruppspråk |
| handarb. | handarbete |
| handelsspr. | handelsspråk |
| hantv. | hantverk |
| hebr. | hebreisk(a) |
| heminr. | heminredning |
| herald. | heraldik |
| hist. | historia |
| histor. | historisk |
| högt. | högtidligt |
| ibl. | ibland |
| imper. | imperativ |
| indianspr. | indianspråk |
| indoeur. | indoeuropeisk(a) |
| inf. | infinitiv |
| interj. | interjektion |
| iron. | ironiskt |
| isl. | isländsk(a) |
| ita. | italiensk(a) |
| jap. | japansk(a) |
| jordbr. | jordbruk |
| jur. | juridik |
| kand. | kandidat |
| kem. | kemi |
| kokk. | kokkonst |
| koll. | kollektiv |
| komm. | kommunikation |
| komp. | komparativ |
| konj. | konjunktion |
| konstr. | konstruktion |
| kvinnospr. | kvinnospråk |
| lagspr. | lagspråk |
| lantmät. | lantmäteri |
| lat. | latin |
| likn. | liknande |
| litt. | litterärt |
| litt.hist. | litteraturhistoria |
| littvet. | litteraturvetenskap |
| lågty. | lågtysk(a) |
| mag. | magister |
| mat. | matematik |
| matlagn. | matlagning |
| med. | medicin |
| metallurg. | metallurgi |
| meteorol. | meteorologi |
| mil. | militärväsen |
| milhist. | militärhistoria |
| mineral. | mineralogi |
| missuppfattn. | missuppfattning |
| mots. | motsats |
| motsv. | motsvarighet, motsvarande |
| mus. | musik |
| mytol. | mytologi |
| möjl. | möjligen |
| nederl. | nederländsk(a) |
| nedsätt. | nedsättande |
| neutr. | neutrum |
| ngn | någon |
| ngra | några |
| ngt | något |
| NN | person (i språkprov) |
| no. | norsk(a) |
| nord. | nordisk |
| numism. | numismatik |
| nuv. | nuvarande |
| näml. | nämligen |
| oböjl. | oböjlig |
| omskr. | omskrivning |
| ON | person (i språkprov); jfr NN |
| opers. | opersonlig |
| ovanl. | ovanlig |
| p.g.a. | på grund av |
| part. | particip |
| pass. | passiv |
| pedag. | pedagogik |
| perf. | perfekt |
| plur. | pluralis |
| pol. | politik |
| port. | portugisisk(a) |
| post. | postväsen |
| pred. | predikativ |
| prep. | preposition |
| pres. | presens |
| pret. | preteritum |
| pron. | pronomen |
| provins. | provinsiellt |
| prtl | partikel |
| psykol. | psykologi |
| refl. | reflexivt |
| reklamspr. | reklamspråk |
| relig. | religion |
| resp. | respektive |
| ry. | rysk(a) |
| räkn. | räkneord |
| scen. | scenkonst |
| sing. | singularis |
| sjö. | sjöfart |
| skeppsbygg. | skeppsbyggnad |
| skogsbr. | skogsbruk |
| skriftspr. | skriftspråk |
| skämts. | skämtsamt |
| sms. | sammansättning |
| sociol. | sociologi |
| spa. | spansk(a) |
| spec. | speciellt |
| språkl. | språklig |
| statist. | statistik |
| statsrätt. | statsrättslig |
| stilist. | stilistik |
| subst. | substantiv |
| superl. | superlativ |
| sv. | svensk(a) |
| syn. | synonym |
| särsk. | särskilt |
| teater. | teaterkonst |
| tekn. | teknik |
| teol. | teologi |
| trol. | troligen |
| tryck.tekn. | tryckeriteknik |
| trädg. | trädgårdsskötsel |
| ty. | tysk(a) |
| ung. | ungefär |
| urspr. | ursprungligen |
| utstr. | utsträckning |
| uttr. | uttryck |
| vanl. | vanligen |
| vard. | vardagligt |
| vet. | vetenskap |
| vetenskapl. | vetenskaplig |
| veter. | veterinärväsen |
| zool. | zoologi |
| äv. | även |
| åld. | ålderdomligt |
| åtm. | åtminstone |
| övers. | översättning |
