ballad
ballaʹd (franska ballade) kallas inom bl.a. anglosaxisk och nordisk folkloristik och litteraturvetenskap en medeltida episk folkvisegenre.
(16 av 108 ord)Balladgenrer
I de äldre, mera aristokratiska visorna dominerar romantiserat, internationellt stoff ur medeltida riddarliv (riddarvisor) och trosföreställningar (naturmytiska visor). Handlingen, vanligen koncentrerad till sin dramatiska höjdpunkt, skildras objektivt, ofta med användande av formelmässiga uttryck. Relativt tidigt infördes
(36 av 252 ord)Balladens form
En balladstrof består av två eller fyra rader (verser) och omkväde. Omkvädet är ofta naturlyriskt eller sammanfattar balladens grundstämning eller tema. I den tvåradiga
(24 av 171 ord)Insamling och utgivning
I de flesta europeiska länder var det folkvisan, särskilt balladen, som under romantiken först väckte de bildade kretsarnas intresse för folkdikten. Pionjärer för insamling och utgivning var britten Thomas Percy (1765) och tyskarna Clemens Brentano och Achim von Arnim (”Des Knaben Wunderhorn”, 1805–08).
(43 av 305 ord)Forskning
Internationella inriktningar redovisas i artikeln folkvisa. I Norden har framför allt genrernas ålder och härstamning engagerat forskarna.
(17 av 121 ord)Vokal ballad
Från 1700-talets mitt har ballad använts som benämning på tonsättningar av berättande dikter. Flera diktare (Goethe, Schiller)
(17 av 121 ord)Pianoballad
Ballad kallas i den romantiska pianomusiken ett längre stycke, komponerat i fri
(12 av 78 ord)