Grekland, stat i sydöstra Europa; 131 960 km2, 10,6 miljoner invånare (2023). Grekland omfattar den sydligaste

(16 av 111 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Grekland är ett starkt kuperat bergland. De nordvästra delarna upptas av bergmassivet Pindos, vars västligaste bergskedjor fortsätter söderut över halvön Peloponnesos och ön Kreta, dess östliga ut i

(28 av 199 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Genom kustens starka sönderdelning präglas Grekland av närheten till havet. Endast en obetydlig del i landets inre har mer än 80 km till kusten. Ett stort antal bergskedjor är framträdande element i det grekiska naturlandskapet. Rörelser utefter unga förkastningslinjer (se förkastning) har gett en uppdelning av landet i ett stort antal smärre bäcken och

(54 av 385 ord)

Klimat

Grekland har ett medelhavsklimat som modifieras starkt genom den varierade topografin. I norr har vädret en kontinental karaktär, likt det i Nordmakedonien och Bulgarien, medan det maritima inslaget är utpräglat längre söderut. På sommaren är

(35 av 236 ord)

Växt- och djurliv

Grekland är ett av Europas bergigaste länder. Floran hör till de artrikaste i Europa. Faunan har under de senast decennierna drabbats av negativa förändringar, där framför allt rovfåglarna utsatts för omfattande förföljelse, med bl.a. illegal utläggning av gift.

Det grekiska fastlandet domineras av Pindosbergen med halvön Peloponnesos som utgör en utlöpare av Dinariska bergskedjan. I nordöstra delen ligger regionerna Makedonien och Thrakien med landets största jordbruksbygder samt de största sjöarna, kastlagunerna och våtmarkerna. Mellan Grekland och västra Turkiet ligger Egeiska havet

(81 av 834 ord)

Naturskydd

Grekland har (2012) tio nationalparker (bl.a. Parnassos, Olympos, Pindos och Samaria)

(11 av 34 ord)

Befolkning

Av landets invånare har cirka 95 procent nygrekiska som modersmål. Dagens greker är ett folkslag som under två årtusenden har genomgått en avsevärd uppblandning, inte minst med slaver

(28 av 193 ord)

Språk

Officiellt språk är sedan 1976 den form av nygrekiska som kallas

(11 av 37 ord)

Religion

Grekland är officiellt ett ortodoxt land med starka band mellan kyrka och stat; ca 98 % av befolkningen tillhör den ortodoxa kyrkan. Prästerna avlönas av

(25 av 166 ord)

Utbildning

Greklands utbildningssystem är ett av de mest centraliserade i Europa. Systemet består av tre sektioner: elementär nivå, gymnasienivå och högre utbildning. Den elementära nivån omfattar sista året i förskolan och därefter klass 1–6. Efter

(34 av 238 ord)

Sociala förhållanden

Under 1980-talet gjordes betydande insatser för att förbättra socialvård och sjukvård. År 1983 infördes ett nationellt hälsosystemet som garanterar alla medborgare sjukvård oavsett inkomst. Den offentliga sjukhusvården håller en i internationell jämförelse hög kvalitet och läkartätheten är hög. Primärvården har dock varit ett problem med bristfällig närsjukvård

(47 av 330 ord)

Mynt

Åren 1831–2002 var Greklands myntsystem 1 drachma = 100 lepta. Den 1 januari

(13 av 44 ord)

Näringsliv och ekonomi

Landet har under lång tid haft en svag ekonomi. Vid inträdet i EMU 2001 uppgav landet ett budgetunderskott för 1998 och 1999 på 2,5 procent respektive 1,6 procent av BNP, vilket senare visade sig vara felaktiga siffror.

(37 av 261 ord)

Jordbruk

Jordbruket spelar fortfarande en viktig roll i Greklands näringsliv. Omkring 64 procent av landets yta är brukbar jord, varav 17

(20 av 138 ord)

Skogsbruk

Under antiken var Grekland till stora delar skogklätt. Till följd av

(11 av 39 ord)

Fiske

Grekiskt fiske förekommer såväl längs kusterna och utanför öarna som i

(11 av 56 ord)

Råvarutillgångar

Gruvsektorn har en endast marginell betydelse för Greklands ekonomi. Bolagsägandet är

(11 av 57 ord)

Energiförsörjning

Jämfört med de flesta andra europeiska länder är energiförbrukningen i Grekland relativt låg. Av den egna produktionen, som

(18 av 128 ord)

Industri

Omkring en fjärdedel av landets arbetskraft är sysselsatt inom industrin. Man har satsat på de industrigrenar

(16 av 114 ord)

Utrikeshandel

På grund av sitt energimässigt svåra läge har Grekland under lång

(11 av 78 ord)

Turism och gastronomi

Grekland hör till de större länder där turismen spelar en särskilt viktig roll för ekonomi och samhälle. Som förvaltare av en viktig del av det klassiska arvet av konst och arkitektur har Grekland redan från 1800-talets slut lockat turister intresserade av antikens skönhet och den pittoreska folkkulturen. Sedan 1970-talet har turismen alltmer antagit formen av massturism med växande inslag av sol och bad. Detta har konsekvenser på gott (många hotell och goda kommunikationer)

(73 av 519 ord)

Transporter

Landets skarpskurna topografi har märkbart påverkat kommunikationerna, som domineras av en nord–sydlig huvudlinje. Järnvägsnätet, som omfattar

(16 av 112 ord)

Massmedier

Det grekiska medielandskapet består av ett stort antal dagstidningar, magasin och radio- och TV-kanaler. Tryckfrihet och yttrandefrihet garanteras i författningen som antogs 1975 efter åtta års hård censur under militärdiktaturen.

Den ekonomiska krisen har dock gjort arbetssituationen svår

(38 av 268 ord)

Statsskick och politik

Grekland styrdes 1967–74 som en militärdiktatur under främst Georgios Papadopoulos (störtad

(11 av 32 ord)

Statsskick

Statschefen (presidenten) väljs av parlamentet för en period av fem år och kan omväljas en gång. 1986 ändrades författningen så att

(21 av 144 ord)

Politiska partier

Grekisk politik dominerades fram till början av 2010-talet av två stora partier – Nea Democratia (ND, 'Ny demokrati') och Panellino Socialistiko Kinima (PASOK, 'Allgrekiska socialistiska rörelsen').

ND bildades 1974 för att samla konservativa och liberaler. Det är ett center–högerparti, som regerade under republikens första två valperioder. Därefter regerade det under totalt ytterligare nio år fram till 2009. Partiets politik är marknadsliberal och stödet för EU- och NATO-medlemskap är

(68 av 482 ord)

Politik

Den grekiska politiken har det senaste dryga decenniet främst präglats av en djup ekonomisk kris, som drabbat befolkningen genom hög arbetslöshet och sociala nedskärningar. Partierna har varit oense om hur situationen bäst ska hanteras och hur regeringen ska förhålla sig till villkoren i de så kallade räddningspaket (stödlån) som internationella långivare erbjudit.

Valet 2009 blev en stor framgång för PASOK, som med 160 mandat hade underlag för att bilda regering. Partiet leddes då av Giorgos Papandreou – tredje generationen Papandreou

(80 av 802 ord)

Rättsväsen

Rättsordningens grundstenar utgörs av civillagen av 1940 (i kraft sedan 1946), straff- och straffprocesslagarna

(14 av 94 ord)

Mänskliga rättigheter

Den internationella ekonomiska krisen 2009 slog hårt mot den redan svaga grekiska ekonomin. Missnöje med sparpaket och åtstramningar i de sociala skyddsnäten ledde till folkliga protester och våldsamma massdemonstrationer även vidare in på 2010-talet. Missnöjespartier med öppet främlingsfientlig retorik

(39 av 276 ord)

Försvar

Försvaret bygger på medlemskap i NATO. År 1990 omorganiserades Greklands försvar, och USA:s rättigheter att ha större baser i landet förlängdes. Försvaret omfattar (2005) 165 000 man

(27 av 180 ord)

Litteratur, drama och teater

(1 av 1 ord)

De första århundradena efter Bysans fall

De språkliga förhållanden som rått alltifrån tiden kring Kristi födelse gör att den grekiska litteraturen från senmedeltiden uppträder i varierande språkdräkt, arkaiserande, folklig eller blandad. Västerländska influenser

(27 av 190 ord)

1600-talets Kreta

Kreta, som 1204–1669 stod under venetiansk överhöghet, är den del av de icke-turkiska områdena där inspiration från Europa medförde en i Grekland

(22 av 157 ord)

1800- och 1900-talen

Under 1700-talet växte hos grekerna insikten om att turkarna inte var militärt oövervinnliga. Samtidigt mildrades den gamla konflikten mellan den bysantinsk-kristna traditionen och arvet från den hedniska antiken, som nu tillsammans blev grundvalen för en ny grekisk identitet, som dessutom tog impulser från den franska upplysningen. Grekiskheten var därmed ideologiskt redo för frigörelsen från det turkiska oket. Adamantios Koraïs, en typisk representant för de nya idealen, försökte genom nyutgåvor av och kommentarer till de antika författarna höja den nationella bildningsnivån

(80 av 851 ord)

Nygrekisk teater

Teatern i det moderna Grekland har en relativt kort historia: det första teaterhuset i Athen,

(15 av 103 ord)

Film

Reguljär grekisk filmproduktion började först 1923, men 1910–11 hade Spiros Dimitrakopoulos framgångar med en serie komiska kortfilmer där han själv spelade huvudrollen. Med sina melodramatiska intriger, teaterskådespelare och sitt känsloladdade utspel föregrep långfilmerna på 1920-talet en framgent dominerande linje. Den första betydande spelfilmen var ”Prometheus desmotes” (’Den fjättrade Prometheus’, 1927) av Dimitris Gaziadis (1899–1961), mellankrigsårens stora

(56 av 397 ord)

Konst

Nuvarande Grekland framträdde som en särskild konstprovins först fram mot nyare tiden, men betydande konst tillkom redan tidigt efter den antika tiden åter på grekisk mark. I senhellenistisk tradition är mosaikerna från 400-talet e.Kr. i Hagios Giorgios i Thessaloniki. Samma tradition i förbindelse med starka impulser från sydasiatiska kulturer gav under 400–800-talen upphov till en relativt enhetlig, ny konsttradition med arv av

(62 av 436 ord)

Arkitektur

Den bysantinska tidens (395–1453) kristna kyrkor inrättades som långsträckta basilikor i antikens tempel eller formades som centralbyggnader med grekisk korsplan. Kända korskyrkor i Athen är Hagios Theodoros, Kapnikarea och Mikri Mitropoli. Ibland, som i Thessaloniki, sammanfördes de båda kyrkotyperna. Där finns även korskyrkan Hagios Georgios med

(46 av 328 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik

För musiken i det antika Grekland se artikeln grekisk musik.

Århundradena efter Konstantinopels fall 1453 tog sig den tusenåriga grekisk-bysantinska kyrkosången alltmer konstfulla och virtuosa former.

(26 av 180 ord)

Folkmusik

Grekisk folkmusik är starkt påverkad av kyrkosången i melodik och utförande. Förutom instrumental

(13 av 88 ord)

Populärmusik

Den grekiska populärmusiken uppvisar en lika mångfasetterad klangvärld som folkmusiken. Influenserna är starka från såväl västeuropeisk som arabisk och turkisk populärmusik. En stor del av dansmusiken har sina rötter i rebetiko, med solodansen

(33 av 235 ord)

Folkkultur

Den grekiska landsbygdskulturen har in i vår egen tid präglats av stark konservatism och bevarade länge exempelvis redskapstyper som blott föga förändrats sedan antiken. Sambandet med antikens Hellas är särskilt tydligt när det gäller folklig tro och sed. I nygrekisk helgondyrkan ingår sålunda åtskilliga drag som man kunnat härleda ur lokalt utövade, förkristna kultbruk.

Vid sidan av albanerna

(58 av 410 ord)

Förhistoria

(1 av 1 ord)

Stenåldern (fram till cirka 3600 f.Kr.)

De äldsta spåren av mänsklig närvaro i Grekland, möjligen 400 000 år gamla, utgörs av fossila kranierester från en grotta vid Petralona i östra

(24 av 159 ord)

Bronsåldern (ca 3600–1050 f.Kr.)

Den egeiska bronsåldern uppvisar stora regionala variationer. Man skiljer mellan minoisk kultur på Kreta, kykladisk på öarna i Egeiska havet, helladisk på Peloponnesos och centrala fastlandet samt makedonsk i norr; var och en av dessa delas in i tre huvudperioder; den tidiga, mellersta och sena bronsåldern. Periodsystemet är uppbyggt efter mönster av Egyptens historiska perioder, som

(56 av 400 ord)

Historia

Det samhällssystem som växte fram efter bronsålderns slut blev bestående; först senantikens och den tidiga medeltidens omvälvningar kan sägas ha medfört grundläggande

(22 av 156 ord)

Från de ”mörka århundradena” till kolonisationen västerut (ca 1050–700 f.Kr.)

Grekland efter den mykenska kulturens sammanbrott karakteriserades av folkförflyttningar, ett skeende som brukar betecknas som ”den första kolonisationen”. Achaier koloniserade Cypern 1200–900 f.Kr. Samtidigt inskränktes deras område på Peloponnesos till halvöns inland. I achaiernas gamla kärnområde Argolis, i Lakonien, Messenien och delar av Elis och på halvöns förbindelseområde mot Mellangrekland, de korintiska och megariska landskapen, kom doriska dialekter att dominera. Det antika uttrycket ”heraklidernas återkomst” har länge uttytts som ”den doriska invandringen”. En

(73 av 517 ord)

Arkaisk tid (ca 700–490 f.Kr.)

De sociala och kulturella förändringarna utgjorde bakgrunden till uppkomsten av stadsstaten, poʹlis. I Attika knöts landsbygden fastare till Athen. Där samlades adelssläkternas ledare, och aktioner mot grannstaterna leddes därifrån. Det kollektiv som utvecklades sökte att i sin krets involvera även avsides liggande områden. Skapandet av gemensamma kulter var ett led i processen.

I Eleusis blev de ledande släkterna athenare och behöll som sådana anknytningen till de berömda mysterierna. Kungen i Athen (basileus) ersattes som överbefälhavare av en vald adelsledare; kungavärdigheten

(80 av 1322 ord)

Perserkrigen (490–479 f.Kr.)

Då den persiske storkungen Kyros erövrade Mindre Asien 546 f.Kr. gjorde några grekiska städer motstånd, men de flesta fann sig i förändringen. Storkonungen tillsatte en satrap i den lydiska huvudstaden Sardes och en lägre guvernör i Daskyleion. Omkring 512 f.Kr. förde Dareios I en stor här till Mindre Asien; målet var att utvidga riket norr om Donau på skyternas område. Inte mycket kom ut av detta, men perserna underkuvade thrakerna och avancerade till Makedonien, där kung Amyntas erkände sig som vasall.

(81 av 607 ord)

Högklassisk tid (479–430 f.Kr.)

Efter slaget vid Mykale seglade den allierade flottan till Hellesponten och belägrade Sestos; med dess fall följande vår slutar Herodotos historia. För perioden 480–430 f.Kr. måste man i huvudsak bygga på den skiss som Thukydides ger i första boken av sitt verk. Athenarna återvände hem och började återuppbygga sin förstörda stad. Stor vikt lades vid att uppföra murar runt Athen och hamnstaden Pireus. Året därpå (478) intog bundsförvanternas flotta Byzantion. Spartanerna drog sig tillbaka från sjökriget och ledningen övergick till

(80 av 1004 ord)

Peloponnesiska kriget (430–403 f.Kr.)

Den spartanske kungen Archidamos II ledde nästan årligen peloponnesiska invasioner av Attika. De fick inte avsett resultat; lantbefolkningen evakuerades till fästningskomplexet Athen–Pireus där spartanerna inte kom åt dem och där de kunde försörjas med importerad spannmål. Vad som inte kunde förutses med dåtidens kunskaper var den epidemi som härjade bland de sammanträngda massorna 430–429; bland offren var Perikles. Ingen ledare efter honom fick lika stor makt. En intressant polarisering uppstod efter

(71 av 503 ord)

Senklassisk tid (403–323 f.Kr.)

Som erkänsla för den hjälp man erhållit i kriget mot Athen stödde Sparta den persiske prinsen Kyros d.y:s uppror mot brodern Artaxerxes II. Kyros värvade legosoldater i Grekland, där det nu fanns mängder av män som vant sig vid krig och saknade utkomst. År 401 f.Kr. marscherade Kyros mot brodern med 10 000 grekiska hopliter i sin här. Vid Kunaxa norr om Babylon föll Kyros själv men grekerna segrade på sin del av slagfältet. De kunde trots förräderi, överfall och strapatser

(81 av 1171 ord)

Hellenistisk tid (323–31 f.Kr.)

Alexander den stores efterträdare, diadokerna, skapade förändrade villkor i Grekland. De seleukidiska härskarna i Asien och ptoleméerna i Egypten sökte konstant underhålla de livsviktiga falangformationerna med soldater värvade i det egeiska området. Dessa erhöll som veteraner medborgarskap i de nygrundade städerna i det forna perserriket.

Då Antipatros dog 319 återställdes demokratin i Athen av hans efterföljare Polyperchon. Inom ett par år vann dock Antipatros son Kassandros makten över Makedonien och Grekland. Hans vän Demetrios från Faleron styrde Athen i spetsen

(80 av 1340 ord)

Det romerska Grekland (31 f.Kr.–395 e.Kr.)

Slaget vid Actium gjorde Octavianus (senare Augustus) till herre över det romerska riket. Grekland, nu provinsen Achaia, blev ett område i dess fredliga centrala region, om vilken kejsartidens historiker har föga att berätta. Provinsen lades 27 f.Kr. under en prokonsul som residerade i det återuppbyggda Korinth. Kreta utgjorde med Kyrene en annan senatsprovins. Makedonien, inklusive illyriska områden runt Epidamnos, lydde under en kejserlig legat i Thessaloniki. I Mindre Asien

(69 av 489 ord)

Den bysantinska tiden (395–1460)

Vid det romerska rikets delning kom Grekland att räknas till den östra rikshalvan, ur vilken Bysantinska riket uppstod. Trots att Grekland av och till härjades av barbarfolk som goter och vandaler fortsatte det av Diocletianus och Konstantin reformerade romerska statsskicket

(40 av 281 ord)

Turktiden (1460–1829)

Den erövrade befolkningen delades in efter sin religion. Samtliga kristna, oavsett språk, räknades som en nation, kallad Rum. Patriarken svarade inför sultanen för sina trosanhängare. Den ortodoxa kyrkan blev därmed en del av den turkiska statsapparaten. Samtidigt var kyrkan den viktigaste institutionen för grekisk kultur och utbildning. Alla kristna betalade en huvudskatt (haraç). De var förbjudna att bära vapen och därmed undantagna från militärtjänst. I stället erlades en särskild skatt (cizye).

Fram till 1700-talet valdes en del kristna

(78 av 557 ord)

Statsbyggandet tid (1829–1922)

Under den första självständighetstiden leddes landet av greve Ioánnis Kapodistrias, som valts till president 1827. Kapodistrias hade tidigare varit biträdande utrikesminister i Ryssland. Han sökte genom diplomati befordra Greklands intressen. Parlament och regering upplöstes, och landet styrdes genom ett sekretariat, panhellenion. Under det centraliserade styresskicket byggdes utbildnings- och förvaltningsväsendet upp. Presidenten kom alltmer i motsättning till de traditionella intressegrupperna: kyrkoledarna, skeppsredarna på Hydra, jordägarna på Peloponnesos, klefterna, fanarioterna och författningsanhängarna. Kapodistrias mördades 1831.

Genom Londonkonferensen 1832 erkändes Greklands nordgräns från

(80 av 607 ord)

Demokrati och diktatur (1923–74)

En stor del av flyktingarna installerades i norra Grekland. Den grekiska andelen av Makedoniens befolkning steg från 43 procent till 89 procent, och 40 procent av jorden omfördelades, framför allt çiftlik-ägorna. Därav gick 80 procent till flyktingarna. Genom internationellt finansierade invallnings- och utdikningsprojekt sökte man öka tillgången på jord. Redan 1928 arbetade dock 25 procent av flyktingarna inom industrin. De hade vanligtvis en högre utbildningsnivå och ett större politiskt medvetande än ”värdbefolkningen”. Genom flyktingarnas företagsamhet växte textilindustrin kraftigt. År 1930 hade Athen–Pireus-området hälften av all

(85 av 1068 ord)

Republik (från 1974)

Efter juntans fall återvände Karamanlis från sin självvalda exil. Han grundade Ny demokrati (ND), som vann de följande parlamentsvalen. Monarkins avskaffande fastslogs i en ny folkomröstning. Karamanlis valdes 1980 till president av

(32 av 223 ord)

Grekland på 2000-talet

Grekland klarade inte kraven för att komma med i första gruppen av euroländer utan fick vänta till 2001. De traditionellt frostiga relationerna till Turkiet ändrades efter 1999 efter att båda länderna drabbats av naturkatastrofer och erbjudit

(36 av 251 ord)

Grekland och eurokrisen

Hur allvarlig situationen inom den grekiska ekonomin var framkom först då det avslöjades att Grekland redovisat sina ekonomiska statistiska uppgifter på ett klart missvisande sätt och därmed dolt en snabbt ökande statsskuld. För att skapa stabilitet på finansmarknaden beslutade euroområdets finansministrar i maj 2010, tillsammans med Internationella valutafonden, att låna ut pengar till Grekland så att skulderna skulle kunna betalas. Förutsättningen för lånet var att Grekland skulle genomföra fler och kraftfullare saneringsåtgärder av statens ekonomi.

Läget för de grekiska statsfinanserna

(80 av 1012 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Bengt Malcus
  • Bo-Lennart Eklund
  • Dick Harrison
  • Frans af Schmidt
  • Fredrik Önnervik
  • Gunilla Linde
  • Göran Andersson
  • Holger Daun
  • Jan Aghed
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jerker Blomqvist
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Kenneth Nyström
  • Lennart Rydén
  • Magnus Sylvén
  • Mats Einarsson
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Per Beskow
  • Per Söderberg
  • Pontus Reimers
  • Robin Hägg
  • Rutger Lindahl
  • Sven Behrens
  • Sven Sandström
  • Tommy Book
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Vassilios Sabatakakis

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
R.F.A. Grimmett & T.A. Jones (utgivare), Important Bird Areas in Europe (1989);
E. von Halácsy, Conspectus Florae Graecae 1–3 (1901–04);
A. von Hayek, Prodromus Florae Peninsulae Balcanicae 1–3 (1924–33);
O. Polunin, Flowers of Greece and the Balkans. A Field Guide (1980).
Religion:
I.& J. Ambatsis, Gud i Grekland (1991);
Martin P:n Nilsson, Greek Popular Religion (1940)
Litteratur:
J. Ambatsis, Nygrekisk litteratur (1970);
L. Politis, A History of Modern Greek Literature (1973).
Film:
Vrasidas Karalis, A History of Greek Cinema (2012).
Musik:
F. Anojanakis, Greek Popular Musical Instruments (2:a upplagan 1991);
G. Holst, Road to Rembetika (1975);
A. Raftis, The World of Greek Dance (1987).
Folkkultur:
G.A. Megas (utgivare), Greek Calendar Customs (1958);
G.A. Megas (utgivare), Folktales of Greece (engelsk översättning 1970).
Förhistoria:
F. Schachermeyr, Die ägäische Frühzeit 1–4 (1976–80);
R. Treuil, P. Darcque, J.C. Poursat & G. Touchais, Les Civilisations égéennes du Néolithique et de l’Age du Bronze (1989);
E. Vermeule, Greece in the Bronze Age (1964);
Peter Warren, The Aegean Civilizations (1975).
Histora: antiken:
A. Andrewes, Greek Society (1975);
Hermann Bengtson, Griechische Geschichte (5:e upplagan 1977);
J. Boardman, The Greeks Overseas (3:e upplagan 1980);
V. Ehrenberg, The Greek State (engelsk översättning 2:a upplagan 1969);
M.I. Finley, The World of Odysseus (2:a upplagan 1979);
S. Hornblower, The Greek World 479–323 B.C. (1991);
S. Humphreys, Anthropology and the Greeks (1978);
A. Johnston, The Emergence of Greece (1976);
H. Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr. (1978);
O. Murray, Early Greece (1980);
R. Sealey, A History of the Greek City States 700–338 B.C. (1976);
G.E.M. de Ste Croix, The Class Struggle in the Ancient Greek World from the Archaic Age to the Arab Conquests (1981);
A. Snodgrass, Archaic Greece (1980);
F. Walbank, The Hellenistic World (1981)
Historia: efter antiken:
R. Browning (utgivare), The Greek World (1985);
K. Featherstone & D. Katsoudas (utgivare), Political Change in Greece: Before and After the Colonels (1987);
Erik Gren, Grekland (1957);
John S. Koliopoulos & Than M. Veremis, Modern Greece: a history since 1821 (2010);
Y. Kourvetaris & B.A. Dobratz (utgivare), A Profile of Modern Greece: In Search of Identity (1987);
O.L. Smith, Fra militærdiktatur til socialisme: Grækenland 1974–1983 (1984);
C.M. Woodhouse, Modern Greece: A Short History (4:e upplagan 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Grekland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grekland