Japan, stat i östra Asien; 377 835 km2, 126,5 miljoner invånare (2019). Japan, som ligger drygt 800 km öster om Kinas

(20 av 149 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Japan består av bergiga öar. På ön Kyushu samt på Ryukyuöarna i sydväst finns aktiva vulkaner. Landet har ett tempererat monsunklimat. Under sensommaren och

(24 av 166 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Japan utgör en del av bergskedjestråket längs Stilla havets norra och västra kust. De japanska öarnas uppkomst och fysiska karaktär är en följd av deras gränsläge mellan stillahavsplattan och den eurasiska plattan, av vilka den förra rör sig västerut och den senare österut. För Japans del framträder denna tektoniska struktur i form av den 9 810 m djupa Japanska graven samt ett stort antal öar

(63 av 444 ord)

Klimat

Japan har ett tempererat monsunklimat, vars allmänna egenskaper bestäms dels av landets nord–sydliga utsträckning, dels av dess gränsläge mellan den stora landmassan i väster och oceanen

(26 av 184 ord)

Växtliv

Kärlväxtfloran är i förhållande till landets yta mycket rik, mer än 4 000 inhemska eller väl naturaliserade arter. Kontrasterna mellan norr och söder är stora. Hokkaido och norra Honshu i norr har i låglandet lövfällande

(34 av 240 ord)

Djurliv

Djurlivet är mycket reducerat till följd av årtusenden av biotopförstörelse. Som resenär ser man därför få djur. Ett undantag är japansk makak, världens nordligast förekommande

(25 av 175 ord)

Naturskydd

Ca 14 % av landarealen åtnjuter skydd, fördelat på bl.a. 29 nationalparker

(11 av 36 ord)

Befolkning och etnografi

Japans befolkning utgörs till 97 procent av japaner. Det förmoderna japanska samhället – fram till slutet av Edoperioden (Tokugawaperioden) – var uppdelat i fyra kastliknande skikt, samurajer (krigare och administratörer), bönder, hantverkare och handelsfolk. Dessa fyra skikt utgjorde kategorin ryomin (’erkända medborgare’), som måste undvika kontakt med de rituellt orena, ”kastlösa” semmin (’föraktade medborgare’). De senare bestod av hinin (’icke-människor’), som bl.a. var tiggare, prostituerade, gycklare och spåmän, samt eta (’mycket besmutsade’), som bl.a. var slaktare och

(77 av 548 ord)

Språk

Officiellt språk är japanska, som talas i hela öriket, från Hokkaido

(11 av 45 ord)

Religion

Japansk religion karakteriseras av sin mångfald. Tidigast möter vi shinto, som växte fram ur folkreligionen och vars myt finns nedtecknad i det första verket i japansk litteratur, Kojiki (712), shintos heliga skrift. Kojiki presenterar en kosmogoni som genom två gudar (Izanagi och Izanami) leder till Japans och världens skapelse. Solgudinnan, Amaterasu, symboliserar Japan mer än någon annan gud. Från henne

(60 av 426 ord)

Utbildning

Redan vid sekelskiftet 1900 var i stort sett alla vuxna läskunniga i Japan, och Japan anses sedan länge ha världens mest utbildade befolkning. Högre utbildning har av tradition hög status, och även i det moderna Japan är en examen från ett av de högst rankade universiteten en inträdesbiljett till de mest eftertraktade och snabbaste karriärerna. Under efterkrigstiden har utbildningen till och med gymnasiet kommit att präglas av ytterst hård konkurrens. De flesta föräldrar är beredda att prioritera en lång och

(80 av 799 ord)

Sociala förhållanden

Japans kraftiga ekonomiska tillväxt från 1950-talet till 1990-talet skedde på företagens villkor i ett i huvudsak patriarkalt samhälle. Den ”japanska modellen” innebar för anställda på medelstora och stora företag vanligen livstidsanställning, med löneutveckling efter anställningsår samt långa arbetsdagar. Familjens socialförsäkringar och vanligen också boendet var kopplat till företaget. Mannen var familjeförsörjare medan kvinnan tog hand om hem och barn och ansvarade för familjeekonomin. Löneskillnaderna var små, befolkningen var homogen och de allra flesta japaner ansåg sig tillhöra medelklassen.

Sedan början

(80 av 635 ord)

Mynt

Det japanska myntsystemet utvecklade sig till en början helt utanför västerländskt inflytande men påverkades starkt av det kinesiska. De lägsta valörerna (i koppar) ser närmast ut som de

(28 av 200 ord)

Näringsliv

Japans ekonomi var under hela 1900-talet baserad på import av råvaror och export av alltmer avancerade industriprodukter. Med starkt stöd från USA lyckades Japan åter ta sig in på världsmarknaden efter andra världskriget, och mellan 1960 och 1980 ökade landets BNP med 6,3 procent per år (cirka 10 procent per år under 1960-talet), en tillväxttakt som var bland de högsta i världen. Det som möjliggjorde ”det japanska undret” var bland annat en nära samverkan mellan regering och näringsliv, ett högt

(80 av 573 ord)

Jordbruk

År 2017 svarade jordbruket tillsammans med skogsbruk och fiske för 1 procent av BNP och för 4 procent av sysselsättningen i Japan. Av landets areal är 12 procent permanent uppodlad. Marken är extremt uppsplittrad och 85 procent av gårdarna omfattar mindre än 2 ha (förhållandena på Hokkaido inte inräknade). Medelarealen per gård

(52 av 365 ord)

Skogsbruk

Cirka 66 procent av Japans areal är skogbevuxen, men stora skogsområden i bergstrakterna är mycket svårtillgängliga. De måste också undanhållas exploatering för att förhindra allvarlig erosion.

I allt mindre utsträckning kan

(31 av 217 ord)

Fiske

Fisk har av tradition stor betydelse i den dagliga kosten i Japan, och endast Island och Färöarna har större fiskkonsumtion per capita. Redan under mellankrigstiden var Japan världens i särklass största fiskenation. Under efterkrigstiden fortsatte utvecklingen till ett modernt, storskaligt

(40 av 281 ord)

Mineral

Japans mineraltillgångar är genomgående mycket små och spridda. Det har gjort att utvinningen till stora delar är olönsam, och landet

(20 av 139 ord)

Energi

Japan måste importera mer än 90 procent av energiråvarorna. Olja och naturgas var 2007 den största varugruppen i Japans import och svarade för nära 19 procent av landets alla importkostnader. Hälften av landets energibehov täcks av importerad olja. Inhemsk oljeutvinning, vid Honshus nordvästkust, svarar bara

(45 av 318 ord)

Industri

Tillverkning och export av industrivaror har under hela efterkrigstiden varit motorn för Japans ekonomiska utveckling. Stigande välstånd i en stor befolkning har inneburit en växande hemmamarknad som varit en stabil grund för de flesta industribranscher. Av hela industriproduktionen sker drygt hälften i de fyra regionerna Tokyo–Yokohama, Osaka–Kobe, Nagoya och norra Kyushu.

De flesta japanska företag är små och inriktade på hemmamarknaden: 30 procent av alla industrianställda arbetade inom företag med mindre än 30 anställda. Det finns fortfarande stort utrymme för

(80 av 568 ord)

Miljösituation

Under 1950- och 60-talen nyindustrialiserades Japan utan någon hänsyn till miljöpåverkan, och i början av 1970-talet framstod landet som det mest förorenade i världen med avseende på luft- och

(29 av 207 ord)

Utrikeshandel

Under de första årtiondena av efterkrigstiden hade Japan en exportledd ekonomisk utveckling. Därefter har landet oftast exporterat för att kunna importera de råvaror som behövs för japansk konsumtion, inklusive energiråvaror och livsmedel. Japan är en av världens fyra största handelsnationer, men utrikeshandeln utgör en mindre andel av BNP än i andra länder i denna del av Asien.

Varusammansättningen i den japanska utrikeshandeln skiljer

(63 av 443 ord)

Turism och gastronomi

Japan har en omfattande turistindustri. 2015 besöktes landet av 19,7 miljoner besökare. De flesta kommer från närliggande länder; Sydkorea, Taiwan och Kina står för 20 procent var av besökarna. Av länder utanför Asien dominerar USA (8 procent), Australien (2 procent) och Storbritannien (2 procent).

En av landets största attraktion är den gamla kejsarhuvudstaden Kyoto med

(55 av 387 ord)

Kommunikationer

Japan har i sin transportpolitik prioriterat att bygga ut snabba förbindelser mellan storstäderna, främst snabbtågsystemet Shinkansen och expressmotorvägarna. Under de tre senaste decennierna har bilinnehavet ökat kraftigt, och biltätheten i Japan är nu bland de högsta i världen med 110 motorfordon per 100 hushåll. Samtidigt har det skett en mycket omfattande nedläggning av kollektivförbindelser på landsbygden.

Japans vägnät omfattade 2006 drygt 1,2 miljoner km, varav cirka 8 900 km motorväg. Utanför storstadsregionerna är

(72 av 512 ord)

Massmedier

Japan är ett av världen mest avancerade länder när det gäller utveckling av IT-tjänster och användning av internet och mobila tjänster,

(21 av 150 ord)

TV och radio

TV är det största mediet i Japan och det finns ca 130 kommersiella bolag som distribuerar

(16 av 110 ord)

Internet och mobiltelefoni

Av Japans drygt 50 miljoner hushåll har över 99 % tillgång till bredband. De mest populära sajterna är Yahoo!, Google, YouTube och FC2.

(22 av 156 ord)

Dagspress och magasin

Tidningsläsningen i Japan är den högsta i världen, även om den minskat på grund av ändrade medievanor. Fem nationella dagstidningar dominerar och

(22 av 156 ord)

Bok- och förlagsväsen

De äldsta japanska trycken utgörs av buddhistiska carmina, hyakumanto darani, från åren 764–70, framställda i blockboksteknik. Denna tryckteknik vidareutvecklades fram till slutet av 1500-talet, då den gutenbergska trycktekniken – lösa typer – introducerades såväl från Korea som

(37 av 264 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Japan är en konstitutionell monarki, en demokrati med ett folkvalt parlament och med en regering ledd av en premiärminister. Kejsaren är numera enbart en symbol för staten. 2019 abdikerade Akihito till förmån för sin son Naruhito.

Japanerna

(37 av 260 ord)

Politiska partier

Ett antal nya politiska partier har bildats sedan början på 1990-talet, men de valreformer som genomfördes 1994 gynnar ett tvåpartisystem eller två block inom politiken.

Sedan andra världskriget har de konservativa partierna dominerat i japansk politik. Jiyuminshuto (Liberaldemokratiska partiet, LDP), bildat 1955 genom en koalition av det liberala och det demokratiska

(51 av 353 ord)

Politik

Demokratiska partiet gick 2009 till val med löftet att sträva efter att öka den politiska makten i Japan på bekostnad av den starka byråkratin. Partiets regeringsinnehav kom dock att domineras av intern turbulens, skandaler och politiska misslyckanden. Tre premiärministrar – Ichiro Ozawa (född 1942), Yukio Hatoyama (född 1947) och Naoto Kan (född 1946) – tvingades lämna sina poster i förtid.

Politikens fokus skiftade drastiskt efter den svåra katastrof som

(69 av 489 ord)

Utrikespolitik

Under 1950-talet präglades politiken av kalla kriget med mycket stora motsättningar mellan den konservativa regeringen och oppositionen. Det kanske största politiska tumultet uppstod i samband med att 1951 års säkerhetsfördrag med USA reviderades 1960.

År 1972 normaliserades de diplomatiska förbindelserna med Folkrepubliken Kina. Sovjetunionen sågs under kalla kriget som ett hot. Japan har ännu inte slutit något fredsfördrag med Ryska federationen. Man vill först ha tillbaka fyra nordligt

(68 av 477 ord)

Rättsväsen

Fram till 1868 års omvälvning saknade Japan utvecklad rättsordning, i varje fall på privaträttens område. Detta berodde till stor del på den

(22 av 155 ord)

Försvar

Försvaret grundas på bilateralt samarbete med USA enligt 1951 års försvarspakt, omförhandlad 1960. Efter bl.a. nordkoreansk överflygning 1996 med missiler genom japanskt luftrum har lagar antagits som resulterat i ökad förmåga att motstå såväl främmande militärt angrepp som terroristattacker. Ett eget

(41 av 288 ord)

Litteratur

Japans litteratur går tillbaka till den tid då kinesisk kultur och buddhism nådde landet ca 400 respektive 552 e.Kr. Samtidigt kom den kinesiska teckenskriften, och den första litteraturen skrevs därför på kinesiska. Bland de bevarade tidigaste dokumenten är en konstitution (604) och några kommentarer till buddhistiska sutror (607) skrivna av prins Shotoku. Den egentliga japanska litteraturen tillkom under Nara-tiden (710–794), då de historiska verken ”Kojiki” (’De gamla annalerna’, 712) och ”Nihongi” (eller ”Nihonshoki”; ’De japanska annalerna’, 720) skrevs och den

(80 av 1725 ord)

De senaste 50 åren

1950-talet blev i Japan till en tid av förändring och omvärdering efter nederlaget i andra världskriget, sju år av amerikansk ockupation och omfattande reformer av samhället. Till de främsta skildrarna av krigets erfarenheter hör kritikern och romanförfattaren Shohei Ooka i sin roman ”Nobi” (1951; ej i svensk översättning). Den känsla av tomhet och alienation som tiden födde fick sitt främsta uttryck hos författare som den surrealistiskt influerade Kobo Abe och den radikale humanisten Kenzaburo Oe. Båda blev tidigt internationellt uppmärksammade,

(80 av 678 ord)

Drama och teater

Teatersituationen i Japan karakteriseras av stor spännvidd. Traditionell teater förekommer jämsides med inhemska

(13 av 90 ord)

Traditionell teater

Japans traditionella teater har karaktären av allkonstverk där sång, dans, dialog, musik och kodifierade rörelser bildar en helhet. Skådespelarkonsten står i centrum för publikens intresse och budskapet underordnas i de flesta fall rollframställningen och det stiliserade utförandet av förutbestämda mönster. Teaterkonsten går tillbaka på den mytiska gestalten Amaterasu, solgudinnan, som efter

(51 av 363 ord)

Modern teater

Den moderna teatern i Japan började utvecklas samtidigt med Meijirestaurationen 1868. Kabukis temavärld ansågs då feodal och man krävde berättelser som framhävde en tidsenlig livsstil och ökade det moraliska medvetandet. No förkastades för en tid, främst på grund av sin nära förening med shogunatet. I shimpa

(46 av 328 ord)

Tecknade serier

Japan är världens största producent av tecknade serier; de säljs i

(11 av 30 ord)

Film

En produktion mellan 600 och 800 filmer per år gjorde Japan till en av världens tre största filmnationerna under stumfilmstiden innan 1930, vid sidan av den indiska och den amerikanska industrin. De vertikalt integrerade bolagen (dvs. som kontrollerar försäljningskedjan produktion–distribution–biografer) Nikkatsu och Shochiku dominerade marknaden. Redan under stumfilmens 1910- och 20-tal var den också en av de mest innehållsrika och tekniskt avancerade, med ett uppbåd av genrer och berättarstilar. Liksom inom den traditionella teatern använde man sig i filmen av

(80 av 1122 ord)

Fotografi

Japan var länge ett ”stängt” land, varför fototekniken nådde dit relativt sent. År 1839 lanserades dagerrotypin i Frankrike, men först 1857 togs den första dagerrotypen av en japansk fotograf. Fotografi heter på japanska

(33 av 233 ord)

Konst

Den japanska bildkonsten kännetecknas från första början av en särpräglad estetik.

(11 av 70 ord)

Förhistorisk tid

Den tidiga förhistoriska perioden (ca 10 000–400 f.Kr.) har fått sitt namn, jomon, efter de typiska repmönster vilka återkommer som dekorer på såväl

(22 av 155 ord)

Tidig historisk tid

Den historiska eran tar sin början under asukaperioden (552–710) i och med att buddhismen introducerades. Samtidigt började man använda det kinesiska skriftspråket. Detta orsakade en radikal förändring av hela samhället. Kalligrafin och buddhismen kom framgent att sätta sin starka prägel också på bildkonsten. När buddhismen allmänt accepterades blev tempelområdena inte bara platser för religiös tillbedjan utan även läro- och konstcentra av stor betydelse. I klostertemplet Horyuji i Nara finns bl.a. två av de bäst bevarade träskulpturerna, långsmala figurer med linjerytmisk

(80 av 581 ord)

Senare historisk tid

Under Kamakuraperioden (1192–1333) introducerades en kinesisk form av buddhism som i Japan kallas zen, vilken genom sin klarsyn och frihet från dogmer passade den härskande krigaradeln och därför fick stor betydelse för konsten.

Periodens skulptur utmärks av en realistisk nakenhet som bokstavligen gick under huden i sin strävan att framhäva det extremt uttrycksfulla med hjälp av figurernas muskler, senor och skelett. Ansiktenas porträttlikhet förstärktes dessutom av kristallögon, rynkor och fåror. Träskulpturen målades eller täcktes med lack och bladguld. Skulptören Kokei

(80 av 639 ord)

Mot modern tid

Under Edoperioden (1603–1867), då Japan isolerade sig från utländska kontakter, uppehölls freden i landet med hårda lagar. Kulturen i form av teater, poesi, bildkonst och arkitektur blomstrade delvis tack vare en framväxande rik borgarklass. Med inspiration från yamatomåleriet och tidens dekorativa skärmmåleri grundade Tawaraya Sotatsu (död 1643) rimpaskolan, inom vilken poesi och skönskrift ofta förenades med ett dekorativt måleri med starka inslag av guld och silver. De stora japanska konstnärerna under denna tid arbetade i många material och tekniker. Hon’ami

(80 av 613 ord)

Konsthantverk

Konstnärligt utformad brukskeramik uppträdde redan under jomonperioden (ca 10500–ca 250 f.Kr.). Under yayoi- (ca 250 f.Kr–ca 250 e.Kr.) och kofunperioderna (ca 250–552) men framför allt under Naraperioden (710–794) märktes tydliga impulser från Kina och Korea, väl belysta i den kejserliga skattkammaren i Shosoin vad gäller keramik-, lack-, metall-, glas- och textilprodukter. Från Kina infördes även brons- och järnföremål.

Under Heianperioden (794–1185) växte en

(63 av 449 ord)

Arkitektur

Japans äldsta bevarade byggnadsverk utgörs av jättelika nyckelhålsformade gravanläggningar, kofun, som gett namn åt kofunperioden (ca 250–552). Ett av de äldsta bevarade husen är det knuttimrade Shosoin, skattkammaren i det buddhistiska templet Horyuji i den tidiga huvudstaden Nara. Shosoin byggdes på 700-talet, men tempelanläggningen i övrigt uppfördes på 600-talet och innehåller några av världens äldsta träbyggnader.

En troligtvis ännu äldre typ av träarkitektur representeras av den främsta shintoistiska helgedomen i Ise, där det halmtäckta taket bärs av stående stolpar av

(80 av 1057 ord)

Modern tid

Japans senare arkitektur är helt förknippad med landets västorientering efter Meijirestaurationen 1868. Västerländska arkitekter och entreprenörer inkallades för att konstruera offentliga byggnader och för att igångsätta utbildning i modern västerländsk arkitektur vid Tokyos universitet. Den brittiske arkitekten Josiah Conder var bland de första och mest inflytelserika. Till en början lades större vikt vid teknik och ekonomi än vid estetiska kvaliteter, men under Taisho-eran (1912–26) började några yngre arkitekter,

(68 av 482 ord)

Trädgårdskonst

Japans äldsta trädgårdskonst utgörs av shintoreligionens kultplatser där sedan urminnes tider särpräglade naturområden effektfullt förenats med religiösa installationer såsom portaler, torii, och flätade rep.

Den senare japanska trädgården, niwa, utvecklades via kontakter med den kinesiska kulturen på 500-talet. Under Nara- och Heianperioderna (646–1184) var aristokratins palats rätvinkligt orienterade efter de fyra väderstrecken. Planläggningen följde de kinesiska kosmologiska regler som tillämpas inom fengshui, läran om vindar och vatten (se kosmologi). Söder

(70 av 493 ord)

Musik

De tidigaste vittnesbörden om musik på de japanska öarna är gravstatyetter från 200-talet e.Kr. som föreställer musicerande och dansande gestalter samt sångtexter och referenser till musik i de äldsta krönikorna. Ålderdomliga japanska drag finns i kagura, den musik som hör till shintoreligionen, i synnerhet så som den ännu praktiseras vid lokala shintohelgedomar och vid vissa av de många lokala festivalerna. Dessa innehåller ofta en ensemble, hayashi, bestående av taiko (trumma/trummor) och flöjt. Denna folkliga musik har dock genomgått flera förändringar

(80 av 621 ord)

Populärmusik

Japan är i dag på väg att gå om USA som världens största musikmarknad. Den japanska populärmusiken växte under hela 1900-talet fram parallellt med den västerländska och har varit avhängig framför allt amerikansk populärmusik. Samtidigt märks i många genrer och stilar en strävan efter nationell prägel.

Under Mejiperioden (1868–1912), efter att Japans isolering brutits, introducerades Japan för västerländsk kultur, vilket fick genomgripande betydelse för musiklivet. Kring sekelskiftet 1900 utvecklades, i samspel med en gryende skivindustri, flera former av västerländskt influerad

(80 av 850 ord)

Dans

Japansk dans utmärker sig för stor variation i formspråk och geografisk utbredning. Religiösa ceremonier inbegriper ofta dans, som också har haft en avgörande betydelse för utformningen av traditionell teater (se ovan, Drama och teater). Dessa danser som uppförs enligt traditionsbundna mönster existerar i dag parallellt med nya formexperiment. Över hela landet finns även en rik

(55 av 387 ord)

Mat och dryck

För Japans mattraditioner och vinframställning, se japansk mat och japanska viner

(11 av 11 ord)

Förhistoria

Japan var mot slutet av den senaste istiden förbundet med fastlandet,

(11 av 65 ord)

Jomonperioden (cirka 10500–cirka 400 f.Kr.)

Jomonperioden har fått sitt namn efter den karakteristiska rep- och snördekoren på lerkärl som

(14 av 95 ord)

Yayoiperioden (cirka 400 f.Kr.–cirka 250 e.Kr.)

Yayoiperioden innebar en plötslig förändring av såväl levnadssättet som människornas fysiska karaktär. Stora folkvandringar från det kinesiska fastlandet inleddes på grund av missnöje med de politiska förhållandena i Kina, som vid denna tid enades med relativt hårdhänta metoder. De

(39 av 275 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Japan tar form

Den tidigaste japanska historien finns beskriven i både kinesiska och japanska krönikor. Många av de kinesiska källorna bygger på ”Wei Shu”, ’Boken om Wei’, i sammanställningen ”San Guo Zhi” från 200-talet, en kortfattad, ganska nedsättande beskrivning av ett märkligt folkslag i öst. De japanska källorna däremot, ”Kojiki” från 712 och ”Nihongi” från 720, är detaljerade i sina redogörelser för det tidiga Japan. I både ”Kojiki” och ”Nihongi” beskrivs hur den kejserliga armén erövrar områdena norr om

(76 av 539 ord)

Naraperioden (710–794)

Bruket att byta huvudstad med varje tillträdande kejsare avsågs upphöra när huvudstaden flyttades till den tilltänkta permanenta huvudstaden Nara.

(19 av 133 ord)

Heianperioden (794–1185)

I början av Heianperioden undergrävdes kejsarmaktens möjligheter att genomdriva allmän värnplikt, och regeringens soldater hämtades i stället bland sönerna till civila ämbetsmän. Nya buddhistsekter uppstod under påverkan från Kina, men aktiva buddhister bannlystes från de officiella regeringstjänsterna. Befolkningen runt huvudstaden blev alltmer beroende

(43 av 307 ord)

Kamakuraperioden (1192–1333)

År 1185 möttes de två familjerna Taira och Minamoto och deras anhängare i ett avgörande sjöslag vid Dannoura, där Minamoto segrade. En av Minamotofamiljens generaler, Minamoto Yoritomo (1147–99), tvingade 1192 kejsaren att utnämna honom till Japans förste shogun, eller seiitai-shogun, ’den store generalen som krossar barbarerna’.

(46 av 324 ord)

Muromachiperioden (1338–1573)

Ashikaga Takauji etablerade ett nytt shogunat 1338 med högkvarter vid ”andra gatan” (Nijo) i Kyoto. Ashikagas sonson Yoshimitsu flyttade 1378 detta högkvarter till stadsdelen Muromachi. Denna tidsperiod benämns därför också Muromachiperioden.

Under 1200- och 1300-talen

(35 av 246 ord)

Sönderfallets tid

År 1441 mördades Ashikaga Yoshinori av en hämndlysten vasall. Händelsen splittrade aristokratin i två läger och blev upptakten till ett utdraget inbördeskrig, Oninkriget, som förstörde stora delar av Kyoto med omgivningar under åren 1467–77. Inbördeskriget spreds därefter till övriga delar av landet, och Japan

(44 av 310 ord)

Landet enas

I början av 1500-talet fanns cirka 250 daimyo (länsherrar) i Japan. De flesta hade ringa respekt för shogunatet, och flera av dem hade till och med infört egen tideräkning. Den daimyo som inledde det slutliga enandet av landet var Oda Nobunaga. Under förevändning att återupprätta shogunens auktoritet invaderade hans styrkor Kyoto 1568. År 1573

(54 av 383 ord)

Edoperioden (1603–1867)

Tokugawa Ieyasu antog den gamla titeln seiitai-shogun 1603 och etablerade en ny regering. Japan inträdde nu i en period av relativ politisk stabilitet och socialt lugn som skulle vara i cirka 250 år. Då Tokugawa 1590 erhöll provinsen Kanto som förläning på grund av sina insatser lät han bygga ett slott i Edo, den fiskeby i östra Japan som i modern tid skulle utvecklas till mångmiljonstaden Tokyo. Detta slott blev nu det nya shogunatets högkvarter, och kring slottet byggdes en

(80 av 628 ord)

Isoleringen upphör

Perry krävde att Japan skulle öppnas för internationell handel och återkom 1854 med tungt beväpnade fartyg för att understryka sina krav. Den japanska regeringen gav delvis med sig, och i Kanagawafördraget samma år öppnades några hamnar mot omvärlden. Liknande avtal slöts senare med de övriga kolonialmakterna. Utländska konsuler och beskickningar installerades i Yokohama, där de ibland utsattes för attacker

(59 av 420 ord)

Japansk expansion

Japan uppträdde under senare delen av 1800-talet mycket kraftfullt gentemot sina asiatiska grannar. År 1874 skickades exempelvis en straffexpedition till Taiwan för att arrestera och avrätta dem som bragt flera sjömän från Ryukyuöarna om livet. År 1879 inkorporerades Ryukyuöarna, vars folkrättsliga status hade varit oklar, under starka protester från Kina. År 1894 utbröt krig mellan Kina och Japan, och i ett fredsavtal som slöts 1895 tillerkändes Japan överhöghet över Taiwan. Samtidigt avsade sig Kina sina rättigheter i Korea och gav

(80 av 1280 ord)

Efterkrigstiden

År 1945 ockuperades Japan av USA i de allierades namn. Åren 1945–52 leddes landet av ett militärkommando under general Douglas MacArthur. En krigstribunal dömde flera japanska officerare och politiker till döden för krigsförbrytelser. Shintoreligionen, som hade utnyttjats av staten för politiska syften ända sedan 1868, fråntogs sin privilegierade ställning.

År 1947 fick Japan en ny demokratisk konstitution som fastslog medborgerliga fri- och rättigheter samt förbjöd innehav av väpnade styrkor (se Statsskick och politik). Kejsarens formella maktbefogenheter reducerades, och dennes roll

(80 av 967 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Bo Gyllensvärd
  • Christer Duke
  • Christina Nygren
  • Gunilla Lindberg-Wada
  • Göran Andersson
  • Helén Nordin
  • Håkan Attius
  • Håkan Lundström
  • Ingemar Ottosson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Johanna Broman Åkesson
  • Jonas Gruvö
  • Lars Berglund
  • Lars O. Lagerqvist
  • Lars Vargö
  • Lena Karlsson
  • Marie Söderberg
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Olof Lidin
  • Per Arne Tjäder
  • Per Lassen
  • Per Söderberg
  • Per-Olow Leijon
  • Peter A. Sjögren
  • Rune Jonsson
  • Solveig Mårtensson
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Örjan Roth-Lindberg

Litteraturanvisning

Terrängformer och berggrund:
M. Schwind, ”Das japanische Inselreich”, Die Naturlandschaft 1967.
Växt- och djurliv:
A Field Guide to the Birds of Japan, utgiven av Wild Bird Society of Japan (1982);
M. Numata (utgivare), The Flora and Vegetation of Japan (1974);
J. Ohwi,Flora of Japan (1965).
Befolkning och etnografi:
J. Hendry & J. Webber (utgivare),Interpreting Japanese Society (1986);
C. Nakane, Japanese Society (2:a upplagan 1973);
K. Stearman m.fl. Japan’s Minorities (2:a upplagan 1983).
Religion:
O.G. Lidin,Japans religioner (1985).
Massmedier:
P. Tasker, Inside Japan (1989).
Bok- och förlagsväsen:
D. Chibbett, The History of Japanese Printing and Book Illustration (1977).
Litteratur:
D. Keene, World Within Walls (1976;
Tokugawa-litteraturen); D. Keene, Dawn to the West (1984;
Japans moderna litteratur); D. Keene, Seat in the Heart (1992;
Japans klassiska litteratur).
Drama och teater:
Y. Inoura och T. Kawatake, The Traditional Theater of Japan (2:a upplagan 1981);
J.T. Rimer, Toward a Modern Japanese Theatre: Kishida Kunio (1974);
T.T. Takaya, Modern Japanese Drama. An Anthology (1979).
Film:
C. Balmain, Introduction to Japanese Horror (2008);
J. Bowyer, 24 Frames: The Cinema of Japan and Korea (2004);
D. Chris, Outlaw Masters of Japanese Film (2005);
D. Desser, Eros Plus Massacre: Introduction to Japanese New Wave Cinema (1988);
Daisuke Miyao (utgivare), The Oxford Handbook of Japanese Cinema (2014);
S. Prince, The Warrior’s Camera (1999);
D. Richie & P. Schrader, A Hundred Years of Japanese Film: A Concise History (2005).
Konst:
S. Hisamatsu, Zen and the Fine Arts (1971);
R. Lane, Images of the Floating World (1978);
R. Treat Paine & A. Soper, The Art and Architecture of Japan (1975);
S. Wichman, Japonisme: The Japanese Influence on Western Art since 1858 (1981).
Tecknade serier:
Frederik L. Schodt, Manga! Manga! The World of Japanese Comics (1983).
Trädgårdskonst:
T. Itoh, Space and Illusion in the Japanese Garden (1980);
L. Kuck, The World of the Japanese Garden (2:a upplagan 1980);
L. Schou, Japanske haver (1987).
Musik:
E. Harich-Schneider, A History of Japanese Music (1973);
W. Malm, Japanese Music and Musical Instruments (1959).
Dans:
E. Ashihara, The Japanese Dance (1964);
M. Genji, Buyo (engelsk översättning 1970).
Förhistoria:
C.M. Aikens & T. Higuchi, Prehistory of Japan (1982);
J.E. Kidder, Ancient Japan (1977).
Historia:
W.G. Beasley, The Meiji Restoration (1972);
H.P. Bix, Peasant Protest in Japan 1590–1884 (1986);
P. Duus m.fl. (utgivare), The Japanese Wartime Empire, 1931–1945 (1996);
R.B. Frank, Downfall: The End of the Imperial Japanese Empire (1999);
J.W. Hall, Japan: From Prehistory to Modern Times (1970);
Carin Holroyd & Ken Coates (utgivare), Japan in the Age of Globalization (2011);
Makoto Iokibe (utgivare), The Diplomatic History of Postwar Japan (2011);
R. Ishii, A History of Political Institutions in Japan (1980);
D.J. Lu (utgivare), Japan: A Documentary History (1997);
E.O. Reischauer & A.M. Craig, Japan: Tradition & Transformation (2:a upplagan 1989);
Dennis B. Smith, Japan Since 1945: The Rise of an Economic Superpower (1995);
C. Steenstrup, Japan 1850–1980 (1982);
R. Storry, Det moderna Japans historia (1969);
T. Tanaka, Hidden Horrors: Japanese War Crimes in World War II (1996);
L. Vargö, Den falska stillheten: Japan då och nu (1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Japan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/japan