Ryssland, Ryska federationen, stat i norra Europa och Asien; 17 miljoner km2, 145,8 miljoner invånare

(15 av 113 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Ryssland består i väster huvudsakligen av en enorm låglandsregion som sträcker sig från Östersjön till floden Jenisej. Regionen indelas i Östeuropeiska slätten väster om Uralbergen

(25 av 177 ord)

Administrativ indelning

Federationen består av sammanlagt 83 enheter med olika status. Krim och

(11 av 38 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Rysslands enorma geografiska utbredning gör landskapet synnerligen varierat. Slätter har sin största utbredning i de nordliga delarna, väster om Jenisej, medan berglandskap, platåer och större kullområden mest förekommer i söder och öster inom den asiatiska delen.

image/jpeg

Ryssland. Belajafloden i södra Ural (Basjkirien) flyter genom ett skogklätt karstlandskap. I området finns de så kallade Kapogrottorna med 16 000 år gamla grottmålningar.

De mer än 2 500 km långa Uralbergen med högsta toppen Narodnaja (1 894 meter över havet) delar låglandsområdet i en västlig

(83 av 622 ord)

Klimat

Större delen av Ryssland har ett kalltempererat fuktigt klimat med stark kontinental prägel. Uralbergen utgör inte någon gränslinje i klimatiskt avseende.

Utmed Norra ishavet finns ett bälte med

(28 av 198 ord)

Växtliv

Rysslands enorma landområde har en rik och varierad flora. Hur många arter som förekommer är svårt att uppskatta, men i det forna Sovjetunionen beräknades antalet högre växtarter vara ca 40 000. Enbart det bergiga Kaukasus hyser omkring 6 000 arter, varav ett

(42 av 282 ord)

Djurliv

På tundran häckar många arter vadare, änder och gäss, bl.a. rödhalsad gås, fjällgås och prutgås. I öster häckar också rosenmås och den utrotningshotade snötranan. Lämlar – fjällämmel på Kolahalvön, österut arktisk halsbandslämmel (Dicrostoʹnyx torquaʹtus) och sibirisk lämmel (Leʹmmus sibiʹricus) – är viktig

(42 av 296 ord)

Naturskydd

Ryssland har i förhållande till sin yta relativt få naturreservat (cirka

(11 av 52 ord)

Befolkning

Ryssland har en befolkningstäthet av 9 invånare per km2, men befolkningen är ojämnt fördelad; de norra två tredjedelarna av

(19 av 133 ord)

Språk

Även om Ryssland är betydligt mindre språkligt oenhetlig än Sovjetunionen var och majoriteten av befolkningen har ryska som modersmål finns ett betydande antal språkliga minoriteter, av vilka många har egna autonoma republiker eller

(33 av 235 ord)

Religion

Om förkristen religion i Ryssland, se slaver (Religion) och finsk-ugriska religioner.

Ryska ortodoxa kyrkan har dominerat sedan medeltiden. Från denna skilde sig på 1600-talet de gammaltroende, som bildade särskilda samfund. På grund av rikets expansion kom vissa romersk-katolskt dominerade områden att införlivas. Bland katolikerna fanns en stor grupp av bysantinsk rit (jämför Ukrainska katolska kyrkan). De sibiriska folken med sina olika inhemska religioner övergick i stor utsträckning till den

(69 av 492 ord)

Utbildning

Den obligatoriska skolan är nioårig och barnen börjar skolan vid 6 eller 7 års ålder. Läsåret börjar alltid den 1 september, som kallas Kunskapens dag. De första fyra åren har man en klasslärare som undervisar i alla ämnen och från och med årskurs 5 undervisar ämneslärare. Skolorna kan även kallas litsej

(51 av 358 ord)

Sociala förhållanden

(1 av 1 ord)

Arbetsmarknad och ekonomi

Informell ekonomi i Ryssland är en relativt omfattande sfär som inkluderar korruption, utebliven skattebetalning och arbete utan arbetsavtal. De som arbetar i informell

(23 av 151 ord)

Välfärd och fattigdom

På sovjettiden bekostades forskning och utbildning, hälso- och sjukvård, pensioner, barnbidrag etc. via statsbudgeten och av de statliga företagen. Under perestrojka och glasnost upplöstes

(24 av 171 ord)

Jämställdhet

Kvinnor har ofta lägre lön än män i Ryssland. 2014 var löneskillnaderna mellan könen 23 procent. Män och

(18 av 126 ord)

Sjukvård och hälsa

Spädbarnsdödligheten var 2017 6 per 1 000, vilket är en radikal minskning jämfört med 2000 då motsvarande siffra var 15

(20 av 139 ord)

Mynt

Myntväsendet i Ryssland skiljer sig från andra länders. Man hade länge endast småmynten denga och dess dubbla värde kopek i silver, och

(22 av 146 ord)

Näringsliv

Ryssland betraktas sedan Sovjetunionens upplösning som en marknadsekonomi, och landet var 2016 den sjätte största ekonomin i världen. Ekonomi och näringsliv präglas emellertid fortfarande av sovjetperiodens ekonomiska politik. Näringslivet påverkas negativt av att bankerna inte är tillräckligt oberoende från den politiska och ekonomiska makten, att de så kallade oligarkerna har ett starkt inflytande och det är svårt för små och medelstora företag att få finansiering.

Arvet från Sovjettiden.

I Sovjetunionen användes så kallade femårsplaner, som skulle öka statens kontroll över

(80 av 674 ord)

Jordbruk

Det ryska jordbruket har under lång tid uppvisat dålig avkastning. De främsta jordbruksområdena återfinns i den södra delen av Ryssland.

image/jpeg

Ryssland. Majsskörd utanför staden Krasnodar i den bördiga Kubanregionen, sydvästra Ryssland.

Goda jordar, men med kort vegetationssäsong och begränsad nederbörd, finns även i sydvästra Sibirien. Förutsättningarna för boskapsskötsel är förhållandevis goda, men den moderna

(56 av 397 ord)

Skogsbruk

I kraft av sina väldiga tillgångar på skog har Ryssland länge varit en av

(14 av 91 ord)

Fiske

Kustfiskets omfattning hämmas av det begränsade tillträdet till tempererade hav. Icke desto mindre är fisket och fiskförädlingsindustrin lokalt av stor betydelse. Det gäller

(23 av 159 ord)

Mineral

Få länder kan uppvisa så omfattande och mångahanda tillgångar av metaller och mineral som Ryssland. Även efter upplösningen av Sovjetunionen är Ryssland till övervägande del självförsörjande i detta avseende. Undantag är

(31 av 214 ord)

Energi

Ryssland är välförsett med energiråvaror. Trots att landets industri är en stor och ofta ineffektiv användare av energi finns ett betydande utrymme för export, särskilt av olja och gas. Sedan åren kring 1900 är landet en av världens ledande

(39 av 277 ord)

Industri

Under sovjetperioden var tillverkningsindustrin, och då särskilt den tunga verkstadsindustrin, prioriterad. Järn- och stålindustrin kom särskilt att gynnas. Av de drygt sextio företag inom denna bransch som stod för Sovjetunionens försörjning av järn- och stålprodukter återfinns i dag cirka hälften i Ryssland. Den geografiska tyngdpunkten har under 1900-talet legat i Ural och Kuzbass, men på grund av malmfyndigheterna

(58 av 412 ord)

Utrikeshandel

I den sovjetiska ekonomin var utrikeshandeln av underordnad betydelse. Handeln organiserades genom ett utrikeshandelsmonopol, och inriktning och omfattning reglerades vanligen genom bilaterala avtal med andra stater. För handeln inom östblocket användes den nominellt överstatliga organisationen SEV (COMECON), inom vars

(39 av 276 ord)

Turism och gastronomi

År 1994 besöktes Ryssland av 900 000 utländska turister, 2015 var besökstalet uppe i 33,7 miljoner. Cirka 65 procent av dessa kommer från andra forna sovjetstater, men av dem tros en del vara gästarbetare.

De två största turistmålen är Sankt Petersburg, med ståtlig arkitektur och historia som de sista tsarernas huvudstad, samt Moskva, landets ekonomiska och politiska centrum. Av andra historiskt intressanta städer kan nämnas Jaroslavl 250 km nordöst om Moskva, en av de äldsta ryska städerna, Novgorod 150 km sydöst om

(82 av 613 ord)

Kommunikationer

De stora avstånden samt ibland svåra klimatförhållanden innebär stora problem för transportväsendet i Ryssland.

Utbyggnaden av det ryska järnvägsnätet tog fart i och med att linjen Sankt Petersburg–Moskva färdigställdes 1851, och det har sedan fortsatt att expandera, främst genom ökad täthet och ökad kapacitet i de europeiska delarna. Sibirien anslöts till nätet

(52 av 365 ord)

Massmedier

Lättnader i censuren under Sovjetunionens sista år ledde till ett ökat läsarintresse, och upplagorna växte kraftigt för alla större tidningar utom kommunistpartiets Pravda, vars upplaga sjönk från 9,7 miljoner ex. 1989 till 3,2 miljoner ex. 1991. Sistnämnda år mångdubblades dock lösnummerpriserna som en följd av att statens subventioner för tidningspapper avskaffades. TV

(52 av 367 ord)

Nyhetsbyråer

Två av de dominerande nyhetsbyråerna, Tass och RIA Novosti, ägs av staten. 1991–2013 var RIA Novosti namnet på

(18 av 122 ord)

Internet och mobiltelefoni

Mer än halva befolkningen använder internet regelbundet och många gör det via sina mobiltelefoner. Det finns nästan dubbelt så många aktiva mobiltelefonkonton som invånare i Ryssland. Tillgången till internet och mobiltelefoni är dock begränsad utanför städerna. I Moskva, Sankt Petersburg och Jekaterinburg är användningen i gengäld markant högre än riksgenomsnittet.

Främst används internet

(53 av 378 ord)

Radio och TV

Trots att TV:s andel av medieauditoriet minskar sakta men säkert är TV fortfarande störst. Flest tittare har den statsägda kanalen Rossija 1 samt

(23 av 161 ord)

Dagspress och magasin

Störst upplagor bland dagstidningarna har gratistidningarna Iz Ruk v Ruki och Metro, den senare ägd av svenska Kinneviksfären. Bland dem som säljs genom prenumerationer/lösnummer dominerar statliga Rossijskaja Gazeta och privatägda Moskovskij Komsomolets, som dagligen vardera kommer ut i drygt 1 miljon ex. Till de mer inflytelserika dagstidningarna kan också räknas Izvestija med en upplaga på cirka 335 000 ex. (2012) under kontroll av Petersburgsmagnaten Jurij Kovaltjuk (född

(67 av 465 ord)

Bok- och förlagsväsen

Den första tryckta ryska volymen, en översättning av Apostlagärningarna, utkom 1564 i Moskva genom Ivan Fjodorov. En handskriftstradition fanns från 1000-talet med Ostromirevangeliet (1056–57) som det äldsta minnesmärket. Främst religiös litteratur för liturgiskt och pedagogiskt bruk kom på pränt; alla texter trycktes från första början med kyrilliskt alfabet. Kyrkan och tsaren insåg snabbt

(53 av 373 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Ryssland är en federal republik. Författning ändrades 12 december 1993 och ersatte då den sovjetiska författningen från 1978. Författningen drar upp tydliga gränser mellan den verkställande makten (presidenten och regeringen), den lagstiftande makten (parlamentet) samt den dömande makten (domstolsväsendet). Ryssland har kritiserats för att inte alltid följa denna maktdelning i praktiken.

Författningen ger presidenten omfattande makt men

(57 av 397 ord)

Politik

Rysslands första president Boris Jeltsin regerade från 1991 till millennieskiftet. Landets politik kännetecknades under 1990-talet av stark politisk polarisering i frågor om de ekonomiska reformernas inriktning, styrelseskickets utformning samt utrikespolitiken. De pågående ekonomiska problemen påverkade både hur medborgarna röstade och hur politiken utformades.

Det första fria parlamentsvalet i december 1993 hölls kort efter en konstitutionell kris mellan president Jeltsin och parlamentet. Folkliga protester utbröt och Jeltsin hölls ansvarig för försämrade levnadsvillkor, ekonomiska kriser och korruption samt omfattande problem inom bland annat sjukvården.

(82 av 686 ord)

Internationella relationer

När Sovjetunionen upplöstes 1991 övertog Ryssland flera av de internationella uppdrag och poster som tidigare representerats av Sovjetunionen, däribland Sovjetunionens permanenta plats i FN:s säkerhetsråd.

Ryssland är medlem i OSS

(30 av 203 ord)

Rättsväsen

Det ryska rättsväsendet (lagstiftning, domstolar, polis- och åklagarväsen) har haft en dramatisk historia. Först genom Alexander II:s reformer 1864 fick Ryssland en självständig och professionell juristkår. Bolsjevikernas maktövertagande 1917 innebar att utvecklingen mot rättsstatlighet bröts. I syfte att skapa en ny

(41 av 296 ord)

Mänskliga rättigheter

Ryssland präglas fortfarande av den stora omställningen från planekonomi till marknadsekonomi. Med Sovjetunionens fall försvann det statliga sociala skyddsnätet och de ekonomiska klyftorna ökade liksom fattigdomen. Den ryska förvaltningen präglas i dag av omfattande korruption och ineffektivitet och kritiska röster tystas ofta från myndighetshåll.

Under 1990-talet etablerades liberala presslagar som öppnade upp för en

(54 av 375 ord)

Försvar

Försvaret omfattar 845 000 man varav drygt hälften utgörs av värnpliktiga med en första tjänstgöring om 12 månader. De sedan 2000 utbildade reserverna uppgår till 2,0 miljoner man. Den strategiska utgångspunkten är den politiska och militära hotbilden; enligt officiella handlingar består hoten av situationen i det nära grannskapet samt terrorism och spridning av massförstörelsevapen men inte på hot från främmande stater. President Putin underströk i ett tal i juni 2005 med hänsyn till sista punkten att Ryssland måste ha förmåga att reagera

(82 av 876 ord)

Litteratur

Kännetecknande för litteraturen i Ryssland har varit dess nära förbundenhet med samhällsutvecklingen. Där den religiösa förkunnelsen varit svag och något politikerskikt egentligen aldrig utvecklats har i stället författarna påtagit sig rollen att staka ut färdriktningen mot framtiden. Författarskapet med dess förening av liv och verk har därmed fått en ytterst speciell betydelse. Emellertid är det först under 1800-talet som rysk ordkonst i dialog med Europa blir en bestående del av världslitteraturen.

Sedan de ryska områdena inlemmats i den östkristna kulturkretsen

(80 av 1309 ord)

Drama och teater

Den ryska dramatiska konsten, som under 1900-talet varit banbrytande inom europeisk teater, började utvecklas sent. Motsvarigheten till det samspel mellan nationell dramatik och ny scenkonst som återfanns i Shakespeares London eller Molières Paris kom i Ryssland först under Tjechovs samarbete med Moskvas Konstnärliga teater kring år 1900 (se Konstnärliga teatern).

Före 1700-talets början förekom skådespel av marknadsgycklare, skomorochi, vilka som arvtagare till hedniska traditioner förföljdes av kyrkan. Denna erbjöd själv vid helger dramatiseringar av bibelhistorien. Som led i Peter I:s och

(81 av 616 ord)

Film

För tiden fram till 1991, se Sovjetunionen (Film). Efter Sovjetunionens upplösning fick den kritiska spelfilmen och dokumentärfilmen ett kortvarigt uppsving. Filmstudiorna blev oberoende, och en mängd privata produktionsbolag uppstod. Studiorna anlitades dock till stor del av utländska lågbudgetproducenter och av unga inhemska filmare. De senare anammade snabbt Hollywoodfilmens genrer och berättande,

(51 av 363 ord)

Konst

Vladimir den stores beslut 988 att låta Kiev följa den bysantinska kristendomen, med ikonen som sin konstform, kom att för all framtid starkt påverka både rysk konst och hela det ryska konstbegreppet. Fram till Peter I:s tid var konst identiskt med religiösa bilder; någon profan konst i egentlig mening fanns inte. Men även efter denna tid blev uppfattningen att konsten återger en högre sanning, förmedlar ett budskap, dominerande.

Tidiga hovcentra som Kiev och Vladimir utvecklade i sin konst, främst fresker

(80 av 676 ord)

Konsthantverk

Genom Peter I började det ryska konsthantverket ca 1700 närma sig det västeuropeiska, i första hand det franska, som förmedlades av inkallade möbelsnickare och andra hantverkare. Dragningen till prakt

(29 av 204 ord)

Arkitektur

En inhemsk arkitektur växte fram med kristnandet av Ryssland. Förebilder från Bysans omsattes från 1000-talet i Kiev, Novgorod och Vladimir–Suzdal till en karakteristisk rysk kyrkoarkitektur med enkla vita volymer och lökkupoler. Samtidigt utvecklades timmerbyggandet till mästerskap i det skogrika landet. Rikt sammansatta volymer med utbyggnader, upptrappande

(46 av 323 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik

Inom ryska ortodoxa kyrkan utvecklades på 1000-talet znamennyj raspev, en bysantinskt påverkad, sakral vokalstil, noterad med tecken och sjungen på kyrkslaviska sedan ca 1400 (den lever kvar än i dag hos de gammaltroende). År 1551 inrättades särskilda skolor för kyrkosång. Till skillnad från den katolska kyrkan accepterade den ryska ingen polyfoni förrän mot slutet av 1500-talet. Eftersom Ryssland var starkt isolationistiskt saknades även de flesta internationella influenser.

Under andra hälften av 1600-talet verkade utländska musiker i begränsad omfattning i Moskva,

(80 av 574 ord)

Folkmusik

Den ryska folkmusiken är mycket sammansatt och bara delvis utforskad. Omgivande turko-tatariska, finsk-ugriska och slaviska folk har påverkat musiken i delvis olika riktningar. Vissa stilelement, spridda över större delen av Ryssland, stammar från förkristen tid, andra från tiden för det ryska

(41 av 286 ord)

Populärmusik

Under det tidiga 1900-talet blomstrade avantgardismen inom ryskt kulturliv och även ett decennium efter revolutionen fortlevde en experimentell anda. Vid denna tid verkade kabarésångaren Aleksandr Vertinskij (1889–1957) och den inflytelserike multikonstnären Valentin Parnach (1891–1951) som introducerade jazzen. Den tidiga sovjetiska filmen blev en viktig förmedlare av såväl modern konstmusik som populärmusik. En av dess första stora stjärnor var jazzsångaren och komikern Leonid Utjosov (1885–1982).

Många tidiga sånger hämtade drag ur en nationalromantisk, folkloristisk estetik. En populär sånggenre var så kallad

(80 av 706 ord)

Dans

På medeltiden underhölls befolkningen i Ryssland av kringvandrande skomorochi (gycklare, sångare, dansare), vars luftsprång (cabrioles) har förevigats på fresker i Sofiakatedralen i Kiev. På 1700-talet började överklassen lära sig de utländska sällskapsdanserna, vilka blev obligatoriska för unga män vid hovet. Deras lärare Jean-Baptiste Landé inrättade 1738 i Sankt Petersburg en balettskola, som

(52 av 369 ord)

Folkkultur

Här behandlas etniskt rysk folkkultur. De icke-ryska minoriteterna inom Rysslands gränser har egna artiklar.

Det ryska området uppvisar långt ifrån en homogen folklig kultur. Särskilt skillnaden mellan sydligt och nordligt är påfallande. Även om gränsen däremellan – i höjd med Moskva – avsevärt uppluckrats genom koloniseringar och andra befolkningsförflyttningar kan den dock klart iakttas i fråga om t.ex. bostad och dräkt. Bland de faktorer som verkat förenhetligande

(67 av 476 ord)

Mat

För Rysslands mattraditioner, se rysk mat.

(6 av 6 ord)

Förhistoria

Från den tidiga delen av paleolitikum är ett fåtal fyndplatser kända i federationens sydligaste del, medan de senare paleolitiska boplatserna (se Sungir) är spridda över större delen av området. Med början i neolitikum kan

(34 av 237 ord)

Historia

Rysslands historia är starkt präglad av landets geografiska läge, naturförhållanden och demografi. De isolerade, för jordbruksändamål

(16 av 114 ord)

Den kievrusiska tiden (800–1240)

Det existerar en påtaglig territoriell kontinuitet mellan det tsaristiska Ryssland, som började byggas upp med utgångspunkt från det ryska kärnområdet Moskva under 1400-talet, och den 1991 upplösta Sovjetunionen. Det finns emellertid också en annan och tidigare rysk historia, den kievrusiska, som leder sitt ursprung tillbaka till 800-talet (jämför Rus). Med

(50 av 353 ord)

Mongolväldet (1240–1480)

Efter en blodig erövring av de ryska furstendömena utövade den mongoliske khanen från sitt högkvarter i Saraj vid nedre Volga under närmare 250 år indirekt kontroll över alla de ryska furstestaterna (se Gyllene horden och mongoler (Historia)).

(37 av 258 ord)

Moskvarysslands konsolidering och ”den stora oredan” (1480–1613)

Moskvafursten hade redan från början av 1300-talet försäkrat sig om mongolkhanens gunst genom att framträda som dennes skatteinsamlare; för sin skicklighet i detta avseende fick Ivan I tillnamnet Kalita ('Penningpung'). Sin företrädesposition utnyttjade moskvafurstarna till att göra upp med konkurrenter i grannfurstendömena; huvudkonkurrenterna Novgorod och Tver underkuvades 1471 respektive 1485. År 1480 frigjorde sig Moskvafursten från det mongoliska oket. Av den forna kievrusiska domänen (se Kievrus) var det bara de centrala delarna kring Kiev samt de gamla furstendömena Galizien och

(80 av 779 ord)

Den tidiga Romanovdynastin (1613–82)

Vid en representantförsamling 1613 skedde en inre rysk samling kring Michail Romanov (Mikael) som ny tsar. I praktiken kom dennes far, patriarken Filaret, att bli Rysslands egentlige härskare till sin död 1633. Krigen mot Polen och Sverige avslutades, i det senare fallet med freden i Stolbova 1617, som gav den svenska stormakten kontroll över

(54 av 384 ord)

Det sekulariserade imperiet från Peter den store till Katarina den stora (1682–1796)

Peter I (den store) inledde en reformperiod utan tidigare motsvarighet i Rysslands historia. Omvandlingen inleddes 1698 då Peter återkommit från omfattande utlandsresor och undanröjt motståndet inom släkten mot sitt trontillträde. Både i militärt och administrativt avseende utgjorde den svenska stormaktsmodellen ett föredöme för den unge tsaren. I stället för de opålitliga gardestrupperna, streltserna, som han lät upplösa, uppsatte han en reguljär armé som likt den svenska finansierades genom skatter. I motsats till den svenska armén tvångsrekryterades såväl manskapet som de

(80 av 749 ord)

Reformer, reaktion och revolution (1796–1917)

Det tidiga 1800-talet förde för första gången Ryssland i direkt kontakt med Västeuropa genom landets deltagande i revolutionskrigen. Napoleon I:s misslyckade invasion av landet 1812 blev vändpunkten i hans karriär men kom också att skapa nya förutsättningar för de ryska tsarerna, inte minst genom deras nyvunna styrkeposition i den europeiska stormaktspolitiken.

Från Wienkongressen 1814–15 kom tsar Alexander I att personifiera den internationella politikens mest konservativa krafter. Han var initiativtagare till Heliga alliansen och påtog sig som ”Europas gendarm” vid olika

(80 av 848 ord)

Revolutionerna 1917

Att februarirevolutionen 1917, som enligt vår tideräkning ägde rum i mars, fick en så bred uppslutning och så omstörtande förlopp bör tillskrivas första världskriget, vars kaotiska utveckling för Rysslands del tydligt visade tsarens och den militära

(36 av 256 ord)

Sovjetunionen bildas

Den nya regeringen, med Vladimir Lenin som obestridd regeringschef, infriade tidigare givna löften att fördela jorden genom att expropriera godsägarnas egendom och söka vapenstillestånd med Tyskland (se Brest-Litovsk-freden). Omvandlingen av Ryssland till enpartistat inleddes. Tjekan, den nyupprättade säkerhetspolis som leddes av Feliks Dzerzjinskij och som verkade i nära förbindelse med den likaså nyskapade Röda armén under Lev Trotskij, igångsatte systematiska terrordåd mot politiska motståndare, vilket föranledde

(66 av 467 ord)

Stalin, terror och världskrig

I maktkampen efter Vladimir Lenins död 1924 stod den intellektuelle och visionäre Lev Trotskij mot den pragmatiske och organisatoriskt begåvade Josef Stalin, som från 1922 målmedvetet byggt upp en stark maktbas i partiorganisationen. Efter att definitivt ha eliminerat Trotskij som huvudmotståndare 1927 utmanövrerade Stalin under de följande åren både en vänster- och en högeropposition och framstod 1929 som obestridd ledare.

En storskalig och framgångsrik satsning på tung industri gick hand i hand med tvångskollektivisering av jordbruket. Den sistnämnda

(78 av 545 ord)

Chrusjtjov och tövädret

Den 6 mars 1953 tillkännagavs Josef Stalins död. Den följande maktkampen vanns av den nye partichefen Nikita Chrusjtjov, men till skillnad från förhållandet under Stalineran fick hans konkurrenter behålla livet, med undantag av den Stalin närstående inrikesministern Lavrentij Berija. Samhällslivet genomgick snart

(42 av 297 ord)

Brezjnev och stagnationsåren

Nya sovjetledare i ett kollektivt ledarskap blev partichefen Leonid Brezjnev och regeringschefen Aleksej Kosygin, som strävade efter att strama åt det

(21 av 141 ord)

Reformer och sovjetstatens undergång

Michail Gorbatjov, som kom till makten 1985, var besluten att reformera det ekonomiskt krisdrabbade och politiskt stillastående sovjetsamhället, vilket speglades i slagorden perestrojka, ekonomisk omstrukturering, och glasnost, kulturell öppenhet och demokratisering. Det primära för den nye ledaren var strävan att öka

(41 av 286 ord)

Efter Sovjetunionens upplösning

Redan när den folkvalde presidenten Boris Jeltsin tillsammans med kollegorna i Vitryssland och Ukraina möttes i december 1991 för att förklara Sovjetunionen upplöst framstod Ryssland som dess huvudsakliga efterföljarstat. Medan Ryssland smärtfritt övertog Sovjetunionens plats i FN och fick en framträdande plats i OSS

(44 av 305 ord)

1990-talets ekonomiska kris

Missnöjet i landet fortsatte att öka, inte bara med de nära kontakterna mellan den politiska och ekonomiska makten, utan också med de ökade klyftorna

(24 av 166 ord)

Ryska stormaktsambitioner

Under 1990-talet pågick diskussioner om vilken roll Ryssland skulle spela internationellt. Att landet försökte hävda en roll som internationell stormakt märktes exempelvis genom agerandet under Balkankrigen, i omsorgen om de etniska ryssarnas situation i grannstaterna och strävan att hålla

(39 av 271 ord)

Militära konflikter och utrikespolitik

Den aggressiva hållningen gentemot grannländer som genom sin politik vänt sig bort från Ryssland har förstärkts. Under 2008 gick ryska trupper in på georgiskt territorium, formellt till stöd för de separatistiska områdena Sydossetien och Abchazien. De två områdena har erkänts som självständiga från Georgien av Ryssland men få andra

(49 av 343 ord)

Inskränkningar i mänskliga rättigheter

Utvecklingen mot demokrati och en fungerande rättsstat har påverkats negativt när alltmer av landets politiska makt koncentrerats till presidentämbetet och en rad institutioner som står presidenten nära och leds av personer som gjorde karriär inom Sovjetunionens säkerhetspolis och försvarsmakt. Politiska motståndares möjligheter att uttrycka sig eller på olika sätt

(49 av 333 ord)

Medverkande

  • Anders Fogelklou
  • Anders Jönsson
  • Arne Anderberg
  • Bertel Tingström
  • Britt Tunander
  • Claes Caldenby
  • Elisabeth Marklund-Sharapova
  • Göran Andersson
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Johanna Broman Åkesson
  • Klas-Göran Karlsson
  • Kristian Gerner
  • Lars Erik Blomqvist
  • Lars Kleberg
  • Lars Åhlander
  • Lena Jonson
  • Lulli Svedin
  • Malcolm Dixelius
  • Margareta Attius Sohlman
  • Mi Lennhag
  • Michael Tapper
  • Owe Ronström
  • Per Beskow
  • Per Skans
  • Peter A. Sjögren
  • Sven Behrens
  • Torgny Hinnemo
  • Torsten Kälvemark
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Abel
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Yulia Gradskova
  • Örjan Sjöberg
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
V.E. Flint m.fl., A Field Guide to Birds of the USSR (1983);
V. Janus̆kis & A. Knystautas, Nature of the Soviet Union: Landscapes, Flora and Fauna (1987);
A. Knystautas, The Natural History of the USSR (engelsk översättning 1987).
Massmedier:
L. McReynolds, The News Under Russia’s Old Regime (1991);
C.A. Ruud, Fighting Words: Imperial Censorship and the Russian Press, 1804–1906 (1982).
Bok- och förlagsväsen:
M. Attius Sohlman, Bokstavens makt över slaviska själar (1994).
Litteratur:
E. Egeberg (utgivare), Sovjetlitteraturen (no., 1994);
C. Moser (utgivare), The Cambridge History of Russian Literature (2:a upplagan 1992);
Nils Åke Nilsson, Rysk litteratur: Från Tjechov till Solsjenitsyn (1973);
V. Terras, A History of Russian Literature (1991).
Drama och teater:
L. Kleberg, Teatern som handling (1980);
K. Rudnitsky, Russian & Soviet Theatre (engelsk översättning 1988);
M. Slonim, Russian Theater: From the Empire to the Soviets (1961).
Konst:
M.V. Alpatov, Ryskt ikonmåleri (svensk översättning 1984);
G. Hamilton, The Art and Architecture of Russia (2:a upplagan 1975);
V. Lazarev, Old Russian Murals and Mosaics (engelsk översättning 1966).
Konsthantverk:
L. Bäcksbacka, St. Petersburgs juvelerare, guld- och silversmeder 1714–1870 (1951);
E. Ivanova (utgivare), Russian Applied Art (engelsk översättning 1976);
M.C. Ross, Russian Porcelains (1968);
A. von Solodkoff, Russische Goldschmiedekunst 17.–19. Jahrhundert (1981).
Arkitektur:
C. Caldenby & A. Wolodarski, Byggande i Sovjetunionen (1973);
T. Talbot Rice, A Concise History of Russian Art (2:a upplagan 1977).
Musik:
F.C. Lemaire, La Musique du XXe siècle en Russie et dans les anciennes Républiques soviétiques (1994);
R.A. Leonard, A History of Russian Music (1956).
Dans:
S. Lifar, A History of Russian Ballet from Its Origins to the Present Day (engelsk översättning 1954);
N. Roslavleva, Era of the Russian Ballet (1966);
E. Souritz, Sovjet Choreographers in the 1920s (engelsk översättning 1990).
Folkkultur:
F.J. Oinas & S. Soudakoff (utgivare), The Study of Russian Folklore (engelsk översättning 1975);
J.M. Sokolov, Russian Folklore (engelsk översättning 1950);
D. Zelenin, Russische (Ostslavische) Volkskunde (1927).
Förhistoria:
P.M. Doluchanov, The Early Slavs (1996);
T. Sulimirisk, Prehistoric Russia (1970).
Historia:
W. Allensworth, The Russian Question: Nationalism, Modernization and Post-Communist Russia (1998);
Per-Arne Bodin, Ryssland: Idéer och identiteter (2000);
Birgitta Furuhagen (utgivare), Ryssland: Ett annat Europa (1995);
Kristian Gerner, Ryssland: En europeisk civilisationshistoria (2011);
S. Hedlund, Hur många Ryssland efter Sovjet? (1993);
Anna Jonsson & Carolina Vendil Pallin (utgivare), Ryssland: Politik, samhälle och ekonomi (2009);
K.-G. Karlsson, Historia som vapen: Historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985–1995 (1999);
T. McDaniel, The Agony of the Russian Idea (1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Ryssland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryssland