väte (en försvenskning av franska hydrogène, jämför hydrogen; se nedan, avsnittet

(11 av 30 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst

Den observerbara delen av universum består till 70–80 viktprocent av väte. Solens massa består till minst 70 % av väte, och mer än 80 % av massans atomer utgörs av väte.

(29 av 204 ord)

Egenskaper

Väte finns i naturen som en blandning av de tre isotoperna protium, 1H, deuterium (tungt väte), 2H eller D, och tritium, 3H eller T. Den sistnämnda är radioaktiv. Protiumatomens kärna består av en proton, deuteriumatomens av en proton och en neutron och tritiumatomens av en proton och två neutroner. De tre isotopernas atomkärnor benämns proton, deuteron och triton; samlingsnamnet är hydroner.

Vid kärnreaktioner i solen produceras energi, bl.a. genom fusion av protoner under bildning av helium, positroner

(77 av 840 ord)

Framställning och produktion

Väte är en betydelsefull industriråvara. Världsproduktionen uppskattas till över 40 miljoner ton/år. Petroleumprodukter i form av naturgas och olja är f.n. helt dominerande som råvaror. Även biobränslen, kol och vatten kan användas. Vid ångreformering upphettas naturgas med vattenånga till ca 800 °C över en

(43 av 302 ord)

Användning

Stora mängder väte används för industriell framställning av ammoniak, metanol och saltsyra, för avsvavling av petroleum, katalytisk krackning av petroleumprodukter och hydrogenering av omättade oljeprodukter. Vätgas

(26 av 184 ord)

Väte i energisystem

Väte finns i närmast outtömlig mängd och har dessutom flera egenskaper som gör det intressant i energisammanhang. Väte är dock ingen energikälla: det måste framställas genom tillförsel av energi och är därför i likhet med el en energibärare. Till skillnad från el kan väte lagras direkt.

Redan på 1800-talet presenterades förslag om att använda väte som bränsle i motorer eller för andra energitillämpningar. Jules Verne skrev i ”Den hemlighetsfulla ön” 1874 att vattnet, delat i sina beståndsdelar genom elektricitet, skulle

(80 av 1336 ord)

Föreningar

Väteatomen har endast en elektron, som i grundtillståndet ligger i elektronskalet 1s. Detta rymmer maximalt två elektroner. I kemiska föreningar kan

(21 av 148 ord)

Historik

År 1671 observerade Robert Boyle att en gas bildas då järn löses i vitriololja (svavelsyra). Andra 1600-talskemister, som J.B. van Helmont, Turquet de Mayerne (1573–1655) och John Mayow, gjorde sannolikt liknande observationer. Som vätets upptäckare räknas vanligen Henry Cavendish. År 1766 framställde han vätgas

(44 av 308 ord)

Medverkande

  • Carl-Johan Österberg
  • Lars Ivar Elding
  • Wiktor Raldow

Litteraturanvisning

T.I. Sigfusson, Planet Hydrogen: The Taming of the Proton (2008);
C.-J. Österberg, Vätgas: En framtida energibärare (1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, väte. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/väte