Israels dominerande politiska parti 1948–77 var det socialdemokratiska Israels arbetarparti (32–38 procent i valen 1949–65), bildat redan 1930 som Mapai. Under denna period hade Arbetarpartiet, i nära allians med fackföreningsrörelsen Histadrut, en närmast hegemonisk position inom Israels politik med premiärministrar som David Ben-Gurion (1948–54 och 1955–63), Golda Meir (1969–74), Yitzhak Rabin (1974–77 och 1992–95) och Ehud Barak (1999–2001). Dess stödparti till vänster var det marxistiska Förenade arbetarpartiet (Mapam). Arbetarpartiets väljare rekryteras framför allt bland den del av Israels judiska befolkning som har europeisk

(83 av 730 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Isabell Schierenbeck
  • Sune Persson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Politisk bakgrund. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/israel/statsskick-och-politik/politisk-bakgrund