Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
Där, allra längst ner, allra som längst bort, förbi alla bröllopsvagnar och annat kungligt bråte, sedan lätt in till höger. Där! Dörrarna stängs. Lyset släcks i lokalen. Tystnad. Bröllopsfirandet kan börja.
Vi är i Livrustkammaren, belägen i källarregionerna av Stockholms slott. Här har vi tagit oss in i det allra heligaste av utställningen ”Bröllop för kung och fosterland”, som pågår till en bit in i oktober månad 2010. Den utställningen är ett måste för den som vill skapa sig en känsla för detta med kungliga bröllop genom tiderna.
 |
|
Sofia Magdalenas brudklänning |
|
GÖRAN SCHMIDT/LIVRUSTKAMMAREN |
Sex bröllop
Sex olika bröllopsdräkter finns uppställda på scenen i vad som någon gång i tiden kan ha varit en förrådskammare i slottet. Väggarna är av flera hundra år gammal tegel, och direkt på dessa projiceras bilder till vart och ett av de bröllop som skildras.
Detta är en museivisning gjord som teater. Den första ljuskäglan placeras på Gustav III:s och Sofia Magdalenas bröllopskläder från deras bröllop 4 november 1766. Sofia Magdalenas klänning visar sig vara av silverbrokad med ett tre meter långt släp (i förbigående kan nämnas att den blivande drottningens midjemått var 53,5 cm). För att hålla alla kroppsdelar på de rätta ställena var brudklänningens liv invändigt tätt besatt med styvnader av barder, så kallade valfiskben (omkring 150 stycken). Gustavs bröllopsdräkt var en habit à la française, sydd av silvertyg och med ett applikationsbroderi av blå metallfolie, guldpaljetter och guldtråd.
En ny ljuskägla tänds. En behaglig speakerröst inte utan ett lätt teatraliskt darr tar oss nu till hertig Karl (XIII) och dennes bröllop med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp. Deras bröllop stod 7 juli 1774, och för det otränade ögat ser brudens klänning ut som den föregående. Vad som här i stället sticker fram är brudens skor och de vita glacéhandskarna. Brudskorna är näpet små och av prickigt siden med silverbroderi, handskarna är så långa att de nog räckte ända upp till armbågarna.
Fredrika Dorotea Vilhelmina var 19 år när hon gifte sig med Gustav IV Adolf. Deras bröllop var, relativt sett, av det lite enklare slaget. Fredrika förde med sig en ganska begränsad garderob till Sverige med ganska enkla chemise-klänningar (inga valben här inte!) i den franska revolutionens spår. Till bröllopet bar hon en klänning i den svenska hovdräktens modell och med ett 3,5 meter långt släp.
Tre bröllop återstår – kronprins Oscar (I) och Joséphine av Leuchtenberg, kronprins Karl (XV) och Louise av Nederländerna och Carl XVI Gustaf och Silvia Renate Sommerlath – i denna 20 minuter långa och smått andäktiga visning. Den är betagande vacker och behagligt belyst. Man skulle väldigt gärna vilja känna på kläderna som står där på podiet. Känna och drömma sig tillbaka.
Att som museichefen Magnus Hagberg kalla visningen av bröllopskläderna för ensam i sitt slag gör bara den som inte har varit på Västergötlands museum i Skara och sett föremålsspelet
med deras 3 000 år gamla sköldar. Det är minst lika bra. Men när nu hela landet alltmer låter sig invaggas i det bernadotteska kungahusets bröllopsplaner är Livrustkammarens utställning ett lika seriöst som sevärt bidrag att ta del av.
 |
|
Kronprins Oscar (I) och Josefinas bröllopskläder från 19 juni 1823. |
|
MATTI ÖSTLING/LIVRUSTKAMMAREN |
Bröllopslycka
Av bröllopen som skildras här nere i slottskällaren vet vi från början att det mellan Gustav IV Adolf och Fredrika inte blev särskilt lyckligt. Det är, hittills, den enda skilsmässan mellan en svensk kung och drottning.
Gustav III och Sofia Magdalenas svårigheter att få barn är mångomtalade i historien. När det till slut blev en son efter 12 års äktenskap sattes genast rykten i full svang att barnet var av oäkta börd. Karl XIII och drottning Hedvig Elisabet Charlotta fick aldrig några egna barn som levde mer än några dagar. Äktenskapet var från allra första början av det mindre lyckliga slaget, och kungen kom ganska snart att ägna sina sidoerövringar större uppmärksamhet än sin drottning.
Oscar I och Josefina fick förvisso fem egna barn, men det hindrade inte mannen att ha ett vidlyftigt kärleksliv vid sidan om (bland annat fick han två söner med skådespelerskan Emilie Högqvist), och Karl XV gick i sin faders fotspår på den utomäktenskapliga fronten.
I sin läsvärda bok En brud för kung och fosterland (2010) skriver Lena Rangström att av 26 kungliga bröllop som ingåtts sedan Gustav Vasa gifte sig 1531 endast tre ingåtts av kärlek. För kronprinsessan Victorias och hennes mans del kan man hoppas att den statistiken nu kan bättras på.
(Reportaget publicerat 2010-05-26)
Bröllopskänsla i kammaren
http://www.ne.se/rep/bröllopskänsla-i-kammaren
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
