Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
Sluta leta! Den som söker efter information, kunskap och vetande om kontinenten Afrika hittar det enklast och bäst i Uppsala. Kungsgatan 38 är adressen. Den ligger ett stenkast från Uppsala C. Nordiska Afrikainstitutet (NAI), som 2012 funnits i 50 år, huserar där. Institutet har sedan grundandet legat i Uppsala och har de senaste tio åren bott på den centralaste av adresser i Sveriges fjärde stad. Möjligen skulle institutet vinna på att ha en lite bättre skyltning i ingången för den som vill något annat än besöka NAI:s bibliotek.
Det kommer att vara mycket Afrika i Sverige och i svenska medier framöver. Närmast är det fotbolls-VM i Sydafrika som kommer att ge en bit Afrika förstasidesstoff under en hel månad (11 juni–11 juli), och i höst (23–26 september) har Bok & Bibliotek i Göteborg Afrika som gästkontinent med Nordiska Afrikainstitutet som huvudarrangör. Det är två lika aktuella som goda skäl att ta reda på mer om den näst folkrikaste kontinenten i världen.
Frusen Afrikabild
”Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för forskning, dokumentation och information om det moderna Afrika i de nordiska länderna.” Så står det på NAI:s webbplats. För att få veta mer träffade NE:s utsände institutets chef Carin Norberg i hennes tjänsterum på NAI. Vi börjar med att notera att NAI om två år kommer att kunna fira 50-årsjubileum. Här är inte platsen att titta tillbaka på vad institutet ägnat sig åt och lyckats åstadkomma under den tiden. Däremot kan det finnas anledning att undra vad det var som gjorde att NAI blev till 1962.
– Afrika hamnade tydligare på medvetandekartan i början av 1960-talet. Det berodde på bland annat sådant som många afrikanska staters frigörelse genom olika frihetsrörelser. Till dem hörde FLN i Algeriet och Mau-Mau-rörelsen i Kenya. Det som definitivt satte Afrika på den svenska kartan var ju Dag Hammarskjöld i samband med Kongokrisen och att han 1961 omkom när hans plan störtade i Ndola, i nuvarande Zambia. Den bild som då formades om Afrika hos svensken i gemen – och den bilden har varit efterhängsen – är att det är en kontinent där invånarna till stor del livnär sig av jordbruk, att levnadsstandarden är låg, att det är gott om militärkupper och annat bråk samt att korruptionen florerar vilt. När man tar sig in under den ytan finns det oändligt mycket mer att se, men många av de gamla problemen i Afrika är fortfarande kvar.
Det man kan undra över är varför den bild som Carin Norberg ger av svenskens uppfattning om Afrika hållit i sig ända in i vår egen tid. Afrika som liktydigt med fattigdom och militärkupper verkar vara grundkomponenter i vår Afrikabild.
– Jag har funderat väldigt mycket på vad det är som gör att den här Afrikabilden håller sig så konstant trots allt som hänt och händer i på den näst folkrikaste kontinenten i världen. Här på institutet har vi undersökt den svenska Afrikabilden, och vad man där kan se är att det är en konserverande bild som sedan ytterligare förstärks i olika sammanhang. Vilken Afrikabild är det som ger mest pengar i en insamlingsbössa? Eländesbilder är svåra att förändra, och det blir inte lättare när många faktiska händelser talar precis det språket.
Trots att det finns gott om information om Afrika och att den är förhållandevis tillgänglig, NAI:s hela verksamhet är ett levande exempel på det, så är Afrika fortfarande, för att tala med Joseph Conrad, en mörk kontinent. Från NAI:s sida gör man så gott man kan för att förändra den bilden, men samtidigt ska man veta att NAI:s primära målgrupper är forskare och beslutsfattare på olika nivåer.
– Vår vision här på institutet är att vi ska arbeta för ett Afrika där afrikaner själva driver sin utveckling och att de har en tillräcklig intellektuell kapacitet att både kritiskt analysera och ta fram kunskap om sina egna förutsättningar. Våra mål är att vi ska producera en högkvalitativ forskning och att valet av den forskning vi ägnar oss åt görs i en kontinuerlig dialog med afrikanska forskare. Ytterligare ett mål är att den forskning vi bedriver är relevant för de nordiska ländernas Afrikapolitik.
Ett sätt för Nordiska Afrikainstitutet att nå ut bredare med sin verksamhet och de resultat den genererar är att man i år på ett mycket brett sätt kommer att delta i Bok & Bibliotek i Göteborg. Det kommer att på olika sätt bli ett folkbildande test för NAI:s visioner, mål och medel.
|
|
|
NAI på bokmässan i Göteborg 2009. På Bok & Bibliotek 2010 kommer det att bli mycket större. |
|
NORDISKA AFRIKAINSTITUTET |
Saklig Afrikabild
”Nordiska Afrikainstitutet är ett forskningsinstitut vars uppgift är att bedriva och främja studier och forskning om det moderna Afrika och Afrikarelaterade frågor i Norden och Afrika.” För att få ytterligare kött på de benen hämtade från NAI:s webbplats samtalade vi med Ilda Lindell. Hon är forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Hennes nuvarande roll på NIA är att vara klusterledare. Det är en ny roll på NAI, och den har tillkommit för att ge forskare inom näraliggande projekt ett större intellektuellt utbyte med varandra.
– Jag håller i det urbana klustret. I det sysslar vi med frågor som har att göra med urban utveckling, urbana processer och urban förändring på den afrikanska kontinenten. Själv arbetar jag specifikt med frågor som rör hur folk försörjer sig i afrikanska städer. När det inte finns något arbete att få – arbetslösheten är stor över hela Afrika – så måste folk ändå hitta vägar för att försörja sig själva och sina familjer. Det handlar om att ta sig fram i den sektor vi kallar informell, och jag ser det inte enbart som en ekonomisk fråga utan även som en politisk. Den som hamnar långt ned i den informella sektorn gör det inte bara på grund av brist på pengar, utan också på grund av att det finns olika maktstrukturer på skilda nivåer som ser till att dessa människor förblir fattiga.
Om ett antal aspekter på den informella sektorn i Afrika har Ilda Lindell på NAI (och i samarbete med Zed Books i London och New York) nyligen publicerat antologin Africa’s Informal Workers. Den innehåller förutom en lägre inledning signerad Ilda Lindell själv tio bidrag fördelade på tre huvudrubriker: politisk dynamik vid kollektiv organisering, konstruerandet av allianser över skiljelinjen mellan informellt och formellt samt organiserandets internationella dimensioner.
– Vad som alltmer börjar ske på olika håll i Afrika är att dessa informella grupper börjar uttrycka sig offentligt och kräva saker. Det gör att de har börjat spela en roll politiskt sett i städerna – den informella sektorn är stor i många afrikanska länder – och det är något politikerna är mycket medvetna om, i synnerhet sedan enpartisystemet alltmer kommit att överges i Afrikas länder. I många städer utanför ländernas huvudstäder – där har det styrande partiet för det mesta kontroll även över den informella sektorn – har oppositionspartierna skaffat sig ett starkt stöd inom den informella sektorn. Detta är något som kommer att kunna starta rörelser som kan bli svåra att kontrollera.
Låter ovanstående väldigt forskningsinriktat och svårt att föra ned när det gäller förståelsen av och för det som händer i Afrika i dag? Till den som tycker det svarar Ilda att det gäller att ha kunskap, vetenskaplig kunskap, om det man pratar om innan man ens kan börja ha en massa uppfattningar om än det ena, än det andra.
Mervärderad Afrikabild
”Nordiska Afrikainstitutets bibliotek är specialiserat på litteratur om det moderna Afrika och samlingar täcker hela kontinenten. Biblioteket riktar sig till användare i Norden.” Hemsidan igen. Åsa Lund Moberg är chef för biblioteket på Nordiska Afrikainstitutet. Det innehåller hela 60 000 titlar, och tillsammans med 30 000 titlar med Afrikaanknytning vid Uppsala universitet är det en minst sagt tung kunskap man har att bjuda på. Frågan är bara hur den kunskapen kommer en lite bredare allmänhet till del (forskarna brukar ju hitta rätt ändå).
– Allt vi har i vårt bibliotek här på NAI finns i Libris. Den som där hittar det som vederbörande letar efter kan sedan beställa det via sott lokala bibliotek och få det sig tillsänt. Utöver det finns mer än 1 500 böcker att ladda ner kostnadsfritt fån vår webbplats. Det gör att man inte behöver bo i Uppsala för att kunna använda sig av vårt bibliotek. Men självklart är det lättare att hitta det man letar efter (eller inte letar efter) på plats. Då kan man ju även bläddra i de böcker vi har. Vi har våra böcker ordnade efter länder. Det gör att det är förhållandevis lätt att hitta vad man söker om man vet vilket land det gäller. Vidare är våra böcker indexerade. Indexeringen är på engelska, och den vägen kan man ganska lätt hitta böcker inom ett visst ämne. Det ser vi som ett mycket användbart mervärde till de böcker vi har.
Således: sök på ett land och/eller ämne, sök via en dator och beställ det du behöver via samma dator. Närmare Afrika är det svårt att komma när man sitter där i sin kammare och undrar.
– Dessutom strävar NAI efter att tillgängligöra allt som publiceras av våra forskare i fulltext för gratis nedladdning. Vi anser att statligt finansierad forskning ska vara tillgänglig utan kostnad för användarna. Våra publikationerna hittar man om man går in på vår webbplats under fliken märkt publikationer. Vi har uppemot 400 tillgängliga i fulltext i vårt arkiv just nu och fler är på väg. Det är såväl äldre som nya titlar, tillägger Birgitta Hellmark Lindgren, NAI:s kommunikationschef.
Den som har vägarna förbi Uppsala rekommenderas varmt ett besök i Nordiska Afrikainstitutets bibliotek. Det kan vara en bra början till att vilja veta mer om den på våra breddgrader än så länge i stort sett ganska okända kontinenten Afrika. Den som sedan vill gå vidare har genom den forskning som bedrivs vid NAI och det fortlöpande informationsarbete som görs där en rik källa att ösa ur.
Extern länk
En afrikansk kunskapskälla på Uppsalaslätten
http://www.ne.se/rep/en-afrikansk-kunskapskälla-på-uppsalaslätten
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
