Arne Järtelius, NE-redaktör
Om författarbostäder kan man tycka. De har säkert inte mycket att säga om ett författarskap eller ens tillblivelsen av ett visst verk, men de har förmodligen ett och annat att berätta om de materiella förhållanden författaren levde under. Selma Lagerlöfs Mårbacka, Heidenstams Övralid, Linnés Hammarby, August Strindbergs ”Blå tornet” och Esaias Tegnérs hus i Lund skulle kunna tjäna som exempel på det.
Esaias Tegnér (1782–1846) kom till Lund 1799. 1812 utnämndes han till professor och året därpå flyttade han tillsammans med hustrun Anna till ett stort hus i hörnet av Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan. Där skrev han bl.a. det förnämsta av sina många tal – ”Tal vid jubelfesten 1817” – och det diktverk han fortfarande är ihågkommen för – Frithiofs saga (1825). Ett år senare flyttade han till Växjö och sin tjänst som biskop.
Tegnérmuseet
Det hus i Lund där Tegnérmuseet nu är inrymt köpte Tegnér och hans hustru 1813. Huset var byggt på 1760-talet och det var ursprungligen ett hörnhus, tjugo meter långt åt Stora Gråbrödersgatan och lika långt åt Klostergatan. Till fastigheten hörde några uthus och en trädgård. Från sitt arbetsrum kunde Tegnér se både domkyrkan och universitetet, och eftersom Stora Gråbrödersgatan vid hans tid var stadens genomfartsgata på väg norrut och söderut hade han en bra koll på trafiken genom Lund, ”den akademiska bondbyn”, med Tegnérs ord.
Större delen av huset revs på 1870-talet, ungefär samtidigt som det som nu återstår av det blev museum på initiativ av Esaias Tegnérs barnbarn bibliotekarien Elof Tegnér. De inventarier som finns i museet har en gång tillhört Tegnér och de är till största delen gåvor från hans barn och deras familjer.
Tegnérmuseet – i dag med Kulturen i Lund som huvudman – har under året öppet en lördag och söndag i månaden men under sommarmånaderna finns det även en möjlighet att besöka det varje lördag.
Skaldelya
Under tiden i huset på Stora Gråbrödersgatan stod Esaias Tegnér på toppen av sin bana både som författare och som allmänt aktad kulturpersonlighet. Här skrev han sina stora dikter, sina berömda tal och kända brev, och här kunde han träffa kolleger i det sällskapsliv där han utgjorde en medelpunkt med sitt kvicka intellekt.
Det som i dag återstår av Esaias Tegnérs hus är matsalen, köket, spiskammaren och arbetsrummet. I matsalen finns inte mindre än tio olika porträtt av Tegnér från olika perioder av hans liv och med mycket varierande porträttlikhet.
Tegnérmuseets klenod är arbetsrummet. Det är till största delen bevarat i samma skick som när Tegnérs ande svävade omkring i rummet. Här finns framför allt Tegnérs skrivbord och skrivbordsstol med den kudde med hål i mitten som skulle lindra författarens återkommande besvär med hemorrojder. Även här finns ett antal bilder av författaren, hans hustru och hans goda vänner som Johan Henrik Thomander och Carl Adolph Agardh.
Tegnérmuseet i Lund är väl värt att besöka både för att se en välbevarad miljö från tiden och för att komma en svensk författare av rang närmare in på livet.
Länk till NE.se
- ”Rönndruvan glöder” – en recension av årets Tegnérpristagare Stewe Claesons bok som främst handlar om Tegnérs tid som biskop i Växjö.
(Artikeln publicerad 2003-06-16)
Lund: Tegnérmuseet
http://www.ne.se/rep/lund-tegnermuseet
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
