Meteorologi:
Vad blir det för väder?
av Lennart HultqvistNE-redaktör
Meteorologernas väderbok läggs på bokhandelsdiskarna och Augustprisnomineras i en tid när väder och klimat allt oftare och ihärdigare förs fram som en ödesfråga för mänskligheten. Vi vet att genomsnittstemperaturen på jordytan bara sedan 1970-talet har ökat med omkring en halv grad och att temperaturen sannolikt fortsätter att öka under lång tid framöver.
Vi vet också att en mängd förändringar som beror på den globala uppvärmningen kan skönjas i naturen: korallrev tar skada, glaciärer blir mindre, trädgränsen i svenska fjällen höjs, havsisen i Arktis minskar, med flera förändringar.
Komplexa frågorMeteorologernas väderbok är skriven av Pär Holmgren, känd TV-meteorolog, och Claes Bernes vid Naturvårdsverket. Den ägnar ett 100-tal sidor av totalt cirka 250 till klimatet. Författarnas engagemang i klimatfrågan går inte att ta miste på. Boken är rikt illustrerad. Det behövs eftersom atmosfären är ett system av stor komplexitet, och meteorologi är ett svårbegripligt ämne där teckningar och bilder kan hjälpa till att förklara sammanhangen.
I boken kan man välja att fördjupa sig i exempelvis den dunkla corioliskraften, vilken är en skenbar kraft men inte desto mindre har avgörande inverkan på havsströmmar och vindar. Åskmolnens inre anatomi är ett område bland många andra som läsaren också kan ta del av. Stormen Gudrun i Sverige och 2005 års orkaner på Nordatlanten ägnas ingående beskrivningar.
Stor uppmärksamhet ges åt väderleksprognoser och arbetet med att skapa dem. Per Holmgren passar på att berätta några historier om egna misstag som nybörjare i branschen. Man får också veta att någonstans i Storbritannien står en jättedator och räknar fram översiktliga prognoser för alla Europas meteorologer. Visste ni att prognosmakarnas mardröm är ett lågtryck som under fördjupning närmar sig söderifrån? Blir det svalt i Sverige med nordliga vindar eller varmt med sydliga vindar? Risken för felprognos och att ”vädergubbarna” blir utskällda är i detta läge överhängande stor.
Människans verkSedan några decennier kan forskarna med betydande exakthet mäta den mängd strålning som når jorden från solen. Det visar sig att denna mängd varierar väldigt lite med åren. Det går således inte att förklara jordens uppvärmning med att solen strålar lite extra. Enligt författarna finns heller inga andra naturliga förklaringar till hands.
Möjligen kan stoftpartiklar från bland annat vulkaner påverka hur mycket strålning jorden tar emot vid markytan. Men partiklarna kyler ner i stället för att värma upp. Därmed döljs lite av den globala uppvärmningen för en tid innan partiklarna vaskas bort från atmosfären.
Det tycks i stället vara människans stora utsläpp av i första hand koldioxid som förklarar den snabba temperaturuppgången sedan 1970-talet. Författarna klarlägger tydligt och pedagogiskt resonemangen bakom denna dramatiska slutsats. Texten i boken är överlag ordentligt genomarbetad.
Politisk dimensionMetorologernas väderbok är en lugn och klar framställning utan krumbukter eller försök till stilistiska finesser. Den är också lagom utförlig för att kunna både förklara sammanhangen och samtidigt hushålla med läsarens krafter. Boken passar utmärkt för den som önskar bli orienterad i klimatdebatten och samtidigt vill lära sig grunderna om vädersystemet.
Men hur ska vi då förändra vårt sätt att leva så att inte jorden och samhällena tar skada av klimatförändringen? En mycket bekymrad person i detta sammanhang är FN:s generalsekreterare Kofi Annan, som på det stora klimatmötet i Kenya i november dramatiskt deklarerade att världens ledare visar ”en skrämmande brist på ledarskap” i kampen mot klimatförändringarna. Här kommer den politiska dimensionen av klimatet in i bilden.
Extern länk: SMHI
(Artikeln publicerad 2006-11-29)
Meteorologi: Vad blir det för väder?
http://www.ne.se/rep/meteorologi-vad-blir-det-för-väder
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
