Per Eliasson, universitetslektor i miljöhistoria vid Malmö högskola
Hur vikingarnas ättlingar på Grönland misslyckades med att anpassa sig till naturens förutsättningar diskuterar miljöhistorikern Jared Diamond i sin nya bok Undergång: Civilisationers uppgång eller fall (2005). Jared Diamond är mannen bakom storsäljaren Vete, vapen och virus (2004), som redan kommit i en ny upplaga på svenska. Ämnet för hans bok är just hur och varför en del samhällen inte har lyckats överleva i en given natur, medan andra blomstrat och utvecklats.
Diamonds uttalade syfte med sin bok är att med hjälp av historien dra lärdomar för framtiden. Hur ska mänskligheten i framtiden undvika ett liknande öde, i en gigantiskt mycket större skala, som det nordborna på Grönland eller öborna på Påskön gick till mötes? Hur ska vi med hjälp av historien kunna se vad som i dagens värld är långsiktigt ohållbart och ruinerande för vår försörjningsbas i en global skala? Det ska genast sägas att Diamond inte lyckas särskilt bra med sin uppgift.
 |
|
Grunden efter ”ett stort hus”, en 600 rum omfattande ceremonibyggnad inom anasazikulturen i Chaco i nuvarande New Mexico, USA. |
|
GEEORGE H. HUEY/CORBIS/SCANPIX |
Historiska lärdomar
Mayakulturen på Yucatánhalvön, anasazi i Nordamerika, människorna på Påskön och vissa andra söderhavsöar är Diamonds exempel på samhällen som inte förmått anpassa sig till naturens begränsningar. Liksom nordborna på Grönland har de överutnyttjat känsliga ekosystem och därmed undergrävt sin egen långsiktiga försörjningsbas. Bokens stora förtjänster är vissa av de historiska exempel där han övertygande kan visa hur komplicerad och samtidigt obeveklig vägen till undergång kan vara. Det är mycket som förenar dessa historiska exempel.
För det första finns en psykologisk blindhet för vad som är på väg att hända. För Påsköns invånare eller mayakulturens bönder gick förändringen för sakta och omärkligt för att vara skönjbar under en generation. När befolkningen växte och skogen skövlades blev jorderosionen katastrofal, skördarna minskade, befolkningen svalt och samhällsorganisationen bröt samman i ett allas krig mot alla. Men fram till det slutliga sammanbrottet gick det för långsamt för att riktningen skulle vara synlig.
För det andra finns en kulturell blindhet som hindrar människorna från att ändra sina försörjningssätt även när de är tydligt katastrofala. Nordborna på Grönland höll fast vid ett enkelt jordbruk inriktat på foderproduktion för får och getter som till skillnad från kor kunde gå på bete större delen av året. Den andra delen av dieten var viltkött, främst från säl men också från caribou. Men att lära av inuiternas metoder att jaga val och ringsäl ville dessa stolta vikingaättlingar inte. Inte ens fiske var någon omfattande födokälla. Nästan inga fiskben har påträffats i de kökkenmöddingar som omger de övergivna bosättningarna. Diamond menar att denna kulturella konservatism är typisk för de samhällen som går under.
För det tredje kan det som för det stora flertalet är katastrofalt vara bra och rationellt för ett litet fåtal. Särskilt gäller detta enligt Diamond eliter vilka kan isolera sig från de problem som deras beslut, eller brist på beslut, medför.
Ohistoriskt
Vilken relevans har dessa lärdomar i dag? Diamond diskuterar miljöproblemen i Kina, Australien, Haiti och i sina hemtrakter i Montana, USA. Det är här som svagheterna blir uppenbara. De tjugo sidor som han ägnar åt Kinas gigantiska miljöproblem övertygar om att landet står inför allvarliga problem som dessutom är globala. Att på samma gång vara världens största kolproducent och kolanvändare samtidigt som man vill få andra alternativ för sin energiförsörjning betyder att Kina intagit sin plats bland de länder som bidrar mest till de globala koldioxidutsläppen.
Frågan är dock vilka generella lärdomar vi kan dra av stenålderssamhället på Påskön, mayakulturen eller nordborna på Grönland som har giltighet i detta växande industriland med sina 1,3 miljarder invånare. Rent konkret så verkar avskogning med åtföljande jorderosion vara en gemensam faktor för olika kulturers tillbakagång och giltig även för dagens Kina. Informationsproblem, kulturell konservatism och den styrande elitens ansvarslöshet kan också ha betydelse, men problematiken ligger nog på ett helt annat område, som Diamond inte tydliggör även om han snuddar vid det.
Globaliserade miljöproblem
Dagens miljöproblem har inget motstycke i historien just genom sin gigantiska skala, möjliggjord genom den fossila energins frigörande under de senaste tvåhundra åren. Det är med denna, i ett historiskt perspektiv helt unika, energitillgång som miljöproblemen globaliserats.
Diamond har som biolog lätt att se överbefolkning som ett av de största framtida hoten. Men från hans egna utgångspunkter borde problemet i global skala närmast handla om hur en mindre del av världens befolkning använder den stora delen av jordens resurser. Den delen av världsbefolkningen utgör just en sådan styrande elit som genom sin kontroll av ekonomin och teknologin har intresse av att utvecklingen fortsätter. Följaktligen är det inte befolkningstillväxten i sig utan en stor del av denna växande befolknings krav på att få sin rättmätiga andel av jordens resurser som gör problemen akuta, inte minst när det gäller energitillgången.
På den punkten ger inte Diamonds exempel särskilt mycket vägledning till att hitta dagens lösningar. Det är betecknande att när han ska konkretisera sig blir det inte heller de historiska exemplen som används utan dagens försök att med marknadskrafternas hjälp påverka produktionen i miljövänlig riktning. Det är oljeföretaget Chevron, den amerikanska gruvjätten Rio Tinto och IEA som framstår som de goda exemplen på globalt företagande med miljövänlig produktion, framdriven av konsumenternas krav.
Även om Diamond har problem med att dra användbara konkreta lärdomar av historien så har hans bok en viktig poäng. Det är just medvetenheten om att historien alltid varit och framtiden alltid är en öppen fråga. Att vissa historiska samhällen gick under var inte förutbestämt utan berodde på människors val mellan olika mer eller mindre tydliga handlingsalternativ.
(Artikeln publicerad 2006-11-09)
Miljöbomb: Civilisationers uppgång och fall
http://www.ne.se/rep/miljöbomb-civilisationers-uppgång-och-fall
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
