Arne Järtelius, NE-redaktör
I år skulle Olof Palme ha fyllt 75 år. Men en mördares skott kom emellan och tystade en av Sveriges intressantaste politiker under 1900-talet. Palmes storhet kan man utläsa av en bibliografi över hans produktion, en begynnande forskning om hans insatser och ytterligare en i raden av böcker om mordet på Palme.
• Vem eller vilka mördade Olof Palme?• Vilket är Olof Palmes eftermäle som politiker? • Vad tänkte Olof Palme?
Mordet på Olof Palme
Inte heller det senaste bidraget i en cirka femtio titlar lång rad böcker om mordet på Olof Palme lyckas föra oss närmare den eller de skyldiga. Men som en sammanfattning av de tidigare skrifterna i ärendet, i synnerhet då den senaste granskningskommissionens rapport (SOU 1999:88), fyller Karl N. Alvar Nilssons ”Ondskan, hatet, mordet” (2001) en plats. En extra förtjänst har boken genom att försöka sätta in mordet i ett politiskt sammanhang med högerextremismen som främsta förklaringsfaktor.
 |
|
Signerat Olof Palme. |
Karl N. Alvar Nilsson har en bakgrund som officer och som byråkrat inom skatteförvaltningen. Han har tidigare publicerat bl.a. boken ”Svensk överklass och högerextremism under 1900-talet” (2000). Vidare har han i olika sammanhang direkt haft att göra med flera av de personer som förekommit i de officiella utredningarna om mordet på Olof Palme.
I sin bok strävar Nilsson efter att redovisa vad som är känt om mordet, om de officiella och privata utredningar som gjorts, och han pekar på de oklarheter som fortfarande, 16 år efter mordet, finns kvar.
Själv är Nilsson pessimistisk vad gäller möjligheterna att reda ut vem eller vilka det var som mördade Olof Palme 28 februari 1986: ”Möjligheterna för att mordet på Olof Palme skall få en lösning förefaller inte vara särskilt stora. Det finns emellertid fortfarande oklarheter som bör klaras ut. Viktigt borde vara att upprätta strukturer — nätverk — t.ex. över den svenska högerextremismen och dess förgreningar inom och utom landet.”
Till det senare lämnar Nilsson flera intressanta egna pusselbitar i sin bok.
Politikern Olof Palme
Vem var det förra seklets viktigaste svenska politiker? Enligt en läsaromröstning i Dagens Nyheter i december 1999 vann Olof Palme överlägset. Som motvikt till den populariteten kan konstateras att det ännu inte finns någon djuplodande vetenskaplig studie om Olof Palme.
För närvarande pågår ett större historiskt inriktat projekt vid Södertörns högskola om ”Olof Palme i sin tid” under ledning av Kjell Östberg. I väntan på några konkreta resultat från det finns nu den av Erik Åsard redigerade antologin ”Politikern Olof Palme” (2002). Den innehåller fjorton bidrag författade av lika delar forskare av facket som politiker och journalister som våren 2001 diskuterade Olof Palmes gärning vid ett symposium. Syftet med det var att för en bred allmänhet belysa Palmes roll och insatser som ledande politiker. Det gällde såväl hans idéer om politiken och samhället som hans praktiska verksamhet som partiordförande och statsminister.
Bidragen i ”Politikern Olof Palme” grupperar sig kring fyra övergripande teman:
• Palme som politiker och hans syn på demokratin• Palme och massmedierna• Palmes retorik• Palme och utrikespolitiken
Ska några av bidragsgivarna i antologin särskilt framhållas är det Gunnela Björk, som skriver om Olof Palme och politikens medialisering, Brigite Mral, som skildrar Olof Palme och retorikens paradoxer”, samt Ann-Marie Ekengren som tecknar bilden av Olof Palme och den bortglömda Europapolitiken.
Boken avslutas med en litteraturförteckning som i urval upptar publikationer som finns om Olof Palme.
Tänkaren Olof Palme
I samband med det som skulle ha blivit Olof Palmes 75-årsdag 30 januari i år utkom en bibliografi. Den förtecknar tryckta verk av Olof Palme publicerade 1948—2001. Bibliografin är ett urval av innehållet i den bibliografiska databas som upprättats på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek samt av det tryckta material som återfinns i Olof Palmes arkiv. Totalt omfattar denna bibliografi drygt 1 800 titlar.
Bibliografin är sammanställd av bibliotekarie Ingrid Malm-Andersson och de introducerande och mycket informativa kommentarer som följer efter varje bibliografisk del är författade av arkivarie Stellan Andersson. Förre statsministern Ingvar Carlsson har skrivit bibliografins förord.
Bibliografin innehåller följande kategorier:
• monografier• tal• artiklar• intervjuer
I sitt förord uttrycker bibliografins redaktör följande förhoppning: ”Olof Palme skrev aldrig någon självbiografi. Jag hoppas därför att detta arbete ska bli ett användbart hjälpmedel för att hitta fram till hans egna texter.” Det har det alla möjligheter att bli, och behovet av ett hjälpmedel som detta har länge varit stort eftersom Olof Palmes ord fortfarande är i allra högsta grad båda citerade och gångbara i den politiska debatten i Sverige.
Extern länk: Olof Palmes internationella centrum
(Artikeln publicerad 2002-03-07)
Olof Palme: Olof Palme in memoriam
http://www.ne.se/rep/olof-palme-olof-palme-in-memoriam
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
