Personval:
NE-redaktionen
Personvalet infördes i riksdagsvalet 1998. Tretton riksdagskandidater av 349 kom då in i riksdagen genom att de "kryssade" sig förbi kandidater som stod högre upp på valsedeln. Det var första gången det var möjligt att kryssa för en person på valsedeln. Möjligheten till personval användes av 29,9 procent, eller 1 535 705 av väljarna.
Totalt kom 87 riksdagskandidater in i riksdagen genom personval, men drygt 80 procent av dessa hade kommit in ändå, eftersom de stod så högt upp på respektive partiers valsedlar. De väljare som utnyttjade möjligheten till personval förändrade inte ledamotsfördelningen i riksdagen speciellt mycket.
Det var med andra ord svårt att komma in i riksdagen genom personval för en riksdagskandidat som inte fanns på valbar plats.
Skilda partilinjer
För att en person ska inväljas genom personval krävs att han eller hon får åtta procent av sitt partis röster i den aktuella valkretsen. Att nå det målet kan kräva en personlig valkampanj. Det är dock inte självklart att det parti som riksdagskandidaten är nominerad för lämnar några bidrag åt personliga valkampanjer.
Generellt är det tillåtet för politiska kandidater att ta emot bidrag från organisationer eller privatpersoner. Skattereglerna är dock oklara och regelverket är inte helt kristallklart i fråga om huruvida kampanjbidrag ska beskattas som gåvor eller som inkomst.
De nuvarande riksdagspartierna har olika regler för hur gåvor ska användas. Kristdemokraternas och socialdemokraternas linje är att gåvorna ska gå via partiets kampanjkassa för att sedan eventuellt slussas ut till personvalskampanjer. Moderaterna och Folkpartiet anser att gåvorna tillhör den enskilda kandidaten och är även hans eller hennes ansvar inför skattemyndigheten.
Personvalet blev möjligt genom en grundlagsändring 1994 som också stadgade röstspärren på åtta procent. Den spärren är omdiskuterad eftersom det anses att den förhindrar den vitalisering av demokratin som personval kan ge.
"Slopa spärrgränsen"
Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, anser att riksdagsvalet 1998 var ett misslyckat första försök för personvalet. Ett misslyckande som, enligt Möller, kan förklaras med okunskap om kandidaterna och partiernas svala intresse för personval.
"Om även årets val blir ett misslyckande bör personvalslagen skärpas. Det sker enklast genom att spärrgränsen slopas. Personrösterna blir då helt utslagsgivande för vilka kandidater som väljs. Därmed skulle avståndet mellan medborgare och politiker kunna minskas och talet om en ny politisk klass motverkas", skriver Tommy Möller i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Personvalet har funnits även tidigare: genom möjligheten att stryka namn på en valsedel kunde väljaren ta bort kandidater. Nu är den möjligheten borta. En valsedel med en strykning blir godkänd, däremot kommer strykningen inte att räknas.
Webbplatser:
SVT (med bland annat testen "Finn din politiker")
(Artikeln publicerad 2002-09-03)
Personval:
Vitaliserar demokratin?
http://www.ne.se/rep/personval-vitaliserar-demokratin
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
