Steve Sem-Sandberg:
Ravensbrück
av Arne Järtelius
NE-redaktör
Ska det bli den sista delen i en trilogi som vinner 2004 års litteraturpris från Nordiska rådet? Finländaren Lars Sund är nominerad för tredje delen i sin trilogi och det samma gäller för svensken Steve Sem-Sandberg.
Steve Sem-Sandberg är nominerad för Ravensbrück. Den har föregåtts av Theres (1996) och Allt förgängligt är bara en bild (1999). Samtliga tre delar utgår från en gång livs levande personer och deras verksamhet på olika håll i Europa. Det är västtyska Ulrike Meinhof, som skildras i det dokumentära montagets snabba klipp. Det är Ernst Toller i rådsrepubliken i München efter första världskriget och det är, i den nu nominerade boken, den tjeckiska journalisten Milena Jesenskás liv i Prag och Wien mellan krigen och hennes död i koncentrationslägret Ravensbrück i maj 1944.
Mottot i Ravensbrück skulle kunna gälla för samtliga böcker i trilogin. Det är hämtat från Irena Vrkljans bok om biografier och säger att det förflutna lever i oss utan kronologi. Med andra ord: varje berättelse om ett liv skulle kunna uttrycka helheten om det inte vore så att vi lärt oss att tänka i sekvenser, i hierarkier. Viktigt, oviktigt. Början, slut. Det senare sättet att strukturera världen gör att vi kopplar ihop våra egna (och andras) liv med den externa biografin, med, som mottot säger, knutpunkterna. Med ytterligare andra ord: det finns egentligen ingen slutgiltig kronologi vare sig i historien eller i våra enskilda liv, men trots det strävar vi ständigt efter att skapa den. På ett ställe i Ravensbrück tolkar Sem-Sandberg den kronologilösa uppfattningen så här: Vissa ögonblick är så stora att de tycks omfatta nästan allt. Samma händelseförlopp kan berättas om och om igen, och fastän alla berättelserna ryms inom samma tidsrymd, samma timmar och minuter, är det som om det handlade om helt skilda historier.
I sin konstruerade kronologi över Milena Jesenská börjar författaren från hennes första minnen av sitt liv vi är nu i början av 1900-talet fram att hon i samband med en illa skött blodtransfusion bringas om livet i det Hitlertyska koncentrationslägret för kvinnor i Ravensbrück drygt 40 år senare. På den slingrande, vindlande och omtumlande livsvägen dit får vi oss en stor bit centraleuropeiskt intellektuellt mellankrigsliv skildrat på ett närgånget och levande sätt.
Sin skildring baserar författaren bl.a. på Milena Jesenkás artiklar, reportage och essäer skrivna mellan 1919 och 1939. Ett litet antal av dem har publicerats i bokform bl.a. i den på svenska utgivna Brev till Milena (1994) av Franz Kafka resten har han under mer än tre års vistelse i Prag själv letat rätt på i de tidningar och tidskrifter där hon medverkade. De sista fyra åren av sitt liv var Milena Jesenská internerad på Ravensbrück. Som stöd för sin beskrivning av den tiden har författaren utgått från en ännu otryckt 19 kontorspärmar omfattande samling med vittnesberätteler (Erlebnisberichte) som överlevande Ravensbrücksfångar samlade och redigerade efter kriget.
Vad Steve Sem-Sandberg försöker sig på i denna och de två föregående delarna av trilogin är att återskapa ett liv, en tid, ett nätverk, en känsla av liv. I Ravensbrück lyckas han bäst med den bedriften och det är möjligen symptomatiskt i den lilla och mycket hopträngda värld som koncentrationslägret i Fürstenberg, Brandenburg den sista av knutpunkterna i Milena Jesenkás liv utgjorde.
(Artikeln publicerad 2004-02-24)
Steve Sem-Sandberg: Ravensbrück
http://www.ne.se/rep/steve-sem-sandberg-ravensbruck
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
