Danmark, stat i Nordeuropa. Det egentliga Danmark omfattar halvön Jylland och arkipelagen öster därom, vars största öar

(17 av 119 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Danmark är ett utpräglat örike, där halvön Jylland och ca 400 öar bildar en arkipelag i väster, medan Bornholm och Ertholmene bildar en

(23 av 158 ord)

Administrativ indelning

Sedan 2007 är Danmark administrativt indelad i fem regioner och 98

(11 av 12 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Växt- och djurliv

Danmark kan betraktas som ett Västeuropa i minatyr. Ytan är 43 000 km2, vilket motsvarar mindre än en tiondel av Sveriges. Här ryms mer än 400 mindre och större öar samt en lång och varierad kust. Halvön Jylland i väster utgör en förlängning av det europeiska fastlandet.

Floran överensstämmer i stora drag med den i Skåne och Halland, men i synnerhet på Jylland finns ett stort inslag av äkta oceaniska arter som saknas eller är mycket ovanliga i Sverige, till

(79 av 991 ord)

Naturskydd

Naturskyddet i Danmark är under utveckling och den första nationalparken invigdes så sent som 2008. Den danska naturskyddslagen

(18 av 126 ord)

Klimat

Danmark har ett varmtempererat klimat med en maritim prägel. Landets läge i den norra tempererade zonens västvindsbälte påverkar i synnerhet fuktighets- och nederbördsförhållandena. Hela året blåser mestadels västliga och sydvästliga vindar. Då högtryckssystem på

(34 av 241 ord)

Terrängformer och berggrund

Danmarks nuvarande geografi har formats huvudsakligen av en serie nedisningar under kvartärperioden. Endast i de östra delarna av landet når den i övriga Skandinavien så dominerande granitberggrunden dagen. Större delen av Danmark utmärks av ett böljande slättlandskap med morän och bördig åkermark, och landskapet är uppbrutet av öar och vattendrag.

Bornholm längst i öster är uppbyggd av granitberggrund som hör till den fennoskandiska urbergsskölden, vilket märkts i dess nordliga klinter. Berg i dagen förekommer i form av kalksten från Kritaperiodens

(80 av 1811 ord)

Befolkning

År 1850 hade Danmark drygt 1,4 miljoner invånare. Under den därpå följande sjuttioårsperioden, då den årliga folkökningen i genomsnitt uppgick till drygt 1 procent, fördubblades invånarantalet. Sedan 1920-talet har tillväxten dock successivt avtagit, och från och med början av 1970-talet har den

(42 av 300 ord)

Språk

Modersmål för huvuddelen av Danmarks befolkning och officiellt språk är danska.

Lagen

(12 av 83 ord)

Religion

Före kristendomens införande rådde den fornnordiska religionen i Danmark. Den kristna missionen, representerad av bl.a. den engelske munken Willibrord och särskilt av Ansgar, verkade i nästan 300 år innan Danmark officiellt övergick till kristendomen, vilket kung Harald Blåtand markerade på den stora runstenen i Jelling (ca 960). Missionen understöddes av de frankiska och tyska regenterna och hade sitt administrativa centrum i ärkebiskopssätet Hamburg–Bremen. Kyrkan samverkade från 1000-talet nära med kungamakten, bl.a. Knut den helige. År 1104 upprättades ett självständigt danskt

(80 av 1281 ord)

Utbildning

Danmark har inte skolplikt för sina barn men väl undervisningsplikt från 7 till 16 års ålder. Undervisningsplikt skiljer sig från skolplikt på så sätt att föräldrar ges möjlighet att välja undervisningsform till barnen.

Folkundervisningen i Danmark är av gammalt datum. Redan 1814 tillkom de första skollagarna, och dessa har sedan reviderats vid ett antal tillfällen. Den senaste folkskollagen, som gäller sedan 1997, har ökat föräldrainflytandet över undervisningen och introducerat nya undervisningsplaner för såväl den nioåriga skolan som för det tionde,

(80 av 599 ord)

Sociala förhållanden

1849 års grundlag fastslog att var och en som inte var i stånd att försörja sig själv och sin familj var berättigad till socialhjälp från det allmänna. Denna rättighet konkretiserades i olika sociala lagar fram till socialreformen 1933, som innebar en systematisering av reglerna och som genomfördes av den socialdemokratiske socialministern K.K. Steincke. Den har bildat grunden för lagstiftningen ända fram till 1976, då den ersattes av en enklare sociallagstiftning, bistandsloven (biståndslagen). Dessutom genomfördes en omfattande reform på sjukpenningområdet som

(80 av 1003 ord)

Mynt

De äldsta skandinaviska mynten präglades i södra Danmark (Hedeby) under 800-talets förra del. Under medeltiden var Danmark, bortsett från en nedgångsperiod under 1300-talet, monetärt ledande i Norden, med först Lund, sedan Malmö som de mest betydande myntorterna. Det första nordiska guldmyntet var danskt, en nobel med

(46 av 322 ord)

Ekonomi och näringsliv

Danmarks näringsliv domineras av service- och tjänstenäringar och en modern industri, medan det tidigare så viktiga jordbruket numera bidrar med endast en liten del av

(25 av 176 ord)

Jordbruk och boskapsskötsel

Danmark är en stor jordbruksnation och en av världens ledande exportörer av förädlade lantbruksprodukter. Omkring 60 procent av landets yta används för jordbruksproduktion, en internationellt sett mycket hög andel. Mer än hälften av den odlade arealen upptas av spannmålsproduktion. Fram

(40 av 281 ord)

Skogsbruk

Ungefär 10 procent av Danmarks landareal är täckt av skog, varav över hälften

(13 av 90 ord)

Fiske

Danmark är en av världens 15 största fiskenationer avseende fångstmängd. År 2009 fångades cirka 780 000 ton

(16 av 112 ord)

Råvarutillgångar och energiförsörjning

I jämförelse med de flesta andra västeuropeiska länder har Danmark små råvarutillgångar. Landet är dock självförsörjande med kalksten, krita och lera samt med sand och grus (se naturgrus). Brytningen av kalksten, som används för cementtillverkning, äger främst rum längs Limfjorden på norra

(42 av 298 ord)

Industri

Industrin svarar tillsammans för knappt 15 procent av sysselsättningen i landet och bidrar med en ungefär 22 procent till BNP. Danmark är ett högt utvecklat industriland trots begränsade råvarutillgångar. Tillverkningen är mångsidig och i jämförelse med andra industriländer är den stora andelen småföretag påfallande.

Det omfattande

(46 av 323 ord)

Utrikeshandel

Eftersom Danmark har en förhållandevis liten inhemsk marknad och samtidigt saknar många viktiga råvaror spelar utrikeshandeln en stor roll i landets ekonomi.

(22 av 155 ord)

Turism och gastronomi

Danmark besöks årligen av knappt 5 miljoner turister, främst tyskar och skandinaver. Utländska besökare uppskattar främst de många stränderna, krogarna på landsbygden, de charmiga medeltidsstäderna samt inte minst Köpenhamn. De flesta övernattningarna kommer från uthyrning av danskägda sommarhus längs Jyllands västkust och på Bornholm. Storstaden Köpenhamn har nöjesturism och affärsresenärer. Därutöver finns flera stora nöjesanläggningar, t.ex.

(56 av 397 ord)

Transporter

I Danmark har sjöfart sedan lång tid tillbaka spelat en viktig roll för att knyta samman örikets olika delar. Till följd av landsvägs- och järnvägsnätens utbyggnad samt uppförandet av broar mellan de olika öarna och fastlandet har dock landtransporter numera avsevärt större betydelse.

Järnvägar. Danmark var det första land i Norden som fick järnväg, då linjen Köpenhamn–Roskilde stod

(58 av 411 ord)

Massmedier

Det danska medielandskapet har förändrats i en allt snabbare takt sedan

(11 av 43 ord)

Internet och mobiltelefoni

93 % av hushållen har tillgång till internet i sina hem och mer än hälften

(14 av 95 ord)

TV och radio

Inom radio och TV svarar statsägda och reklamfria DR (tidigare Danmarks Radio) för den mest omfattande verksamheten. DR

(18 av 128 ord)

Dagspress

Danmark har 31 betalda dagliga tidningar (5–7 nummer per vecka) och en fådagarstidning (Weekendavisen, 1 nummer per vecka). Den sammanlagda upplagan var 1,1 miljoner ex. (2014).

Antalet tidningar är lågt jämfört med andra nordiska länder då Danmark under 1950-

(39 av 276 ord)

Veckopress och magasin

Den danska vecko- och magasinspressen domineras av tre förlag, Aller Media, Egmont och Bonnier Publications. Alla tre har verksamheter i övriga Norden.

Tidningsmakarna Carl Aller och Egmont H. Petersen tillhör pionjärerna i Norden när det gäller

(36 av 256 ord)

Bok- och förlagsväsen

De äldsta danska böckerna trycktes 1482 och 1486 i kyrkans regi. År 1489 inrättade Gottfred av Ghemen det första boktryckeriet i Köpenhamn. Som den första danska förläggaren och boktryckaren brukar räknas Claus Foerd (1511–84). Han utgav 1556 Peder Palladius ”Alterbog” och 1558 ”Det nye Testamente”. Censur och kommunikationssvårigheter hämmade

(49 av 347 ord)

Statsskick och politik

Enligt 1953 års författning (grundlov) är Danmark en konstitutionell monarki med parlamentarism och enkammarsystem. Monarkin är ärftlig inom det Glücksborgska huset, och grundlagen medger även kvinnlig tronföljd. Drottningen (kungen) har formellt den verkställande makten och delar lagstiftningsmakten med Folketinget, men grundlagens maktbalans är illusorisk. Genom parlamentarismen och partiväsendet har makten koncentrerats till

(52 av 371 ord)

Förvaltning och kommuner

Sedan 1 januari 2007 är Danmark indelat i 5 regioner (Nordjylland, Midtjylland, SyddanmarkSjælland och Hovedstaden) och 98 kommuner.

Tidigare (sedan kommunalreformen 1970) var Danmark indelat

(26 av 192 ord)

Politiska partier

Partiväsendet växte fram i samband med striden om parlamentarismen och motsättningarna mellan riksdagens landsting och folketing. Venstre (1870) och Højre (1870) bildades i motsats till socialdemokraterna (1871) inom riksdagen, men den konstitutionella konflikten fördjupades och tvingade partierna att bredda verksamheten och mobilisera väljarna. Højre, som från början var godsägarnas och ämbetsmännens parti, har senare utvecklats till ett stads- och industribetonat medelklassparti, och socialdemokraterna och Venstre har i än högre grad varit klasspartier med anknytning till bestämda intressegrupper.

Socialdemokratiet (tidigare Socialdemokraterne)

(80 av 870 ord)

Politik

I oktober 2007 utlyste Fogh Rasmussen nyval med kort varsel. Han utnyttjade således sin rätt att när som helst utlysa nyval för att tydliggöra den parlamentariska situationen. En viktig fråga under den korta valrörelsen var hur väljarna skulle ställa sig till det nybildade partiet Ny Alliance (Liberal Alliance), bestående av avhoppare från Radikale Venstre och Venstre och starkt kritiskt till Dansk Folkeparti.

Vid folketingsvalet i november 2007 gick Venstre tillbaka men blev åter största parti med 26,2 procent av rösterna

(79 av 558 ord)

Rättsväsen

Rättssystemet är i Danmark liksom i de övriga nordiska länderna ursprungligen präglat av germanska rättsprinciper och traditioner men har under århundradenas lopp genom kyrkans, de omfattande lågtyska handelsförbindelsernas

(28 av 198 ord)

Försvar

Försvaret bygger på medlemskap i NATO. Danmarks territorium är en del av NATO:s Nordostsektor inklusive Östersjön. Försvaret bygger i ökande grad på frivillighet med en selektiv värnplikt om tio månaders första tjänstgöring (ändras till fyra

(35 av 250 ord)

Litteratur

Historieskrivaren Saxo, som omkring 1200 utarbetade sitt latinska verk ”Gesta Danorum” (’Danernas bedrifter’, avslutat före 1222) inspirerades av Valdemartidens nationella renässans. För att bidra till kungasläktens konsolidering satte han samman sitt verk som omfattade både den danska myt- och sägenhistorien och de danska kungarnas historia fram till hans egen samtid. Saxos verk har aktualiserats och översatts till danska vid flera tillfällen då fäderneslandet var i nöd, t.ex. av Nikolai Grundtvig strax efter Danmarks förlust av Norge 1814.

På samma sätt

(80 av 3291 ord)

Barn- och ungdomslitteratur

Redan 1568 utkom Niels Bredals ”Børne Speigel”. H.C. Andersens första samling ”Eventyr fortalte for Børn” kom 1835, och följdes av nära 150 unika konstsagor, inspirerade av folkliga motiv men med en egen sagovärld, eget

(34 av 240 ord)

Drama och teater

Teatern – om man därmed avser det organiserade institutionella dramaframförandet – kan i Danmark ledas tillbaka till medeltiden och den katolska kyrkans uppförande av bl.a. helgonspel med moralisk handling. Vid latinskolorna var dramat ett led i undervisningen. Ursprungligen uppfördes spelen på latin, men senare även på danska.

Under 1600-talet besöktes Danmark av kringvandrande skådespelartrupper, i synnerhet tyska. De lade tonvikten på den s.k. huvudpjäsen (Haupt- und Staatsaktion), i vilken bearbetningar av Shakespeare och spansk dramatik ofta ingick. I de komiska

(80 av 1191 ord)

Revy

Dansk revy är sprungen ur 1800-talets sångspel och den genuint folkliga viskonst som ännu kan avlyssnas hos ”sangerinderne” på nöjesfältet Bakken. De lokala sommarrevyerna har en grundmurad plats i dansk revy,

(31 av 219 ord)

Film

Redan 1896 visades rörliga bilder på Tivoli i Köpenhamn. Samma år spelade hovfotografen Peter Elfelt in den första danska filmen: ett reportage i miniatyr om kungahuset. Den första biografen, Kosmorama (1904), följdes snabbt av andra, först med fransk repertoar, vilken dock snart fick ge vika för en allt mera välgjord inhemsk. Perioden från 1906 (då Ole Olsen grundade Nordisk Films Kompagni, världens äldsta ännu existerande filmbolag) till 1916 brukar kallas den danska filmens guldålder, och dansk spelfilm blev under denna

(80 av 1115 ord)

Konst

(1 av 1 ord)

Medeltiden

Av den ursprungliga utsmyckningen i de äldsta träkyrkorna är endast ett fragment bevarat, Hørningplanken från 1000-talet. Under 1100-talets våldsamma byggaktivitet, då ett stort antal stenkyrkor uppfördes, skapades skulptur i romansk

(30 av 212 ord)

Renässans och barock

Efter reformationen 1536 upphörde kalkmåleriet nästan helt, och en del av kyrkornas inredningar förstördes. I stället fick porträttkonsten allt större betydelse. Kristian II porträtterades av Michel Sittow, Albrecht Dürer, Quentin Massys, Barent van Orley, Lucas Cranach och Jan Gossaert. Cornelis Floris i Antwerpen utförde monumentala gravskulpturer över Fredrik I i Slesvig och Kristian III i Roskilde, medan målaren Jacob Binck arbetade för såväl det danska som det svenska kungahuset. Under Fredrik II knöts flera framstående konstnärer till det danska hovet.

(80 av 873 ord)

Realism och romantik

Kort efter sekelskiftet 1800 valde en ny generation danska konstnärer att utbilda sig i Paris: Napoleontidens mest framstående målare François Gérard, Antoine Jean Gros, Anne-Louis Girodet-Trioson och särskilt J.L. David var deras förebilder. C.G. Kratzenstein Stub inspirerades av romantikerna, J.L. Lund anslöt sig i Rom till de tyska Nazarenerna, medan C.W. Eckersberg hos David fann de klassiska ideal som i hans konst slog ut i full blom efter hans vistelse i Rom och som han senare som professor i Köpenhamn

(80 av 882 ord)

Modernism

Berlin och Paris var de viktiga centra där danska konstnärer före första världskriget mötte kubism, fauvism och expressionism: Harald Giersing, Vilhelm Lundstrøm, som 1918 visade skulpterade collage efter mönster från Picasso, samt Edvard Weie, som skapade en syntes av modernismen och sina studier av den äldre konsten (Delacroix) i en personlig, mytologisk värld. Åren efter 1870 jäste missnöjet med Kunstakademiet och dess monopol som undervisningsanstalt och utställningsarrangör. Omkring 1882 tillkom flera fria konstskolor, och 1891 arrangerades för första gången Den

(80 av 566 ord)

Samtidskonst

Under 1970-talet började kvinnorna ta plats på den avantgardistiska konstscenen och var även de som till stor del drev konsten framåt, exempelvis Kristina Justesen (född 1943) med sina politiska fotografier och bild- och filmskaparen Jytte Rex (född 1942). Också en rad kollektiva konstnärliga aktiviteter var viktiga, såsom tablåinstallationen Damebilleder 1970 och Kvindeudstillingen XX 1975. Ett konstnärspar som satt stor prägel på dansk konst sedan 1970-talet är Lene Adler Petersen (född 1944) och Bjørn Nørgaard, som slog igenom med en rad

(80 av 571 ord)

Konsthantverk

Inom konsthantverket har Danmark nått stora framgångar på möbelkonstens och keramikens områden, under 1900-talet även på silversmidets och belysningsarmaturens.

I likhet med måleriet upplevde möbelkonsten under 1800-talets första hälft en nationell guldålder, då man i anslutning till brittiska 1700-talsmöbler

(39 av 274 ord)

Arkitektur

(1 av 1 ord)

Förhistorisk tid

Det öppna danska landskapets stendösar och gravhögar är idag de enda synliga spåren av ett förhistoriskt byggande i Danmark. Genom arkeologiska fynd

(22 av 155 ord)

Medeltiden

De första kyrkorna i Danmark var rektangulära träkyrkor, uppbyggda som stavbyggnader med vertikalt tätt ställda plankor. Taken bars antingen direkt på väggarna eller på fristående stolpar. Stenkyrkor började man bygga redan kring mitten av 1000-talet men först i början av 1100-talet kom man igång i större skala. Fram till ca 1250 byggdes i det dåvarande danska riket nästan 1 800 stenkyrkor av vilka merparten, i mer eller mindre om- eller tillbyggt skick, än idag står kvar och utgör ett betydande kultur-

(80 av 621 ord)

Renässansen och Kristian IV-stilen

Med reformationen 1536 miste kyrkan sin makt, och kungen och adeln blev de främsta byggherrarna. Herrgårdar byggdes i stort antal över hela Danmark, men renässansens formideal framträdde främst

(28 av 198 ord)

Barock och rokoko

Först genom Kristian IV:s byggande av monumentalbyggnader fick Köpenhamn karaktär av rikets huvudstad, och kring mitten av 1600-talet blev stadens befästningar förstärkta. Efter enväldets införande 1660 koncentrerades en betydande del av Danmarks

(32 av 232 ord)

Klassicismen

Klassicismen kom till Danmark med den franska arkitekten Nicolas Henri Jardin. Denne efterträdde 1754 Eigtved som professor vid Kunstakademiet, och hans idéer fördes vidare av hans elever i de välproportionerade byggnader med avgränsade klassiska detaljer som karakteriserar den danska

(39 av 276 ord)

Den fria och den akademiska historicismen

Nya byggnadsmaterial, bl.a. gjutjärn, introduceras kring 1800-talets mitt, och intresse väcktes åter för den murade, oputsade väggen. I en fri historicism skapade Johan Daniel Herholdt universitetsbiblioteket i Köpenhamn (1856–61)

(29 av 201 ord)

1900-talet

Genombrottsverket för en ny arkitektursyn i Danmark kring 1900 blev Köpenhamns rådhus (1892–1905) av Martin Nyrop. I stället för den akademiska stilkorrektheten sattes här uttrycket för material och hantverk främst medan stilassociationerna var blandade. Rådhuset fick stor betydelse i nordisk arkitektur, inte minst för Stockholms stadshus. Anknytningen till en förindustriell tradition varierades fint i Ulrik Plesners och Thorvald Bindesbølls arbeten på Skagen samt med betonad etisk-religiös hållning i P.V. Jensen Klints arbeten, främst Grundtvigskyrkan i Köpenhamn (1920–40). Associationer till engelsk

(80 av 651 ord)

2000-talet

Dansk arkitektur efter millennieskiftet präglas av flera parallella strömningar, där både nyfunktionalism och postmodernism gör sig gällande. Tillbyggnaden till Det kongelige Bibliotek i Köpenhamn, kallat Den sorte diamant, invigt 1999 och

(31 av 215 ord)

Trädgårdskonst

Trädgårdskonst och landskapsarkitektur tar i Danmark tydligt sin prägel av landets geografi; i huvudsak ett jordbrukslandskap med mjukt rullande, öppna marker och vida utblickar. I dansk trädgårdskonst kan man se ett återkommande tema av inhägnad och skydd, ofta åstadkommet med rika planteringar. En skicklighet i att komponera rum med en bas i trädgårdsmästarens växtkunnande och hantverkarens sinne för detaljer ger dansk trädgårdskonst dess speciella kvalitet. Denna särart har sedan inordnats i de internationella strömningarna, som dansk trädgårdskonst i stort följer,

(80 av 728 ord)

Musik

De äldsta beläggen för musikkultur i Danmark är arkeologiska, främst fynden av bronslurar, som torde stamma från tiden 1100–500 f.Kr. och som antas ha använts kultiskt. Mångomtalade är de båda s.k. Guldhornene, antagligen från ca 400 f.Kr.

När den kristna epoken tog sin början omkring 1000 infördes liturgisk musik efter engelska eller nordtyska förebilder. De äldsta bevarade källorna med gregoriansk sång är från 1100-talet. Profan musik från medeltiden representeras av folkeviser, ballader, som speglar en högreståndskultur med kontinental förebild. Ett

(80 av 703 ord)

Jazz och rock

Jazzen nådde Danmark runt 1920 och kopplades redan från början till underhållning och dans. Besök av amerikanska musiker och import av skivor bidrog till ökat intresse och kunnande och det definitiva genombrottet kom på 1930-talet. Liksom i USA dominerade storband som förenade jazz och schlager, men Svend Asmussens grupp bröt vallen för småbandsjazzen.

Efter andra världskriget kom en periodisk nedgång

(60 av 425 ord)

Dans

Hovbaletten nådde Danmark i slutet av 1500-talet. I samband med prins Kristians (senare Kristian V) bröllop gavs 1634 den första riktiga hovbaletten, med musik av Heinrich Schütz och dekor av Karel van Mander d.y. Från mitten av 1600-talet gavs talrika hovbaletter, och under Fredrik III:s regeringstid (1648–70) hade hovbaletten sin glansperiod – drottning Sofie Amalie var stor balettentusiast och dansade själv i hovbaletter.

Den latinska skolkomedins omfattande dansinslag är av stor danshistorisk betydelse. Ett

(73 av 527 ord)

Folkkultur

Den traditionella kulturen på den danska landsbygden kan kulturgeografiskt delas upp i ett större östligt och ett mindre västligt område. Det östra, till större delen präglat av fruktbara moränjordar, omfattar Östjylland, de danska öarna och (till 1660) den skånska slätten. Det ingår i den nordeuropeiska slättbygdsregion som karakteriseras av ett huvudsakligen spannmålsproducerande jordbruk med hjulplog och treskiftesbruk, stora tättliggande byar och en utvecklad social organisation. Det västra området omfattar den resterande delen av Jylland, och här dominerar mindre fruktbara hedsträckningar

(80 av 673 ord)

Sport

Idrotten i Danmark organiseras av Danmarks Idræts-Forbund (DIF), bildat 1896, med ett sextiotal specialförbund. Sedan 1993 är även landets olympiska kommitté inlemmad i DIF.

Fotboll är något av nationalsport

(29 av 204 ord)

Förhistoria

(1 av 1 ord)

Jägarstenåldern (fram till 4000 f.Kr.)

Den senaste inlandsisen täckte Danmark med undantag för den sydvästra delen av Jylland. Från detta läge började den avsmälta för ca 18 000 år sedan, och för knappt 13 000 år sedan var hela Danmark isfritt.

Redan under tiden för isavsmältningen levde renjägare (se hamburgkultur) tidvis nära isranden.

(46 av 328 ord)

Bondestenåldern (4000–1800 f.Kr.)

Under ertebölletiden fanns åkerbrukare söder om Östersjön (bandkeramisk kultur), och en rad drag i den materiella kulturen i Danmark vittnar om kontakter mellan dem och erteböllekulturens jägare och fiskare. Möjligen experimenterade man med husdjurshållning och åkerbruk

(36 av 256 ord)

Bronsåldern (1800–500 f.Kr)

Perioden 1900–1700 f.Kr. var en övergångstid, då det gamla flinthantverket ännu konkurrerade med importerade bronser från Centraleuropa, särskilt dolkar och yxor. Enklare efterbildningar framställdes också lokalt. Från 1700 till 1500 lades grunden till en mer hierarkisk samhällsordning, baserad på att en elit hade kontroll över tillförseln av brons, däribland de nya vapentyperna svärd och spjut. Det växte

(57 av 404 ord)

Järnåldern (500 f.Kr–1050 e.Kr.)

En ny samhällsordning etablerades efter 500 f.Kr., en ytterligare reorganisation ägde rum ca 200 e.Kr. och under vikingatiden kulminerade samhällsförändringarna.

I årtusenden hade man utnyttjat de naturliga resurserna utan att systematiskt tillföra gödsel som ersättning. Detta fick till följd att man gradvis sög ut jorden, speciellt efter 1000 f.Kr., då den öppna, trädlösa marken blev dominerande. Järnålderns samhälle var däremot baserat på permanent uppdelning av den odlade jorden.

I äldre järnålder nyttjades jorden extensivt i växelverkan mellan odling och långa

(80 av 842 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Medeltiden

Danmark var under hela medeltiden i de flesta avseenden Nordens ledande stat. Tätpositionen baserade sig på störst folkmängd – antalet danskar på 1200-talet har beräknats till ca en miljon, lika många som svenskar och norrmän tillsammans – ett ypperligt strategiskt läge mellan Nordsjön och Östersjön och talrika impulsgivande kontakter med föregångsländerna på kontinenten. Det är betecknande att nyskapelser på skilda samhällsområden ofta infördes och slog rot i Danmark ca ett halvsekel tidigare än i Sverige, t.ex. stiftsorganisationen, stadsgrundandet och kronans

(80 av 1996 ord)

Tiden 1536–1814

Trots att alltså trestatsunionen inte hade kunnat återupprättas var Danmarks utrikespolitiska läge vid nya tidens början ganska gott. Norge var säkert i dansk hand; dess formella autonomi inom unionen upphävdes 1536, då det blev en med de danska landskapen jämställd del av helstaten. Erik av Pommern hade visserligen förlorat kriget mot Holstein om Sønderjylland (Slesvig), men mot 1400-talets slut hade likväl dynastiska förändringar gett den danske kungen makten i delar av båda dessa furstendömen; resten blev senare hertigdömet Holstein-Gottorp. Viktigast

(80 av 1269 ord)

Finanskris, liberalism och ny grundlag (1814–49)

Napoleonkrigen innebar för Danmark inte bara en politisk utan också en ekonomisk katastrof. En förut inkomstbringande fjärrhandel upphörde för alltid. Köpenhamns roll som kommersiellt och finansiellt centrum övertogs av Hamburg. På en statsbankrutt 1813 följde en galopperande inflation som hävdes först sedan en av regeringen oberoende nationalbank med ensamrätt till sedelutgivning inrättats

(52 av 370 ord)

Den slesvigska frågan

Den danska monarkin bestod av fyra delar: kungariket Danmark med biländerna Island, Grönland och Färöarna, och hertigdömena Slesvig, Holstein och Lauenburg, av vilka de båda sistnämnda tillhörde Tyska förbundet och var tyska till språk och kultur. Slesvig var däremot splittrat mellan tyskt och danskt. Godsägarna på landet och de högre klasserna i städerna talade tyska, liksom bönderna i större delen

(60 av 424 ord)

Jordbruksomläggning, industrialisering, demokratiskt genombrott (1864–1914)

Omkring 1870 började den danska spannmålsexporten bli olönsam på grund av den ökade konkurrensen från amerikansk och rysk spannmål. I motsats till Sverige, som valde protektionismen, lät Danmark sitt jordbruk anpassa sig till den ändrade marknadsstrukturen. Det danska jordbruket fick nu sin karakteristiska inriktning på produktion av smör, fläsk och ägg, främst för export till Storbritannien. Omläggningen blev möjlig tack vare en intensiv moderniseringsverksamhet inom jordbruket som blev alltmer kapitalintensivt. Naturahushållningen i byarna ersattes successivt av penninghushållning, och därmed följde

(80 av 633 ord)

Första världskriget och Nordslesvigs återförening (1914–20)

Under första världskriget sökte Danmark inta en neutral hållning i samverkan med Sverige och Norge. Som en eftergift åt Tyskland tvangs man dock att minera Bälten för att

(28 av 197 ord)

Mellankrigstiden (1920–39)

Genom jordbruksomläggningen och industrialiseringen hade Danmark blivit starkt beroende av utrikeshandeln och världskonjunkturen. För att motverka flykten från landsbygden antogs 1919 en rad jordlagar som medförde uppstyckning av många storgods och upprättandet av ca 10 000 husmansbruk, vilket ökade animalieproduktionen. De snabba svängningarna i världsekonomin

(44 av 314 ord)

Danmark under andra världskriget (1939–45)

Danmarks utrikes- och försvarspolitik hade under mellankrigstiden utgått från den pessimistiska bedömningen att landets utsatta strategiska läge gjorde motstånd mot en anfallande stormakt meningslöst. År 1922 hade en försvarsordning antagits som gjorde Danmarks försvar till ett av de svagaste i Europa, och 1932 reducerades försvaret ytterligare. Danskarna förlitade sig på den kollektiva säkerheten inom ramen för Nationernas förbund som landet 1920 anslutit sig till. Sedan förbundet visat sin svaghet under Abessinienkrisen 1935–36, tog Danmark sin

(75 av 530 ord)

Efterkrigstiden

Efter befrielsen öppnades processer mot dem som gått ockupanterna till handa under kriget, däribland även unga män som kämpat på tysk sida på östfronten och så kallade ekonomiska landsförrädare, som genom varuleveranser eller arbetsinsatser bidragit till den tyska krigföringen. Ett fåtal dömdes till döden och avrättades, men långt flera fick fängelse, böter eller förlust av medborgerligt förtroende. Denna ”rättsuppgörelse” har senare kritiserats för att i viss utsträckning ha vilat på retroaktiv lagstiftning.

I Sydslesvig uppstod efter det tyska sammanbrottet en

(80 av 1655 ord)

Medverkande

  • Alexander Agrell
  • Alf Björnberg
  • Allan Fridericia
  • Anders Jönsson
  • Bjarne Stoklund
  • Björn Linn
  • Britt Tunander
  • Carlhåkan Larsén
  • Charlotte Christensen
  • Erik A. Nielsen
  • Eva Nordlinder
  • Eva Smith
  • Frans af Schmidt
  • Gustaf Stjernberg
  • Göran Andersson
  • Hans Ponnert
  • Harald Gustafsson
  • Håkan Attius
  • Ingemar Breithel
  • Ivo Holmqvist
  • Jan Richter
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Jytte Wiingård
  • Jørgen Lund
  • Karl Erik Gustafsson
  • Kristian Kristiansen
  • Lars Åhlander
  • Lars-Arne Norborg
  • Lena Karlsson
  • Lennart Sjöstedt
  • Låtta Skogh
  • Magnus Sylvén
  • Margareta Norlin
  • Martin Jonsson
  • Martin Schwarz Lausten
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils-Anders Lindström
  • Per Arne Tjäder
  • Per Brunskog
  • Per Söderberg
  • Peter A. Sjögren
  • Peter Bohlin
  • Ragnar Hall
  • Rosman Jahja
  • Stig Strömholm
  • Sven Anders Söderpalm
  • Sven Behrens
  • Ted Bjarme
  • Thorbjörn Andersson
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Erlandsson
  • Ulf Teleman
  • Örjan Roth-Lindberg

Litteraturanvisning

Natur:
Danmarks Fauna 1–81 (1907–74); Flora og Fauna (1899–);
T.W. Böcher m.fl. (utgivare), Danmarks natur 1–12 (1967–72);
T. Dybbro, De danske yngefugles udbredelse (1976);
Kjeld Hansen, Dansk feltflora (1981).
Religion:
M. Schwartz Lausten, Danmarks kirkehistorie (1987).
Mynt:
Kirsten Bendixen, Danmarks mønt (1967).
Bok- och förlagsväsen:
Otto Andersen, Bøger og forlag i Danmark i 125 år (1962);
A. Frøland, Dansk boghandels historie 1482 til 1945 (1974);
B. Pahl, Bøger og forlæggere (1985);
N.B. Wamberg, Digterne og Gyldendal (1970);
C. Nyrop, Bidrag til den danske Boghandels Historie 1–2 (1870).
Statsskick och politik:
T. Worre, Det politiske system i Danmark (1989).
Litteratur:
Dansk litteraturhistorie 1–9 (1983–85);
T. Brostrøm & M. Winge, Danske digtere i det 20. århundrede 1–5 (1980–82);
C.S. Petersen & V. Andersen, Illustreret dansk Litteraturhistorie 1–4 (1924–34);
P.H. Traustedt (utgivare), Dansk litteraturhistorie 1–6 (1976–77).
Drama och teater:
E. Brandes, Holberg og hans Scene (1898);
H. Engberg, Brecht på Fyn 1–2 (1968);
P. Hansen, Den danske Skueplads 1–3 (1889–96);
O. Harsløf (utgivare), Kunst er våben (1976);
Stig J. Jensen m.fl. (utgivare), Dansk teater i 60erne og 70erne (1983);
J. Kistrup, ”Det moderne drama”, Dansk litteraturhistorie 4 (1977);
E. Nystrøm, Den danske Komedies Oprindelse (1918);
F. Schyberg, Dansk Teaterkritik indtil 1914 (1937).
Film:
N.J. Dinnesen & E. Kau, Filmen i Danmark (1983);
M. Engberg, Dansk stumfilm 1–2 (1977).
Konst:
Dansk kunsthistorie 1–5 (1972–75);
K. Banning, Kalkmalerierne i Skånes, Hallands og Blekinges kirker 1100–1600 (1985);
K. Monrad, Hverdagsbilleder: Dansk Guldalderkunstnerne og deres vilkår (1989);
F. Stjernfeldt & P.E. Tojner, Billedstorm: Om dansk kunst og kultur på det seneste (1989);
J.J. Thorsen, Modernismen i dansk malerkunst (1987);
K. Voss, Skagensmalerne (1975).
Konsthantverk:
Kulturen 1943;
M. Gelfer-Jørgensen, Dansk kunsthåndværk 1730–1850 (1973);
B.L. Grandjean, Kongelig dansk porcelain 1775–1884 (1962);
B.L. Grandjean, Kongelig dansk porcelain 1884–1980 (1983);
G. Jalk (utgivare), Dansk møbelkunst gennem 40 år, 1927–66 (1987);
V.S. Møller, Dansk kunstindustri 1850–1900 (1969);
V.S. Møller, Dansk kunstindustri 1900–1950 (1970);
C. Waagepetersen, Danske møbler før 1848 (1980).
Arkitektur:
T. Faber, Dansk arkitektur (1963);
K. Fisker (utgivare), Danske arkitekturstrømninger 1850–1950 (1977);
A. Lund, Guide til dansk havekunst (1997);
H. Lund (utgivare), Danmarks arkitektur 1–6 (1979-81).
Folkkultur:
Ellen Andersen, Danske bønders klædedragt (1960);
Holger Rasmussen, Landsbyliv (1963);
A. Steensberg (utgivare), Dagligliv i Danmark i det nittende og tyvende århundrede 1–2 (1963–64);
B. Stoklund, Bondegård og byggeskik før 1850 (1972).
Förhistoria:
K. Aaris-Sørensen, Danmarks forhistoriske dyreverden (1988);
L. Hedeager, Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie 2: Danernes land (1988);
L. Hedeager & K. Kristiansen, ”Oldtid o. 4 000 f.kr. – 1 000 e.kr til 1 000 e.kr.”, Det danske landbrugs historie 1: Oldtid og middelalder (1988);
J. Jensen, Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie 1: I begyndelsen (1988);
P. Sawyer, Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie 3: Da Danmark blev Danmark (1988).
Historia:
C. Bjørn (utgivare), Det danske landbrugs historie 1–4 (1988);
Aksel E. Christensen m.fl. (utgivare), Danmarks historie 1–9 (1977–89);
J. Danstrup & H. Koch (utgivare), Danmarks historie 1–14 (1962–66, med supplementband 1–5 utgiven av S. Ellehøj & K. Glamann 1980–82);
Harald Gustafsson, Nordens historia (2:a upplagan 2007);
S.A. Hansen & I. Henriksen (utgivare), Dansk social historie 1–7 (1979–80);
A. Henrikson, Dansk historia 1–2 (1989);
L.-A. Norborg & L. Sjöstedt, Grannländernas historia (5:e uppl., 1996);
O. Olsen (utgivare), Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie 1–9 (1988–90);
B. Scocozza & G. Jensen, Danmarkshistoriens hvem hvad og hvornår (1994).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Danmark. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/danmark