Nyfikenheten är motorn i vår törst till att vilja lära oss mer. Denna drivkraft är något som förenar oss. Vi har det alla i oss – att vilja lösa problem och lära oss saker.

Skillnad på informationssökande och nyfikenhet

I vårt dagliga liv kan vi skilja på informationssökande och nyfikenhet. Den bakomliggande orsaken till att du söker information hjälper oss att förstå om det är nyfikenheten som är motorn till varför vi lärt oss något eller om vi har lärt oss något av en annan anledning. Vissa saker måste vi trots allt lära oss. Kanske minns du från din skoltid att du någon gång var tvungen att lära dig vissa saker. Medan vissa saker har du lärt dig för att du vill. När viljan till att lära dig något kommer inifrån kallar vi det motivation. När svaret på frågan om varför du vill veta är för att jag vill, då är det nyfikenheten som kickat in.

Vi tänker inte på det, men nyfikenheten finns med i vårt dagliga liv. Att läsa något nytt eller lyssna på ny musik är ju vår nyfikenhet som triggar oss till att vilja uppleva något och samtidigt lära oss mer. Nyfikenheten hjälper vårt minne och vår inlärning, startar vår kreativitet, våra fantasier och skapar innovation.

Det börjar redan i livmodern. Fostret har en strävan att utforska sig själv och sin omgivning. Med ultraljud kan man se att människan redan som foster undersöker sin kropp. Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet, menar att nyfikenhet är en central motor i utvecklingen och kanske till med är själva utvecklingen. För barnet som ska lära sig att gå är det egentligen lättare att fortsätta krypa. Ändå försöker barnet otaliga gånger att gå trots att det ramlar och slår sig. Utan vår nyfikenhet skulle vi aldrig lära oss någonting.

Nyfikenheten finns i hela djurriket och i oss människor. Vi vill ha information om det som väckte vår nyfikenhet för att kunna förhålla oss till vår omgivning. Till vår hjälp har vi våra sinnen. Du har säkert någon gång hört ett ljud och undrat var det var. Ditt hörselsinne registrerade ljudet och du blir nyfiken. Kanske har dina känslor kickat in – du känner dig oviss men vill vara trygg och behöver därför ta reda på mer om ljudet. Du har nu öppnat upp för att lära dig mer om ljudet.

Samtidigt som du hör ljudet och försöker tar reda på mer om det, händer det något i hjärnan. Encyclopædia Britannica skriver att forskning har visat att hjärnan med hjälp av dopamin belönar vår nyfikenhet. Kemikalien som skickas ut i vår kropp gör att vi känner oss glada. Givetvis vill vi uppleva denna känsla igen. Antagligen är det dopaminet som hjälpte våra förfäder att överleva. Den forntida människan behövde förstå sin miljö för för sin överlevnads skull. I dag behöver vi fortfarande förstå vår omgivning för att kunna förhålla oss till den.

Forskning har kunnat urskilja två sorters nyfikenheter. Det handlar mycket om vad som är själva drivkraften bakom vår nyfikenhet. Encyclopædia Britannica benämner den första den epistemologiska nyfikenheten; här kallar vi den kunskapsteoretisk nyfikenhet. Den andra nyfikenheten är den empatiska.

Den kunskapsteoretiska nyfikenheten handlar om hur vi vill lära oss mer om sakers faktiska tillstånd. Denna nyfikenhets syfte är att eliminera kunskapsluckor och lära oss mer. För personen vars kunskapstörst har kickat igång kan det kännas obehagligt att inte kunna saker. Men när vi lärt oss något uppstår en behaglig känsla då dopaminet har pumpats igång i vår kropp.

Den andra sortens nyfikenhet är empatisk nyfikenhet. Vår värld är byggd av relationer och interaktioner. Vår empatiska nyfikenhet är drivkraften bakom att vilja lära oss mer om hur andra tänker och känner. Forskning visar till exempel att när du känner dig bekväm i sociala sammanhang är din nyfikenhet på topp och dopaminet flödar. Antagligen för att du känner dig trygg och vågar utforska din omgivning.

Vi på NE värderar nyfikenhet högt. Prova något av våra kunskapspaket gratis i 7 dagar och håll din nyfikenhet vid liv, när som helst och var som helst.