fbpx

I skolans värld

Likvärdighet i fokus när Hässleholm digitaliseringssatsade

När Hässleholms kommun genomförde en satsning på digitalisering och likvärdighet var läromedel i alla ämnen och till samtliga elever en av hörnstenarna. – Att samma grundmaterial och tekniska förutsättningar ska finnas för alla har varit ett delmål. Det gör det nu. Det säger Jelena Ruzic, IT-utvecklare på Hässleholms kommun.

Ge samma förutsättningar

Hässleholm är en till ytan stor kommun där digitaliseringsnivån tidigare såg väldigt olika ut från skola till skola. Någon skola var ”heldigital” medan man på andra skolor fortfarande hade så kallade datavagnar som lärarna fick boka vid behov. 2017 genomförde Hässleholms kommun därför en 1 till 1-satsning (att varje elev har en egen enhet för årskurserna 7–9).

– Att ge varje elev en egen enhet var ett steg på vägen, säger Jelena Ruzic. Men digitaliseringen tar ju inte slut bara för det. Om eleverna sitter med sin dator med skolböckerna bredvid så fungerar den ju främst som en skrivmaskin, vilket inte varit tanken. Så vi behövde fylla enheterna med pedagogiskt material.

Provperiod och utvärdering

Det hela ledde till att två högstadieskolor testade NE:s läromedel. Utvärderingen var så pass positiv att man tog vidare frågan till förvaltningsledningen för att undersöka om det kunde vara aktuellt för hela kommunen.

– Vi kände att det inte fanns någon annan leverantör som erbjöd bredden, med både läromedel i alla ämnen för grundskolan och kunskapstjänster som uppslagsverk, ordböcker och playtjänsten med pedagogiska filmer. Förvaltningsledningen bestämde att vi kör ett test på tre år och därefter utvärderar hur vi kan arbeta vidare.


Jelena Ruzic, IT-utvecklare Hässleholms kommun.

Plan för implementering och fortsatt pedagogisk frihet

Men att gå från två stycken nöjda skolor till att få med sig resten av skolorna i kommunen kan vara en utmaning om man inte har en plan även för implementering och användning.
I Hässleholm involverades rektorerna tidigt samtidigt som en till två personer utsågs till så kallade NE-administratörer som sköter mycket av de administrativa uppgifterna och som fungerar lite som ambassadörer på sina skolor. Samtidigt fick alla skolor utbildning i hur NE kan användas i undervisningen.

– Vi körde tre steg. Först engagerade vi rektorerna, NE-administratörerna och till sist skolorna. Vi har full respekt för att alla inte slänger sig över ett nytt system, inte minst eftersom det sett olika ut tidigare. Det är viktigt att poängtera att vi gjort den här satsningen för likvärdigheten. Vi ville säkerställa tillgång till läromedel i alla ämnen för grundskolan. Men den pedagogiska friheten är fortsatt stor. Lärarna väljer självklart själva hur de använder läromedlen i sin undervisning, om det är som bas eller komplement.