Norge, stat i Nordeuropa; 385 199 km2, 5 257 000 invånare (2017). Norge omfattar den västra delen av Skandinaviska halvön (323 758 km2) samt ögruppen Svalbard (61 500 km

(26 av 173 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Det norska inlandet domineras av fjällkedjan med dess bergmassiv och högplatåer, medan kusten präglas av talrika fjordar som skjuter djupt in i landet. Längs en stor del

(27 av 192 ord)

Administrativ indelning

Norge är indelat i 18 fylken (län) som under ledning av

(11 av 28 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer

Norges långa kust är unik för Europa och bjuder på imponerande naturscenerier där fjordarnas sidor höjer sig som höga, nästan lodräta väggar, ofta prydda med skummande vattenfall. På kontinentalsockeln utanför finns mer än 50 000 öar, varav ca 2 100 är bebodda. Dessa bildar en naturskön skärgårdskust, huvudsakligen längs den långsträckta västkusten. Lågland förekommer bara längs vissa sträckor av kusten. Den s.k. strandflaten, en flack erosionsyta på ca 100 m höjd, följer i princip hela kuststräckan. Den sträcker

(75 av 533 ord)

Berggrund

Större delen av Norge hör till den skandinaviska fjällkedjan, som sträcker sig från Stavanger till Varangerhalvön, och utgör en del av Kaledoniderna. Sydöst

(23 av 160 ord)

Klimat

Huvuddragen i Norges klimat bestäms av närheten till havet och de förhärskande väst- och sydvästvindarna som för in milda luftmassor uppvärmda av varma havsströmmar. Landet har ett utpräglat maritimt klimat, som längs kusterna är varmtempererat och fuktigt. I det inre

(39 av 275 ord)

Växt- och djurliv

Norge är ett av Europas mest natursköna länder med fjordar, fjäll, sjöar, skogar, glaciärer, öar och en lång, dramatisk kust. Landet domineras av skandinaviska fjällkedjan (Skanderna) med sina utposter mot Atlanten i väster och Norra Ishavet i norr.

Vegetationen varierar från ädellövskogar i söder till närmast tundra i norr. Knappt en fjärdedel av landet ligger inom norra barrskogsregionen (se tajga) och är täckt av främst barrskog, där tall har en vidare utbredning mot både väster och norr än gran. På

(80 av 1030 ord)

Befolkning

Befolkningsutvecklingen i Norge har många likheter med den svenska. Stor emigration under slutet av 1800-talet bromsade befolkningsökningen, som åter tog fart i början av 1900-talet. Under perioden 1946–85 blev den naturliga befolkningsökningen allt mindre. Födelsetalen började dock stiga under andra hälften

(41 av 288 ord)

Språk

Modersmål för huvuddelen av Norges befolkning och officiellt språk är norska, som föreligger i två genom

(16 av 110 ord)

Religion

Den tidigaste kontakten med kristendomen, särskilt den anglosaxiska, kom främst genom handelsfärder och vikingatåg. Olav I Tryggvason inledde kristnandet; Olav II Haraldsson, Norges nationalhelgon, fullföljde det och knöt kyrkan till Hamburg–Bremen. Landet indelades i stift (Selja/Bergen, Nidaros, Stavanger, Oslo och Hamar) med domkyrkor. De första klostren grundades ca 1120 av benediktin- och cisterciensmunkar. År 1153 blev Nidaros (Trondheim) ärkebiskopssäte; under Nidaros lydde förutom Norge även grönland, island, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna. De första klostren grundades ca 1120 av benediktin- och

(80 av 1134 ord)

Utbildning

Grundskoleundervisningen i Norge är obligatorisk och löper på tio år. Den omfattar alla barn i åldrarna 6–16.

Det norska utbildningssystemet påminner om det svenska. I Norge finns förskola, elementärskola (klasserna 1-7), ungdomsskola (klasserna 8–10), vidaregående skola (klasserna 11–13) och högre utbildning (2–4 år för grundexamen).

De tre första nivåerna drivs i kommunal regi. Gymnasieskolan drivs av

(56 av 370 ord)

Sociala förhållanden

De sociala förhållandena i Norge kännetecknas av goda materiella levnadsvillkor, små sociala skillnader och en aktiv stat, som garanterar medborgarna skydd när sociala eller hälsomässiga problem uppstår. Efter andra världskrigets slut 1945 formulerade den dåvarande samlingsregeringen Fellesprogrammet, enligt vilket det borde gå att förebygga sociala problem genom en socialt inriktad närings- och utbildningspolitik. Inspirationen från den svenska folkhemstanken var tydlig. Socialt bostadsbyggande, arbete och utbildning i hela landet samt folkpension till alla var centrala element i denna politik. Den egentliga

(80 av 844 ord)

Mynt

Det vikingatida och tidigmedeltida myntsystemet utgick liksom i Danmark och Sverige från viktenheten mark, i Norge indelad i 240 penningar. Den första penningen (silver) slogs ca 995

(27 av 190 ord)

Ekonomi och näringsliv

Norge är ett högt utvecklat industriland. Sedan början av 1970-talet har landet haft större ekonomisk tillväxt än de flesta industriländer, samtidigt som arbetslösheten har kunnat hållas på en jämförelsevis låg nivå.

(31 av 221 ord)

Jordbruk

Förutsättningarna för att bedriva åkerbruk är begränsade i Norge till följd av klimatet och den kuperade topografin. Endast cirka 3 procent av landets yta utgörs av utnyttjad jordbruksareal. Kärnområdena i jordbruket finns i

(33 av 235 ord)

Skogsbruk

Omkring 1/3 av landets yta är täckt av skog. Norges viktigaste skogsområden finns i de södra och sydöstra delarna av landet. Cirka

(22 av 155 ord)

Fiske

Norge är en av världens ledande fiskenationer,; fisket bidrar med 2 procent till landets BNP. Landet har den största ekonomiska havszonen i Europa och är näst största fiskeexportör i världen efter Kina. Torskfisket inbringar

(33 av 235 ord)

Råvarutillgångar och energiförsörjning

Norges varierade geologi erbjuder goda förutsättningar för utvinning av mineral och mineraloljor, och betydande brytning av industriella mineral och bergarter sker i ett trettiotal gruvor. Norge är den ledande oljeproducenten och oljeexportören i Västeuropa.

Gruvindustrin i Norge består av både privata och statliga aktörer och är

(46 av 323 ord)

Industri

Den norska industrin, inklusive gruv- och byggnadsindustrin, sysselsätter 21 procent av arbetskraften och bidrar med 35 procent till landets BNP. Under de tre senaste decennierna har den norska industristrukturen, i likhet med andra utvecklade länders, förändrats markant. Flera industribranscher, till exempel varvsindustrin och andra verkstadsbranscher, tekoindustrin och skogsindustrin, har utsatts för stark internationell

(53 av 374 ord)

Utrikeshandel

Norges handelsbalans har sedan början av 1980-talet varit starkt beroende av utvecklingen av råolje- och naturgasproduktionen i landet, men också av världsmarknadspriserna på

(23 av 162 ord)

Turism och gastronomi

Norge är främst tack vare sin natur ett betydande turistmål. Landet besöks årligen av drygt 4 miljoner besökare, och turismen har stor betydelse för sysselsättningen speciellt i glesbygderna i västra och norra Norge. Många besökare lockas av de

(38 av 271 ord)

Transporter

Till följd av bl.a. fysiska förhållanden är de norska landtransportsystemen inte lika tätt utbyggda som de svenska. Det offentliga landsvägsnätet omfattar totalt 93 900 km.

Landets första järnväg öppnades 1854, och under nästan 100 år pågick en kontinuerlig utbyggnad av järnvägsnätet, som nådde sin största längd 1948 (nära 4 500 km).

(49 av 348 ord)

Massmedier

Det norska medielandskapet har förändrats i allt snabbare takt sedan början

(11 av 65 ord)

Internet och mobiltelefoni

Drygt 90 % av hushållen har tillgång till internet i sina hem, samtidigt som användningen av internet via

(17 av 120 ord)

TV och radio

Norge har ca 20 rikstäckande TV-kanaler, varav de tre största är statsägda och licensfinansierade: NRK1, 2 och 3. Den fjärde största, TV 2, är helägd sedan 2012 av danska Egmont som tidigare delade ägandet

(33 av 231 ord)

Dagstidningar

Norge ligger i världstoppen när det gäller tidningsläsning. Det finns 225 dagstidningar varav 74 är flerdagarstidningar och resten fådagarstidningar med 1–3 nummer per vecka. Den sammanlagda upplagan var cirka 2 miljoner (2016).

De första nyhetsinriktade tidningarna kom i början av 1800-talet. Morgenbladet, grundat i Kristiania 1819 och med sin storhetstid i slutet av 1800-talet, var den första dagliga. Under perioden 1860–90 startades särskilt många tidningar. Den första folkliga, prisbilliga dagstidningen blev Aftenposten, som grundades 1860 av

(76 av 537 ord)

Veckopress och magasin

Den norska vecko- och magasinspressen domineras av tre förlag. Störst är Egmont, med Norges största veckotidning Hjemmet

(17 av 116 ord)

Bok- och förlagsväsen

Till Norge kom boktryckarkonsten först 1643. Politiskt och ekonomiskt var Norge beroende av Danmark. Köpenhamn var andligt och litterärt centrum för båda rikena. Särskilt som tryckningen av större verk krävde kungens eller annat ekonomiskt stöd utfördes den företrädesvis i Danmark. Norsk litteratur trycktes dock även på andra

(47 av 333 ord)

Statsskick och politik

Norge är liksom Danmark och Sverige en parlamentarisk och demokratisk monarki. Grundloven (grundlagen), antagen i Eidsvoll 17 maj 1814 är, sedan den svenska regeringsformen från 1809 avskaffades 1970, Europas äldsta i kraft varande skrivna författning. Den föreskrev en konstitutionell regering, som i tidens anda skulle dela makten mellan kung (verkställande), storting (lagstiftande) och domstolar (rättskipande). Grundloven är alltjämt en levande, historisk frihetssymbol, för frigörelsen först

(65 av 460 ord)

Kommunal självstyrelse och förvaltning

Den lokala självstyrelsen har sin tyngdpunkt i landets 448 kommuner, varav 47 är städer. Det beslutande

(16 av 113 ord)

Partiväsen

I Stortinget finns (2017) nio partier. Två partier, Miljøpartiet De Grønne och Rødt, har endast ett mandat vardera. Att så kan ske beror på att småpartispärren på 4 procent i Norge endast gäller fördelningen av utjämningsmandaten, inte valkretsmandaten.

I Sverige måste ett parti få stöd av minst 4 procent av väljarna nationellt, eller minst 12 procent av väljarna i valkretsen, för att få vara med och dela på valkretsmandaten; så är inte fallet i Norge. Miljøpartiet och Rødt hade i

(80 av 737 ord)

Rättsväsen

Endast en mycket liten del av Kristian V:s Norske Lov från 1687 är alltjämt i kraft. I likhet med de övriga

(20 av 142 ord)

Försvar

Försvaret bygger på medlemskap i NATO. År 1993 antogs ett långsiktigt, alltjämt gällande försvarsbeslut mot bakgrund av rådande osäkerheter i den säkerhetspolitiska utvecklingen och det faktum att t.ex. Ryska federationen minskat sina stridskrafter och sin

(35 av 244 ord)

Litteratur

Det fanns en nära språklig och litterär gemenskap mellan Norge och Island från landnamstiden till omkring 1300. De gamla guda- och hjältedikterna kan ha fått sin norröna form i Norge men skrevs först ner på Island på 1200-talet (”Den äldre Eddan”). De första skalderna var norska, de flesta var islänningar. Det största prosaverket, ”Heimskringla” (ca 1230), berättar om de norska kungarna men författades av islänningen Snorre Sturlasson (se även kungasagor), medan ett annat storverk, ”Konungaspegeln” (ca 1250), som i fingerad

(80 av 2569 ord)

Drama och teater

De första kända teaterföreställningarna var skoldramer som uppfördes i latinskolorna på 1500-talet, något senare uppfördes skådespel av kringresande utländska teatertrupper. Grunden för en inhemsk teaterverksamhet lades av de större städernas borgerskap och ämbetsmän. Dramatiska sällskap bildades i Kristiania och Bergen mot slutet av 1700-talet. I slutna kretsar utvecklades här en amatörkonst som också baserades på egna dramatiska alster. Ett kortlivat försök att mer yrkesmässigt bedriva teater i Kristiania gjordes av svensken Johan Peter Strömberg på 1820-talet. Efter en brand återuppstod ur

(80 av 1093 ord)

Revy

Den första norska revyn uppfördes i Kristiania nyårsafton 1848 och var skriven av dansken Erik Bøgh. Studentersamfundet förvaltade revygenren genom sina komedier med aktuella inslag. Grønlands Folketeater blev

(28 av 200 ord)

Film

Filmen kom till Norge 1896, då Max Skladanowsky (1863–1939) demonstrerade sitt Bioscope på Cirkus Varieté i dåvarande Christiania. Norges första inhemskt producerade spelfilm var ”Fiskerlivets farer” (1908). Under den första perioden i norsk film, 1908–19, försökte man imitera utländsk film, med viss tyngdpunkt på sociala melodramer. Samtidigt mobiliserade kyrkor och andra moralväktare landsomfattande kampanjer mot filmen. Som en konsekvens av moraldebatten fick Norge 1913 en filmlag som medförde att kommunerna övertog biografdriften och man inrättade en statlig censur.

1920-talet präglades

(80 av 738 ord)

Konst

(1 av 1 ord)

Forntiden

Förutom ornamentala inslag på keramik omfattar den bevarade bildkonsten från stenåldern främst hällristningar med djurmotiv, bl.a. älgar, renar och valar. Bronsålderns konst karakteriseras

(23 av 159 ord)

Medeltiden

Vikingatidens djurornamentik lever vidare i den kristna tidens konst, främst i form av träsniderier på stavkyrkorna. Som ett förnämligt exempel framstår Urnes (ca 1060) med eleganta djur som biter i varandras halsar

(32 av 225 ord)

1500–1700-talen

På 1500-talet tillkom de första porträtten av individer, företrädesvis av präster. Genom bruket av epitafier har dessa liksom borgerskapet lämnat vittnesbörd om såväl fromhet som självuppskattning. Under 1500-talet tillkom bildvävar influerade av flamländska tapeter och med

(36 av 256 ord)

1800-talet

Nyklassicistisk bildkonst representeras främst av porträttmålaren Jakob Munch och av skulptörer som Thorvaldseneleven Hans Michelsen. Dekorationsmåleri efter pompejanskt mönster utvecklades av bl.a. dansken J.H. Nebelong. Parallellt med en klassiserande strömning återfinns en starkt målerisk inriktning hos bl.a. Mathias Stoltenbergs porträttmåleri. År 1818 startade Tegneskolen i Kristiania, där den danskfödde Johannes Flintoe var den ledande läraren 1820–51. Flintoe skapade det tidigaste kosmoramat i Oslo 1825, men ägnade sig i övrigt åt dekorationsmåleri för

(72 av 514 ord)

1900–2000-talen

År 1909 grundades Kunstakademiet i Oslo under ledning av Christian Krohg, men även privata målarskolor såsom Harriet Backers hade stor betydelse. Många unga sökte sig till de europeiska ateljéer där modernismen utvecklades. Så kom Matisse-eleverna Ludvig Karsten, Jean Heiberg och Henrik Sørensen att presentera subjektivt koloristiska tolkningar av verkligheten. Modernismens utveckling i Norge hade mindre karaktär av revolt än i t.ex. Sverige då många av den medelålders generationen såsom Christian Krohg och Werenskiold också fortsatte att experimentera. Även

(78 av 555 ord)

Konsthantverk

En högtstående träskärningskonst har sedan medeltiden kännetecknat norskt möbelhantverk. De äldsta bevarade möblerna är dekorerade med i kraftfull relief eller elegant plattskärning skurna ornament av bandformiga djurkroppar, fabelväsen och masker i komplicerad flätning.

I borgarhemmen vann renässansen insteg på 1500-talet, då möbler och textilier importerades från Nordtyskland, Danmark och framför allt Nederländerna. Stiltraditionerna från vikingatid och medeltid förenades med barocken under 1700-talet, då en rik folkkonst utvecklades, främst i östra

(70 av 497 ord)

Arkitektur

Norge har en stark tradition av byggande i trä. Redan under vikingatiden hade ett raffinerat trähantverk utvecklats i Norge, bevarat bl.a. i delar av Urnes stavkyrka. Stavkyrkorna är Norges mest särpräglade bidrag till arkitekturhistorien, och träbyggnadskonsten, som kulminerade under medeltiden, har präglat norska arkitekters arbete in i vår tid. Sten kom att användas för å ena sidan de mest primitiva byggnaderna som fähus och eldhus i fjällområdena, å andra sidan de mest representativa. Katedralen i Nidaros (Trondheim), i huvudsak uppförd

(80 av 710 ord)

Trädgårdskonst

De tidigaste spåren av trädgårdskonst i Norge härrör från ett 20-tal klosterträdgårdar, anlagda på 1100–1200-talen. Dominikanernas Olavskloster (numera biskopsgård) i Gamlebyen i Oslo, anlagt 1239, är ett exempel. I mitten av 1500-talet nåddes Norge

(34 av 240 ord)

Musik

Fyra bronslurar är de tidigaste fynd som vittnar om musik i

(11 av 70 ord)

Klassisk musik

Med de medeltida lekarna och med kyrkomusiken knöts Norge till den europeiska kontinenten. Speciell för Norge var Olavsmusiken, den liturgi som hängde samman med nationalhelgonet. Under perioden 1380–1814 sammanhängde Norges musikkultur intimt med Danmarks. Norska musiker tjänstgjorde ofta i Köpenhamn. De konstmusikaliska inslagen i Norge var få; hovliv och en mer utbredd högreståndskultur saknades. En tyskfödd tonsättare, Johan Daniel Berlin, verkade dock på 1700-talet i Trondheim, liksom sonen Johan Henrich Berlin. Turnerande artister och uppkomsten av lokala musiksällskap lade grunden

(80 av 602 ord)

Folkmusik

Norges geografi, med många sinsemellan relativt isolerade bygder, har gynnat uppkomsten av musikaliska särtraditioner. Bondesamhällets funktionella musik i fäbodarnas boskapsskötsel fördes vidare in i 1900-talet.

Den västeuropeiska balladen, som har medeltida anor, fick tidigt ett särskilt fäste i Norge. Stev är en visform med kortfattad text till musik

(48 av 336 ord)

Populärmusik och rock

De första norska jazzorkestrarna uppstod i början av 1920-talet. Jazz, dansmusik samt revy- och kabarémusik dominerade norsk populärmusik under mellankrigstiden. Efter andra världskriget expanderade jazzscenen, Norsk Jazzforbund bildades 1953, och jazzfestivalen i Molde arrangerades första gången 1961. Flera norska jazzmusiker har senare uppmärksammats internationellt, bl.a. Arild Andersen, Jon Christensen, Karin

(50 av 356 ord)

Dans

År 1910 startade Gylda Christensen (1872–1964) den första yrkesutbildningen i klassisk balett i Norge, med en balettakademi vid Nationalteatern i Olso. Den första stora norska dansstjärnan var Lillebil Ibsen. En viktig fridanspionjär var pedagogen och koreografen Inga Jacobi (1891–1937).

Norges enda klassiska balettensemble hade en blygsam början 1948 i Ny Norsk Ballett, grundad av Gerd Kjølaas (1909–2000) och brittiskan

(59 av 418 ord)

Folkkultur

Den förindustriella norska allmogekulturen bygger på vissa för stora delar av landet gemensamma förutsättningar. Norge tillhör – med undantag för kustens fiskarkultur – det nordskandinaviska barrskogsområde där den ekonomiska stommen utgjorts av en extensivt bedriven boskapsskötsel med fäbodväsen, seterbruk, som in i vår egen tid fyllt en viktig funktion. Inte bara näringslivet i stort utan även talrika därav beroende företeelser är gemensamma för Norge och Nordsverige, så i fråga om mat (t.ex. ojäst tunnbröd, flatbrød, lång- eller tätmjölk, tettemelk), byggnadsskick

(80 av 746 ord)

Sport

Vinteridrotterna har traditionellt en mycket stark ställning i Norge. Skidåkning räknas som landets nationalsport med bred folklig förankring och utövning samt ett mycket starkt elitskikt.

Skidsporten har sina rötter i Norge där militära tävlingar arrangerades

(35 av 243 ord)

Förhistoria

Norges varierade natur och klimatförändringarna efter den senaste istiden ledde till

(11 av 18 ord)

Mesolitisk tid (ca 9000–4000 f.Kr.)

Jakt, fångst, fiske och samlande var enarådande. I södra och mellersta Norge tillhör

(13 av 88 ord)

Neolitisk tid (ca 4000–1800 f.Kr.)

Sädesodling och boskapsskötsel gjorde sitt inträde, i början bara i området kring Oslofjorden.

(13 av 90 ord)

Bronsåldern (1800–500 f.Kr.)

Liksom i andra delar av Skandinavien karakteriseras perioden av begravningar i stora högar eller rösen. Under äldre bronsåldern begravdes de döda

(21 av 150 ord)

Förromersk järnålder (ca 500 f.Kr.–Kr.f.)

Perioden präglas av ett enkelt fyndmaterial. Föremålen är få eftersom gravfynden är få, troligen beroende på att

(17 av 120 ord)

Romersk järnålder (Kr.f.–400 e.Kr.)

Jordande av döda blev ånyo vanligt, och vapen började förekomma som gravgåvor. De flesta

(14 av 99 ord)

Folkvandringstiden (400–550 e.Kr.)

innebar en vidareutveckling av rådande förhållanden. I kustområdet ökar antalet fynd. I sydvästra Norge finns många ödegårdar,

(17 av 121 ord)

Merovingertiden (550–800 e.Kr.)

utmärks av flera förändringar. En markant nedgång i antalet fynd har tolkats

(12 av 85 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Vikingatiden (ca 800–ca 1050)

Vikingatiden sägs ofta ha inletts med plundringen av klostret på Holy Island utanför Englands östkust 793. Vikingatågen i västerled bestod dock inte enbart av sjörövar- och handelsfärder utan inbegrep också kolonisation. Från Norge riktade sig denna mot Island och Grönland, Fär­ö­ar­na, Shetlands- och Orkneyöarna samt Hebriderna, Irland och Isle of Man.

Mellan vikingatågen och Norges enande råder ett orsakssamband. Kustlandets vikingahövdingar återvände ofta

(63 av 450 ord)

Medeltiden (ca 1050–1536)

Vikingatiden hade varit en period av folkökning och nyodling i Norge, och trenden bestod till 1200-talets slut. Men naturförhållandena satte ändå snäva gränser för jordbrukets expansion. De gjorde också spridd gårdsbebyggelse till landets normala bosättningsform, och då som allt framgent spelade fiske och boskapsskötsel en viktig roll för befolkningens försörjning vid sidan av jordbruket. Skogsbruket var däremot ännu föga utvecklat. Stor betydelse för den norska handelssjöfarten hade medeltiden igenom kustvägen från Viken till Nordnorge, där en stor del av befolkningen

(80 av 989 ord)

Tiden 1536–1814

I samband med ett allmäneuropeiskt konjunkturuppsving vid nya tidens början inleddes en långvarig ekonomisk uppgång i Norge. Fram till 1600-talets mitt återuppodlades de flesta under agrarkrisen nedlagda gårdarna, och Nederländernas växande dominans inom skeppsbyggeri och sjöfart medförde kraftigt ökad efterfrågan därifrån på norskt skeppsvirke. I sin tur stimulerade detta till införande av en viktig teknisk nyhet inom Sydnorges skogsbruk ca 1520, vattensågen, och snart blev sågat timmer landets främsta exportvara. Också fiskexporten ökade på 1500-talet, då sillen gick till i

(80 av 1075 ord)

Norge under unionstiden (1814–1905)

Det fria Norge som framgick ur 1814 års händelser var till sin ekonomiska och sociala struktur i huvudsak ett traditionellt samhälle, som sedan gammalt levt av självhushållande jordbruk och boskapsskötsel, oftast i kombination med fiske, sjöfart, bergsbruk, trävaruproduktion eller transporter. En råvaruproducerande sektor inom denna ekonomi fick efter hand ökad betydelse och blev alltmer exportinriktad. Exporten drabbades under den världsomfattande lågkonjunktur som följde i Napoleonkrigens spår, bl.a. beroende på att Storbritannien infört skyddstullar på norskt timmer för att gynna sin

(80 av 1488 ord)

Åren 1905–40

Unionsupplösningen innebar inte något brott i samhällsutvecklingen, som fortskred mot industrialisering och teknisk modernisering. Framsteg gjordes inom den elektrokemiska och metallurgiska sektorn, till stor del tack vare utländska kapitalinvesteringar. Farhågorna för alltför starkt utländskt inflytande drev fram en restriktiv koncessionslagstiftning med bestämmelser om att vattenfall och kraftstationer efter viss tid skulle tillfalla staten. Samhället blev alltmer genomorganiserat med ökat inflytande främst för LO och NAF. Arbeiderpartiet

(66 av 467 ord)

Norge under andra världskriget

Vid krigsutbrottet 1939 förklarade sig Norge neutralt, trots att starka ekonomiska och ideologiska band förenade landet med Storbritannien. Försvaret var huvudsakligen dimensionerat för bevakningsuppgifter, då det geografiska läget ansågs som en garanti mot storskaliga invasionsförsök. Snart drogs Norge dock in i det storpolitiska maktspelet. Övertygad om att Norge saknade vilja och förmåga att avvisa brittiska neutralitetskränkningar (jämför Altmarkaffären) gav Hitler order om att verkställa operation Weserübung, som innebar ockupation av Danmark och Norge. Samtidigt fattade de allierade beslut om att genomföra

(80 av 774 ord)

Efterkrigstiden

Närmast efter befrielsen styrdes Norge av en samlingsregering ledd av Einar Gerhardsen från Arbeiderpartiet. Sedan stortingsvalet på hösten 1945 givit Arbeiderpartiet egen majoritet, bildades en rent socialdemokratisk regering, vars första uppgifter blev att leda återuppbyggnaden efter kriget och att lägga grunden till en ny norsk säkerhetspolitik.

Återuppbyggnaden genomfördes i den anda av samförstånd över partigränserna som var ett arv från kriget, trots att den krävde att man ännu några år måste bibehålla den hårda krishushållningen med ransoneringar, importkontroll och statlig

(80 av 1375 ord)

Medverkande

  • Alf Björnberg
  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Bergljot Solberg
  • Björn Hagström
  • Britt Tunander
  • Carlhåkan Larsén
  • Edvard Beyer
  • Eva Nordlinder
  • Eva-Lena Bengtsson
  • Frans af Schmidt
  • Gunnar Ternhag
  • Göran Andersson
  • Harald Gustafsson
  • Helena Dahlbäck Lutteman
  • Håkan Attius
  • Ingemar Breithel
  • Ingun M. Montgomery
  • Ivo Holmqvist
  • Jan Brunius
  • Jan von Konow
  • Jan-Erik Holst
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Johan Warell
  • Johannes Lindvall
  • Jonas Gruvö
  • Karl Erik Gustafsson
  • Knut Tveit
  • Lars Gunnar Lingås
  • Lars O. Lagerqvist
  • Lars-Arne Norborg
  • Lars-Olof Delsing
  • Lena Karlsson
  • Lennart Sjöstedt
  • Låtta Skogh
  • Magnus Sylvén
  • Maurits Lindström
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils Andrén
  • Per Arne Tjäder
  • Per Söderberg
  • Peter A. Sjögren
  • Peter Bohlin
  • Rasmus Wærn
  • Sven Behrens
  • Ted Bjarme
  • Thorbjörn Andersson
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Erlandsson
  • Åke Pettersson

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
K. Fægri, Norges planter (1970);
R. Frislid & A. Semb-Johansson, Norges dyr (1969);
O. Sandlund (utgivare), Biologisk mangfold i Norge: En landstudie (1992).
Religion:
A. Aarflot & C.F. Wisløff, Norsk kirkehistorie 1–3 (1966–71);
F. Birkeli, Hva vet vi om kristningen av Norge? (1982).
Sociala förhållanden:
K. Halvorsen, Innføring i sosial politikk (1990).
Massmedier:
T.M. Høeg, Norske aviser 1763–1969 1–2 (1973–74);
K. Lundby & K.-A. Futsæter, Flerkanalsamfunnet (1993);
G.C. Wasberg, Norsk presse i hundre år, 1820–1920 (1969).
Bok- och förlagsväsen:
H.L. Tveterås, Den norske bokhandels historie 1–3 (1950–86).
Statsskick och politik:
Slutrapport/Maktutredningen, Norges offentliga utredningar 1982:3;
J. Andenæs, Statsforfatningen i Norge (7:e upplagan 1990);
H. Valen, Valg og politikk: Et samfunn i endring (1981).
Litteratur:
E. Beyer (utgivare), Norges litteraturhistorie 1–6 (1974–75);
I. Engelstad m.fl. (utgivare), Norsk kvinnelitteraturhistorie 1–3 (1988–90);
T. Ørjasæter m.fl., Den norske barnelitteraturen gjennom 200 år (1981).
Drama och teater:
A. Aarseth m.fl. (utgivare), Norsk litteratur i tusen år (1994);
L. Lyche, Norges teaterhistorie (1991).
Film:
P. Cowie, Scandinavian Cinema (1992);
S. Evensmo, Det store tivoli (2:a upplagan 1992).
Konst, konsthantverk:
K. Berg (utgivare), Norges kunsthistorie 1–7 (1981–83);
E. Dæhlin, Norsk samtidskunst (1990);
J.-L. Opstad, En ny bevissthet: norsk kusthåndverk 1970–1990 (1989);
A. Wichstrøm, Kvinner ved staffeliet (1983);
F. Wildhagen, Norge i form (1988).
Arkitektur:
O. Brochmann, Bygget i Norge 1–2 (1979–81);
Nils-Ole Lund, Nordisk arkitektur (1991).
Musik:
A. Bjørndal & B. Alver, - og fela ho lét (2:a upplagan 1985);
O. Engell m.fl. (utgivare), Jazz i Norge (1975);
Å. Gjøstein Blom & O. Bø (utg), Norske ballader i oppskrifter frå 1800-talet (1973);
N. Grinde, Norsk musikkhistorie (3:e upplagan 1981).
Dans:
E. Bakka, Norske dansetradisjonar (1978).
Folkkultur:
P. Anker, Folkekunst i Norge (1975);
Arne Berg, Norske gardstun (1968);
B. Berggreen, Da kulturen kom til Norge (1989);
K. Visted & H. Stigum, Vår gamle bondekultur 1–2 (3:e upplagan 1975).
Förhistoria, Historia:
S. Bagge & K. Mykland, Norge i dansketiden: 1380–1814 (1987);
Harald Gustafsson, Nordens historia (1997);
A. Hagen, Norges Oldtid (3:e upplagan 1983);
K. Helle m.fl. (utgivare), Aschehougs Norgeshistorie 1–12 (1994–98);
K. Mykland m.fl., Handbok i Norges historie 1–6 (1972–86);
K. Mykland (utgivare), Norges historie 1–15 (1976–80);
L.-A. Norborg & L. Sjöstedt, Grannländernas historia (5:e upplagan 1996);
Klas Åmark, Hundra år av välfärdspolitik: Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige (2005).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Norge. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norge