Mot bättre vetande
1980 presenterade den statliga uppslagsverkskommittén utredningen "Mot bättre vetande", i vilken kommittén föreslog att statsmakterna skulle inleda förhandlingar med svenska förlag om produktion av en nationell encyklopedi.
Flera svenska förlag visade sitt intresse, men först i augusti 1985 skrev Bokförlaget Bra Böcker på ett avtal med Statens kulturråd (på initiativ av riksdagen) och Svenska sparbanksföreningen om att förlaget skulle producera Nationalencyklopedin.
Avtalet fastslog att verket skulle innehålla 20 band med cirka 150 000-200 000 uppslagsord med en illustrationsgrad på cirka 20 procent och omfatta totalt cirka 12 000 sidor. Formatet angavs till 225 x 275 mm. Bokverkets layout fastställdes till tre spalter med s.k. marginalspalt med plats för kartor och illustrationer.
Målen för NE var bl.a. att verket skulle vara modernt och spegla vår tid, informationen skulle vara korrekt och begriplig, NE skulle ge svar på frågor av typen vem, vad, när, var, hur och varför och stimulera fantasin. NE skulle ha ett tvärvetenskapligt synsätt, där särskilt miljöaspekter och kvinnofrågor (genusforskning) sattes i förgrunden, och förmedla en världsbild byggd på vetenskaplig grund.
I avtalet ingick att Bra Böcker fick ett garantilån på 17 miljoner kronor, vilket återbetalades med ränta i december 1990.
Projektet tar form
Nationalencyklopedins (NE:s) redaktion började byggas upp 1986, och när den var som störst bestod den av 75 personer med olika funktioner såsom redaktörer, assistenter, bildredaktörer och sekreterare. Under NE:s historia har redaktionen letts av totalt fyra chefredaktörer: Bi Puranen, Kari Marklund, Christer Engström och Arne Ekman.
Vid sin sida hade redaktionen NE:s vetenskapliga råd, vars medlemmar var professorerna Sture Allén, Janne Carlsson, David H. Ingvar, Alvar Ellegård, Marianne Frankenhaeuser, Tore Frängsmyr (ordförande), Eva Selin och Jan-Öjvind Swahn. Vetenskapliga rådets främsta arbetsuppgifter var att tillsammans med redaktionen utarbeta riktlinjer för uppslagsverket.
NE skulle vara ett helt nytt verk men byggt på de traditioner som representeras av de klassiska encyklopediska verken Nordisk familjebok och Svensk Uppslagsbok. Språket i NE skulle förstås av de flesta, men läsarprofilen byggde på de kunskaper som en elev på teoretisk gymnasielinje förväntades ha.
Ord och inga visor
NE:s vetenskapliga råd hjälpte även till med att få fram de cirka 300 ämnesexperter som tillsammans med redaktionen valde ut de cirka 400 000 förslag på uppslagsord som utgjorde det första urvalet på vad NE skulle kunna innehålla.
De principer som styrde urvalet var bl.a. att uppslagsverket skulle vara modernt och visa utvecklingen i samhället. Efter genomgripande diskussioner fastställdes hur stor procentdel NE:s skilda ämnen skulle få. Under produktionen av hela bokverket bearbetades urvalet av artiklar kontinuerligt för att slutligen bli 172 000 uppslagsord. De största enskilda ämnena är historia och geografi, medan ämnena avfallsteknik och sfragistik (sigillkunskap) är två av de minsta.
Urvalet styrdes självklart också av händelser som skedde under arbetets gång. Bland annat fick Europas karta ritas om när många nya länder bildades i samband med att den politiska bilden förändrades i Östeuropa – en utveckling som kan följas genom de olika banden på omslagets första insida. Uppslagsordet Berlinmuren hann precis skrivas om när muren revs och precis bli klart innan det aktuella bandet av NE skulle tryckas.
Under uppdateringen till NE på elektroniska medier har urvalsarbetet fortsatt och antalet uppslagsord har ökat till cirka 190 000. Även bokverket har uppdaterats, och år 2000 utkom tre supplementband till NE.
NE kliver in i den digitala världen
Efter det att bokverket var klart 1996 kom nästa utmaning för NE:s redaktion när beslut fattades att NE skulle komma ut på CD-ROM. Det var då nödvändigt att anpassa materialet i NE:s databas för en produkt för multimedia. Bland annat måste alla de 172 000 uppslagsorden klassificeras för att göras sökbara efter kundens specifika önskemål och behov.
Redaktionen utgick från det klassifikationssystem som utarbetats av Sveriges Allmänna Biblioteksförening, SAB-systemet, som dock under arbetets gång har anpassats till NE.
Resultatet av klassificeringsarbetet, som beräknas ha haft en tidsåtgång på 40 årsarbeten, har blivit att NE på multimedia ger unika möjligheter för kunden att söka den information han eller hon önskar. Exempelvis kan nämnas att det s.k. klassträdet för ämnet filosofi innehåller 27 underklasser, från antikens filosofi till estetik. Klassträdet för datateknik innehåller tio underklasser.
Om man söker på Simone de Beauvoir blir det träffar i olika klassträd, nämligen filosofi, litteratur, fransk litteratur samt genusforskning.
Klassificeringsarbetet är en fortgående process för att hålla databasen aktuell. En databas som du har tillgång till genom NE.se.
NE och framtiden
Hösten 2008 relanserades NE.se med ca 460 000 faktagranskade artiklar. Syftet var att med ny form och smarta funktioner ge snabbare svar och större möjligheter till fördjupning.
Samtidigt lanserades NE SKOLA – en helt ny del på sajten som riktar sig mot framför allt lärare och elever. Här finns exempelvis temapaket som innehåller instuderingsfrågor, fördjupningsuppgifter, aktivitetsblad, animationer och reportage. Läxhjälpen är en funktion där eleverna kan skapa egna övningar med olika frågetyper och innehåll och använda ljud, bild och länktips. Hela NE SKOLA är tillgänglig för samtliga prenumeranter på NE se.
I mars 2011 inledde NE och Utbildningsradion (UR) ett samarbete som innebär att skolor kan använda NE som medieleverantör och kombinera NE:s 545 000 artiklar med UR:s 11 000 program. Detta är en unik möjlighet för skolor och kommuner att på ett smidigt sätt integrera digitala medier i undervisningen.
Under våren 2011 vidareutvecklades NE.se för att säkerställa den fortsatt höga kvaliteten i uppslagsverket. Detta innebär att NE.se nu erbjuder smakprov av de 190 000 långa artiklarna, men vill man fördjupa sig i ett ämne finns det olika prenumerationsalternativ. Som prenumerant har du obegränsad tillgång till hela NE.se, inklusive NE SKOLA. Arbetet med att ta fram nya digitala tjänster pågår, och längre fram beräknas alla prenumeranter få fri tillgång till uppslagsverkets nya sökapp.
Årskalender
2011 NE och Utbildningsradion (UR) inledde ett samarbete som innebär att skolor kan använda NE som medieleverantör och kombinera NE:s 545 000 artiklar med UR:s 11 000 program.
2008 NE i tre band utkom med ca 64 000 uppslagsord och över 5 000 illustrationer. Hösten 2008 relanserades NE.se med ca 460 000 faktagranskade artiklar. En del av NE.se, ca 64 000 artiklar i kort form, blev tillgänglig för allmänheten.
2007 NE utkom med Fråga experten!, en bok där Nationalencyklopedins experter svarar på läsarnas frågor.
2006 NE utkom med Vem är det, svensk biografisk handbok. Verket har givits ut sedan 1912 och övertogs till den 46:e upplagan av Nationalencyklopedin.
2005 NE utkom med Berömda svenskar, en bok om tusen svenskar under tusen år.
2004 NE utkom med Kunskapsjakten i bokform och ett uppslagsverk över andra världskriget. På nätet introducerades NE Junior, en del av NE.se som var speciellt anpassad för yngre användare.
2003 NE lanserade Kunskapsjakten, ett nytt NE-spel med 4 000 nyskrivna frågor.
Internettjänsten utökades med Avancerad sökning och nya interaktiva tabeller.
2002 NE-spelet lanserades i digital-TV i början av året.
NE introducerade tillsammans med sina partners Kunskapspriset.
Internettjänsten fyllde två år vilket firades med ett nytt utseende på webbplatsen och nya funktioner, bl.a. en engelsk ordbok och en interaktiv atlas.
2001 Internettjänsten vidareutvecklades med nya artiklar, fler bilder och nya funktioner, t.ex. ämnesträdet, slumpordet och artikeltips.
Allt fler skolor och företag abonnerade på Internettjänsten och till julen introducerades Kunskapskortet – en kontantkortsvariant av Internettjänsten.
Fr.o.m 1 september ingår NE i Cydoniagruppen.
2000 utgavs en uppdaterad och utökad version av NE på CD och DVD. Antalet uppslagsord hade då ökat till 180 000.
Tre supplementband till Nationalencyklopedin utkom med bl.a. cirka 9 000 nya artiklar och över 13 000 tilläggsartiklar.
Den 14 maj lanserades Nationalencyklopedin på Internet.
Den första september skildes NE från Bokförlaget Bra Böcker och blev ett eget företag.
1999 flyttade Bokförlaget Bra Böcker från Höganäs till IMP:s nybyggda förlagshus i centrala Malmö.
NE-spelet, ett kunskapsspelet med 8 000 frågor, lanserades.
1998 utgavs Nationalencyklopedins Sverigeatlas och Världsatlas med sammanlagt 137 000 geografiska namn.
1998 utkom en tekniskt uppdaterad version av NE på CD-ROM och på DVD. Det krävs 3 000 megabyte utrymme för att lagra text och illustrationer.
1997 utkom den första versionen av NE på CD-ROM. Verket kräver sex CD-skivor och innehåller ljud- och bildillustrationer såsom videosekvenser och animationer.
1997 utgavs NE:s ordbok på CD-ROM.
1997 i april utkom första årgången av Nationalencyklopedins årsband. Årsbanden är årsbaserade komplement till NE med bl.a. en kalendariedel, en temaartikeldel och en
a–ö-del.
1996 utgavs tredje bandet av NE:s ordbok. Det kompletta verket innehåller 68 000 uppslagsord med totalt 137 000 definierade språkliga enheter.
1996 i augusti utkom det tjugonde och sista bandet av Nationalencyklopedin. Bokverket innehåller totalt 172 000 uppslagsord med drygt 100 miljoner tecken på cirka 12 700 sidor och är därmed det mest omfattande svenska uppslagsverket sedan Nordisk familjebok och Svensk Uppslagsbok gavs ut.
1995 utkom första bandet av NE:s ordbok.
1994 köptes förlaget av IMP AB. Senare delades Bra Böcker upp i olika affärsområden, varav NE blev ett.
1993 registrerades den 100 000:e abonnenten av NE.
1989 i december utkom första bandet av Nationalencyklopedin (NE). Bokverket var då förhandsbeställt av 54 000 kunder, vilket var unikt inom förlagsvärlden. Utgivningstakten var därefter tre band per år.
1985 fick Bra Böcker i uppdrag av Statens kulturråd att producera en nationell encyklopedi. En encyklopedi är ett bokverk vars mål är att sammanfatta kunskap; vanligast är att materialet presenteras alfabetiskt.
