Behovet av lättlästa texter är utbrett i den svenska skolan. Det omfattar inte bara de yngsta barnen som håller på att lära sig läsa, utan även elever med dyslexi, koncentrationssvårigheter, språkstörningar samt elever med annan språklig bakgrund.
– Det ska inte vara läsförmågan som hindrar dig från att få kunskap, säger Ulla Bohman. Är du en ovan läsare eller har lässvårigheter kan det bli ett hinder för att tillgodogöra dig innehållet. Att en elev har svårigheter i ett ämne handlar kanske inte om ämnet i sig, utan om att det förmedlas i en lärobok med för svår text.
Mer än bara enkla ord – Haja
I arbetet med exemplevis faktaboken “Haja! Yrken” och artiklar i Haja uppslagsverket har Ulla en tydlig strategi. Det handlar om att göra texten begriplig utan att den blir tråkig. Hon utgår ofta från kortversionerna i NE:s uppslagsverk men lägger till detaljer som skapar nyfikenhet och relevans för eleverna.
”Jag var själv ett vetgirigt barn. För att kunna förstå hur världen fungerar krävs det att information finns tillgänglig på lättläst svenska. Det är en förutsättning för att alla ska kunna vara delaktiga.”
– Jag försöker minnas hur jag själv var som barn och vad som intresserade mina egna barn i lågstadieåldern. Därför lägger jag ofta till saker som gör texten mer levande, berättar Ulla.
Hon nämner artikeln om sjuksköterskor som exempel. Där valde hon att lägga till ett stycke om Florence Nightingale.
– Jag minns själv hur fascinerad jag blev när jag gick i skolan och fick höra att en så enkel sak som att tvätta händerna kunde rädda så många liv på fältsjukhusen.
Ett annat exempel är artikeln om kända byggnader.
– Där lade jag till att det faktiskt finns miniatyrer av Eiffeltornet på flera ställen i världen, till exempel i staden Paris i Texas som använder tornet som symbol. Målet är att göra artiklarna mer intressanta och roliga att läsa, samtidigt som de är lättlästa. För att förstå processer krävs det information på lättläst svenska så att alla kan vara delaktiga.
Ingen ”lightversion” av läroplanens krav
Det finns ibland farhågor om att lättläst innebär förenklingar som gör att väsentliga delar försvinner från läromedlen. Det är något som Ulla bestämt motsätter sig.
– Det handlar nog om fördomar. Det här ska vara en fullgod version, det är det som är syftet. Inte att göra en lightversion av det som läroplanen har som krav. Om viktigt innehåll försvinner är det inte bra lättläst svenska.
Sverige ledande i världen på lättläst
Ulla Bohman arbetar inte bara med texter i Sverige utan är även engagerad internationellt. Just nu deltar hon i EU-projektet PAGE som syftar till att öka utgivningen av lättläst litteratur i länder som Portugal, Frankrike och Italien.
– Sverige är nog det land i världen som hållit på med detta längst. Den första lättlästa boken här kom redan 1968. I dag har vi gett ut tusentals titlar, medan länder som Frankrike knappt har gett ut någon alls. Det säger en del om hur långt vi har kommit i arbetet med tillgänglighet, säger Ulla, som nyligen bjöds in som talare på Latinamerikas första konferens om lättläst språk.
Att tänka på som lärare
För lärare som introducerar lättläst i klassrummet har Ulla några konkreta tips.
– Som lärare behöver man visa var alternativen finns. Många som har lässvårigheter behöver hjälp med att hitta de stöd som erbjuds. Det är också viktigt att förmedla att det är okej att växla mellan den lättlästa texten och standardtexten. När en elev känner sig redo kan hen enkelt byta. Ingen ska känna att de hamnar i ett fack, avslutar hon.
