Feminism: flera rörelser med samma mål

8 mars är det internationella kvinnodagen, en dag att visa kvinnosolidaritet och föra fram krav på förbättrade villkor för kvinnor. Kvinnodagen uppmärksammades första gången 1910 under den socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn.

Bakom de stora kvinnorörelserna står feminismen, och med den tanken om en jämställd värld. Feminismen har vuxit fram under generationer av kamp. Den har kritiserats, omformats och vidareutvecklats. En del menar att det finns lika många feminismer som det finns feminister. Här tittar vi närmare på några av de vanliga – och de lite mer ovanliga – feministiska strömningarna som haft betydelse för kvinnor världen över.

Radikal- och liberalfeminism

Liberalfeminismen sägs ofta vara feminismens urmoder; dess långa historia sträcker sig ända tillbaka till upplysningen. Medan liberalfeminismen fokuserar på det offentliga, såsom politiken och arbetslivet, har radikalfeminismen sitt fokus på det privata, såsom kroppen, sexualiteten och hemarbetet. Liberalfeminismen hävdar att kvinnor historiskt uteslutits från politiska och juridiska processer och inte kunnat delta i arbetslivet eftersom de varit förpassade till hemmen. De har kritiserats av radikalfeminister för att sakna teoretisk bakgrund till förtrycket.

Radikalfeminismen menar å sin sida att det finns en osynlig ordning i samhället som systematiskt förtrycker kvinnor. Detta system kallas patriarkat. De hävdar att grunden till allt förtryck handlar om kvinnans kön. För radikalfeminister är det personliga politiskt och därför menar förespråkare att förtrycket tar sig uttryck i exempelvis pornografi, prostitution och kvinnomisshandel.

Radikalfeminismen precis som liberalfeminismen har kritiserats för att vara alltför snäv och enbart fokusera på vita, västerländska medelklasskvinnor.

Postkolonial feminism, svart feminism och islamisk feminism

Den postkoloniala feminismen, svarta feminismen och islamiska feminismen hänger på många sätt samman eftersom de alla delar analysen att kvinnors erfarenheter, identiteter och möjligheter ser olika ut beroende på vilket kön och vilken etnicitet, sexualitet och funktion man har, men också vilken klass man tillhör. De menar således att man inte kan tala om kvinnor som en enhet för att förklara makt och ojämlikhet. Detta tankesätt kallas intersektionalitet och utvecklades av postkoloniala feminister.

Postkoloniala feminister hävdar vidare att man inte kan frikoppla förtrycket mot kvinnor från förtrycket av kolonial dominans och global exploatering. Anhängare av den svarta feminismen utgår från en liknande tanke och har sin utgångspunkt i svarta kvinnors erfarenheter av förtryck. Islamiska feminister ansluter sig till den postkoloniala feminismens idéer och försöker därutöver att kombinera den feministiska tanken med den islamiska tron. Islamiska feminister har gjort betydande insatser för att förändra islamisk rättspraxis.

Queerfeminism

Queerfeminister hävdar att grunden till allt förtryck beror på heteronormen, att vi förväntas ha ett av två kön och därmed också åtrå det motsatta könet. Queerfeminismen menar att det inte finns en enhetlig universell kategori ”kvinna” utan att kön är en social konstruktion. Kritiker av queerfeminismen menar att den urholkar feminismens grundbultar. Man menar att om man inte kan prata om kön som något beständigt är det svårt att hävda att gruppen kvinnor är förtryckta.

Ekofeminism och urfolksfeminism

Urfolkfeminister ser världen som sammanlänkad, att allt hänger ihop: individen, kollektivet, djuren, jorden – allt ses som en levande och medveten entitet. Ekofeminister delar den postkoloniala feminismens uppfattning om intersektionalitet och menar dessutom att det patriarkala förtrycket av kvinnor även omfattar djur och natur.

 

Många feminismer hänger samman, en del står bakom både den intersektionella analysen och analysen om ett patriarkat. En del feministiska grenar har uppstått i en kritik mot eller reaktion på tidigare feminismer. Vad som länkar dem samman är tron på en jämställd värld. Men vilken väg man ska gå för att nå dit råder det delade meningar om.