Därför ska eleverna röra på sig mer

Att fysisk aktivitet kan göra underverk för hjärnan känner många till. Ändå är det i stort sett bara på idrott och hälsa-lektionerna som man rör på sig i skolan.

Martin Lundblad är före detta forskare med nästan 20 års erfarenhet av neurobiologisk forskning som nu sadlat om till NO-lärare. Dessutom är han författare till stora delar av läromedlet Idrott och hälsa. Han ser massvis med vinster om skolan kunde bidra mer till att på ett naturligt sätt implementera fysisk aktivitet vid fler tillfällen än bara på idrott och hälsa-lektionerna.

Bättre minne och mer stresstålighet

Det finns mängder med forskningsbelägg för att fysisk aktivitet har positiva effekter på vår hjärna. Stresståligheten ökar, minnet och kognitiva förmågor blir bättre bland annat.
– Det är massor som händer i kroppen när du rör på dig, berättar Martin Lundblad. Alla vet att man kan få större muskler.  Alla känner däremot inte till att hjärnan faktiskt också tränas och växer när man rör på sig. Till exempel påverkas minnet positivt, vilket innebär att man minns det man lär sig i skolan bättre.

För den som ofta är stressad kan träning också vara en utmärkt medicin, då träning gör att nivåerna av stresshormonet kortisol pressas ner på lång sikt, vilket gör en mer stresstålig.
– Tränar man regelbundet kommer man att uppleva mindre stress när det till exempel är mycket att göra i skolan.

Verktyg mot psykisk ohälsa

Den kanske tydligaste effekten som fysisk aktivitet har på hjärnan är hur den både kan begränsa och förebygga ångest, menar Martin Lundblad.

– Jag ser psykisk ohälsa och stress i skolan dagligen. Det syns verkligen. Det är inte bara stress inför ett visst prov utan det är betygsångest redan i sjuan. Då behövs ett verktyg, och jag tycker att fysisk aktivitet är ett rimligt sådant.

– Ett annat steg är givetvis att också prata ännu mer om psykisk ohälsa. Men vi borde verkligen försöka hjälpa eleverna att förstå och prova hur träning kan påverka ens mående positivt. Så att de själva får uppleva skillnaden.

Motivation en nyckelfaktor

Just elevens egen upplevelse är en av nycklarna till den kanske största utmaningen – hur man motiverar sina elever att röra på sig mer.
– För att nå bäst resultat säger forskningen att man bör höja pulsen minst tre gånger i veckan. Jag vill dock poängtera att verkligen allt räknas. Allt är bättre än inget. Men oavsett vilket är motivationen en nyckelfaktor och det som är svårt att sprida och lära ut. Det måste ju komma från eleven själv. Även här är det viktigt ge eleverna möjlighet att själva få uppleva positiva resultat.

Tävlingsmoment ut och det vardagliga in

I dagens framställning av träning så ligger mycket fokus på sport, tävling och/eller utseende. Martin Lundblad hade gärna sett att hjärnan fick större plats i sammanhanget.

Martin Lundblad

– Man kan träna på tusen olika sätt. Man kan tävla mot andra för att bli starkare, eller bara göra något man tycker är kul eller som man mår bra av. Jag hade gärna sett att vi i skolan i alla fall tog bort tävlingsmomentet och fokuserade mer på de positiva effekterna på hjärnan.

Skolan borde också arbeta för att den fysiska aktiviteten i vardagen också ska bli en naturlig del för alla elever.
– Det ska inte bli ytterligare en uppgift som adderas i deras liv utan en naturlig del av folks vardag. Vi i skolan ska lära våra elever att man jobbar eller går i skolan, man sover och äter, och så tränar man. Det ingår i den vardagliga rutinen helt enkelt, avslutar Martin Lundblad.

Martins tips till dig som är lärare för mer fysisk aktivitet i skolan

1. Jobba tillsammans
– Samarbeta med din idrott och hälsa-lärare! Prata om vad ni kan göra tillsammans. Själv ska jag ha en kurs tillsammans med vår I&H-lärare om cellen. Förstår man cellen och evolutionen så förstår man biologin, brukar jag säga. Det finns pedagogiska vinster att hämta och didaktiska vinklar att testa genom att använda fysisk aktivitet i sin undervisning.

2. Rör på er i undervisningen
– Minnet fungerar som bäst när vi rör på oss. Trots det sitter vi still under alla teoretiska lektioner. Testa till exempel att lära eleverna att göra minnespromenader. Att promenera och plugga handlar om ren studieteknik. Det har till exempel visat sig att barn lär sig 20 procent fler glosor om de hör dem under en promenad. Många tycker att det är trist att sitta hemma och plugga. Återigen, använd skolans idrottslärare om du är osäker på upplägg.

3. Planera! Sätt proven eller svåra moment efter idrott och hälsa
– Hjärnan presterar bättre efter fysisk aktivitet, visar forskning. Planera för att ett prov eller någon extra koncentrationskrävande del läggs direkt efter en lektion i idrott och hälsa. Inte minst för elever med NPF-diagnoser kan det vara effektivt.

4. Ta bort tävlings- och sportfokus
– De som gillar att tävla och sporta kommer göra det ändå. Försök att få det att inte handla om tävling. Börja med att uppmuntra till självklarheter som att cykla eller gå till skolan om möjligheten finns.

5. Läs på själv!
– Ta själv del av den forskning som finns om fysisk aktivitet och dess påverkan på hjärnan. Men läs i så fall översiktsartiklar. Som forskare tycker jag givetvis att forskning är viktig, men det betyder inte att all forskning är bra. Forskare kan bedöma trovärdigheten i enskilda studier. Det kan man inte göra lika lätt om man inte är tillräckligt insatt.

Prova Idrott och Hälsa 7–9 gratis i 14 dagar.