vin (latin viʹnea ’vinstock’, av viʹnum ’(drycken) vin’), enligt alkohollagen (2010:1622) en alkoholdryck som framställts genom jäsning av druvor eller druvsaft samt sådant vin som i framställningen har tillsatts sprit framställd av vinprodukter och som har en alkoholhalt som inte överstiger 22 volymprocent. EU definierar vin som en produkt erhållen från total eller partiell jäsning av färska druvor, krossade eller inte, eller av druvmust. Alkoholhalten ska vara minst 8,5 volymprocent men undantag finns.

Den dominerande beståndsdelen i vinet är vatten,

(80 av 571 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vinodling

Världens stora vinodlingsdistrikt ligger i de tempererade regionerna. På norra halvklotet betyder det mellan 30:e och 50:e breddgraden och på södra halvklotet mellan 30:e och 40:e breddgraden. Men det töjs på gränserna i dag. Årsmedeltemperaturen ska helst vara minst 10 °C och gärna lite över. Väderleken, som varierar år från år,

(51 av 349 ord)

Vinrankan

Vinrankan trivs både i bördiga och i karga jordar. Traditionellt brukar man säga att magra jordar ger vinrankor med få druvor av hög kvalitet, medan en

(26 av 183 ord)

Skörden

Druvorna skördas när de har uppnått rätt balans mellan socker och syra. Ju mognare druvan är, desto mer socker innehåller den. Samtidigt som sockerhalten ökar sjunker syran. Plockas den för tidigt får man ett vin som smakar alltför syrligt. Blir druvan

(41 av 286 ord)

Druvan

Druvan består av fruktskal, fruktkött och kärnor. I druvans stjälk, skal och

(12 av 83 ord)

Vintillverkning

I vineriet, vinanläggningen där vinet görs, ska druvorna förvandlas till vin. En stor anläggning kan se ut som en fabrik med långa rader av skinande rostfria ståltankar. En mindre vinproducent kan ha enbart några få jästankar av betong, trä eller glasfiber i en gammal källare. Vinmakaren har många tillfällen att påverka den slutliga smaken på vinet. Vinmakarens alla beslut och handgrepp har stor inverkan på slutresultatet. För att få ett vin utan defekter krävs noggrann övervakning av alla moment i

(80 av 622 ord)

Vitt vin

Gröna vindruvor för vitt vin pressas före jäsningen. Skalen finns inte med under jäsningen. För att få en klar must innan jäsningen låter man den ibland ligga i en tank över natten vid sval temperatur, runt 8–10 °C. Det sker då

(41 av 287 ord)

Sött vin

Söta viner görs vanligen av druvor som skördats med extra hög sockerhalt. Det finns olika metoder för att erhålla extra söta druvor. Söta viner gjorda med förstärkning, starkviner, beskrivs separat nedan.

Det enklaste sättet att få extra söt must, och därmed ett vin med sötma, är att helt enkelt skörda druvorna extra sent. Det ger dock sällan tillräckligt med socker för att göra riktigt söta viner.

(66 av 467 ord)

Starkvin

Ibland avbryter man jäsningen innan allt socker har jäst ut genom

(11 av 54 ord)

Rött vin

Har de blå druvorna som man ska göra rött vin av skördats för hand åker de vanligen först ned i en så kallad avstjälkningsmaskin, som skiljer druvan från stjälken. Det är ovanligt att ha stjälkarna med under jäsningen. Har druvorna skördats med maskin sitter stjälken kvar på vinrankan och endast själva bären (druvorna) kommer in till vinanläggningen. Druvorna kan krossas lätt innan de åker ner i jästanken. För att få vinet rött måste man låta skalen vara med under jäsningen,

(80 av 576 ord)

Klarning och filtrering

Innan buteljering kan man klara och filtrera vinerna. De flesta producenter gör detta, men

(14 av 95 ord)

Kolsyremaceration

För att göra lätta rödviner som går att dricka unga (till exempel Beaujolais Nouveau) används ibland metoden

(17 av 115 ord)

Rosévin

Rosévin görs normalt av rödvinsdruvor. Se vidare rosévin.

(8 av 8 ord)

Mousserande vin

För att göra mousserande vin gör man först ett vanligt stilla vin. Sedan tillsätter man socker och jäst till det färdigjästa stilla vinet och överför det till en sluten behållare. Vinet genomgår då en andra jäsning i

(37 av 259 ord)

Lagring

Efter jäsningen kan vinet behöva stabilisera sig eller mogna en tid före buteljering. De flesta viner är färdiga att drickas så snart de har buteljerats och

(26 av 179 ord)

Svenska viner

Sverige har en lång tradition av produktion av jästa drycker gjorda på svenska bär och frukter. För vinodling anses klimatet dock vara för kallt. Trots

(25 av 177 ord)

Olika förslutningar

Förr menade man att naturkorkens syregenomsläpplighet var en viktig del av dess egenskaper, med den långsamma oxidation detta

(18 av 126 ord)

Vin och mat

Traditionellt har det funnits regler om hur mat och vin ska kombineras. Vitt vin till fisk

(16 av 111 ord)

Produktion och handel

Druvarealen i världen ligger på 7,4 miljoner hektar (2019). Tar man bort de länder som i stort sett enbart odlar druvor för annat än vin (bordsdruvor, russin och så vidare) hamnar man på runt

(34 av 238 ord)

Parti- och detaljhandel

I Sverige har vinhandeln varit monopoliserad sedan 1917, först med lokala monopol och sedan 1950-talet med ett nationellt monopol. Detaljhandelsmonopolet lades ut på Systembolaget. Även importen var ett

(28 av 196 ord)

Historik

Man började odla vin omkring 6000 f.Kr. i området kring Svarta havet och Kaspiska havet. Genom analyser av druvkärnor tror man sig veta att det rörde sig om odlade vinrankor och inte vilda. Vinet spred sig genom Mellanöstern ned till Egypten under faraonernas tid från 3000-talet f.Kr. Målningar från faraonisk tid avbildar vintrampare, och bland lämningarna från dessa områden förekommer dryckeskärl avsedda för vin. I bronsålderns Grekland förekom vin i såväl den minoiska som den mykenska kulturen. I de månghundraåriga

(80 av 577 ord)

Medverkande

  • Britt Karlsson
  • Per Karlsson
  • Urban Laurin

Litteraturanvisning

M. Broadbent, Michael Broadbent’s Wine Vintages (2000);
O. Clarke, Oz Clarke’s Vinatlas (svensk översättning 1997);
L. Flavigny & C. Naudin (utgivare), Larousse des vins (2001);
J. Goode, The Science of Wine: From Vine to Glass (2005);
J. Halliday & H. Johnson, The Art and Science of Wine (1992);
R. Jackson, Wine Science: Principles and Applications (3:e upplagan 2008);
A. Jefford, Andrew Jefford’s Wine Course (2008);
H. Johnson, Hugh Johnson’s the Story of Wine (2004);
H. Johnson & J. Robinson, The World Atlas of Wine (6:e upplagan 2007);
B. Karlsson & P. KarlssonVinets underbara värld, från druva till bordet (2021);
M. Mölstad (utgivare), En värld av vin (3:e upplagan 1998);
J. Robinson (utgivare), The Oxford Companion to Wine (3:e upplagan 2006);
T. Stevenson, Vin: Uppslagsboken över världens viner (svensk översättning 1998).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, vin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vin