vin (latin viʹnea ’vinstock’, av viʹnum ’(drycken) vin’), enligt alkohollagen (1994:1738) en alkoholdryck som är framställd genom jäsning av druvor eller druvmust eller av bär, frukt eller andra växtdelar samt andra alkoholdrycker som innehåller högst 22 volymprocent alkohol och som inte är spritdryck, starköl

(44 av 313 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vinodling

Tidigare var det traditioner som dominerade i vingårdarna, och så är fortfarande fallet i många av Europas klassiska vinområden. Men forskningen

(21 av 148 ord)

Vinrankan

Vinrankan trivs både i bördiga och i karga jordar. Traditionellt brukar man säga att magra jordar ger vinrankor med få druvor av hög kvalitet, medan en

(26 av 182 ord)

Skörden

Det är viktigt att skörda druvan vid rätt tillfälle. Plockas den för tidigt får man ett vin som smakar omoget. Blir druvan övermogen får man ett vin som saknar friskhet

(30 av 214 ord)

Druvan

Druvan består av fruktskal, fruktkött och frön (s.k. kärnor). I druvans

(11 av 58 ord)

Vintillverkning

Numera tillverkas vinet med högteknologiska metoder även om en del producenter håller fast vid gamla och traditionella metoder. Vineriet, den lokal där vinet görs, ser ofta ut som ett laboratorium. Varje detalj i tillverkningsprocessen kan kontrolleras. Vinmakaren gör vinet och har en mängd beslut att fatta under vinifieringen (tillverkningen). Varje beslut påverkar vinets doft och smak. Kunskaperna om vad som händer när man gör

(64 av 452 ord)

Vitt vin

Gröna vindruvor pressas före jäsningen. Skalen finns inte med under jäsningen. Ju försiktigare man pressar druvorna, desto finare vin erhålls. Pressas druvorna hårt, så att skal, frön och skaft går sönder, får man med bittra och illasmakande ämnen. För vitt vin föredrar man att en klar must får

(48 av 336 ord)

Sött vin

Söta viner görs av druvor med hög sockerhalt. I Tyskland tillsätts ibland ojäst druvmust till färdigjästa viner när man gör enkla, söta viner. Vissa viner avbryter man jäsningen på innan allt socker har jäst ut genom att man tillsätter alkohol till det jäsande vinet. Då får man ett vin med en högre alkoholhalt och en hel del

(57 av 402 ord)

Rött vin

Druvorna för rött vin krossas med hjälp av en maskin. Ibland får alla eller en del av skaften finnas med under jäsningen. För att få vinet rött måste man låta skalen vara med under jäsningen så att färgen lakas ur. Skalen kan dock tas bort innan jäsningen är avslutad. Traditionellt används vid jäsningen kar eller tankar av ek, men numera används oftast tankar av rostfritt stål. För röda viner är en jästemperatur av 25–30 °C vanlig. Jäsning vid en temperatur av

(80 av 661 ord)

Rosévin

Rosévin görs normalt av rödvinsdruvor. Se vidare rosévin.

(8 av 8 ord)

Mousserande vin

Mousserande vin produceras genom att stilla lättviner genomgår en andra jäsning i ett slutet kärl. Trycket medför att koldioxid omvandlas till kolsyra, som

(23 av 160 ord)

Lagring

Efter jäsningen behöver vinet mogna en tid före buteljering. De flesta viner är färdiga att drickas så snart de har buteljerats. Många vinner dock på att lagras några år i flaskan;

(31 av 220 ord)

Svenska viner

Klimatet i Sverige har ansetts vara för kallt för odling av druvor kommersiellt. Däremot finns det svenska företag som importerar druvmust för jäsning till vin. Även import av färdiga viner för produktion av mousserande vin förekommer. Sverige har en lång

(40 av 279 ord)

Vin och mat

Traditionellt finns det regler om hur mat och vin ska kombineras. Vitt vin till fisk och rött till kött

(19 av 135 ord)

Produktion och handel

Odlingen av vindruvor och framställningen av vin i världen har efter en nedgång under slutet av 1900-talet åter ökat under 2000-talet. Den

(22 av 155 ord)

Parti- och detaljhandel

Tidigare var många små företag involverade i den internationella vinhandeln. Producentens vin förmedlades av en mäklare till en vinhandlare, som

(20 av 138 ord)

Historik

När och var det systematiska bruket att framställa vin först uppträdde är omöjligt att säga; möjligen var det under neolitikum i trakterna kring Svarta havet och Kaspiska havet. Vinodling är belagd i Mesopotamien från åtminstone 6000-talet f.Kr. och i Egypten från 3000-talet. Målningar från faraonisk tid avbildar vintrampare, och bland de materiella lämningarna från dessa områden förekommer olika dryckeskärl avsedda för vin. I bronsålderns Grekland förekom vin i såväl den minoiska som den mykenska kulturen, och i de månghundraåriga muntliga

(80 av 634 ord)

Medverkande

  • Claes Petersson
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Ulf Erlandsson
  • Urban Laurin

Litteraturanvisning

M. Broadbent, Michael Broadbent’s Wine Vintages (2000);
O. Clarke, Oz Clarke’s Vinatlas (svensk översättning 1997);
L. Flavigny & C. Naudin (utgivare), Larousse des vins (2001);
J. Goode, The Science of Wine: From Vine to Glass (2005);
J. Halliday & H. Johnson, The Art and Science of Wine (1992);
R. Jackson, Wine Science: Principles and Applications (3:e upplagan 2008);
A. Jefford, Andrew Jefford’s Wine Course (2008);
H. Johnson, Hugh Johnson’s the Story of Wine (2004);
H. Johnson & J. Robinson, The World Atlas of Wine (6:e upplagan 2007);
M. Mölstad (utgivare), En värld av vin (3:e upplagan 1998);
J. Robinson (utgivare), The Oxford Companion to Wine (3:e upplagan 2006);
T. Stevenson, Vin: Uppslagsboken över världens viner (svensk översättning 1998).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, vin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vin