Uppslagsverket

Fem fakta om julen som du kanske inte känner till

Det är glögg, pepparkakor, julstädning, julkalendrar, julpynt, lussekatter, tomtar och julgranar, ja listan kan göras lång. Julen är en av de största högtiderna, men våra traditioner är en salig blandning av religiös symbolik och folktro. Varför firar vi egentligen som vi gör? Här har vi samlat några roliga fakta om sådant som ofta förknippas med julen.

Mytomspunnen kärleksbringande mistel

Du har säkert sett den i romantiska julfilmer, misteln som hänger i dörrposten och inväntar julens första kyss. Misteln sägs sedan gammalt bringa lycka och välsignelse om man hänger upp den i taket eller ovanför en dörr i juletid. Att kyssas under en mistel var förr i tiden ett sätt för en kvinna att skydda sig mot att leva ett helt liv som ogift. Den man som kysst henne under misteln ska då plocka ett bär ur den och när det sista bäret är plockat är mistelns magi försvunnen.

Inom magin ansågs misteln skänka liv och fertilitet, skydda mot gifter och verka sexuellt upphetsande. Dess vintergröna utseende fick de forntida keltiska ”prästerna” att tillskriva den övernaturliga egenskaper och den betraktades som helig, särskilt om den växte på ekar. Misteln skördades sedan på ett speciellt sätt för att inte förlora sin magiska kraft.

Stjärngossar – från julspel till luciatåg

Stjärngossar har funnits sedan början av 1600-talet men var då inte en del av ett luciatåg. Stjärngossar var nämligen unga män som på trettondedag jul uppförde julspel om heliga tre konungars besök hos den nyfödde Jesus. Julspelen utfördes ursprungligen av skolorna i organiserad form och fortsatte in på 1800-talet. När djäknarna inte längre fick lov att tigga på det här sättet övertogs spelen ofta av bygdens egna ungdomar. En av de agerande bar en transparent stjärna med ett ljus inuti. Tre av de andra var utklädda till kungar, ytterligare en till ”Judas med pungen”, som samlade in gåvorna.

Då blev granen julens träd

Julgranen kom till Sverige från Tyskland i mitten av 1700-talet och fanns hos rika familjer i städer, herrgårdar, i prästgårdar och i stora bondgårdar. Då var julgranarna små och användes främst som bordsdekoration. Vid mitten av 1800-talet började man ta in den moderna typen av höga granar och ungefär hundra år senare blev det vanligt med stora julgranar utomhus och i offentliga miljöer. De första julgranarna dekorerades ofta med kakor och äpplen, och så småningom började man även sätta i ljus och andra prydnader.

Granar har förekommit i flera sammanhang i samband med julen, dels som magiskt ontavvärjande medel placerade till exempel på gödselhögen, dels som ett tecken på julens och julfridens inträde.

Fiskblötare – ett yrke för ensamstående kvinnor

Visste du att på Annadagen, 9 december, ska lutfisken läggas i blöt? Förr gjorde fiskblötaren det. Ett yrke passande för ensamstående kvinnor tyckte man för drygt 500 år sedan. Metoden är känd sedan senmedeltiden men fortlever endast i Norden, där den numera förknippas med julfirandet som ett minne av julfastan under medeltiden. Tidigare var dock lutfisk en allmän helg- och festrätt som även åts vid bland annat bröllop, Mårten och midsommar.

Årets kortaste dag firades långt innan den kristna julen

Bakom julen ligger många gamla traditioner som inte är kristna. Till exempel firades vintersolståndet vid den här tiden på året långt innan man började fira Jesus födelse. Vintersolståndet är den tidpunkt på året då dagen är kortast och natten är längst och som 2021 infaller 21 december.

Prova NE gratis