Tydlig vision bakom programmering för klassrummet

Visionen var tydlig när det digitala läromedlet Programmering F–9 utvecklades. Läromedlet skulle vara anpassat till användare på olika kunskapsnivåer, vara enkelt att använda praktiskt i klassrummet och omfatta allt från grundläggande begrepp till praktiskt användbar kodning och styrning.

Det har knappast undgått någon att programmering nu ingår i läroplanen. Men även om intresset är stort är kunskapsnivåerna varierande hos lärarna. Många känner sig också osäkra på hur de ska undervisa i programmering rent praktiskt.

Johan Warell är redaktör för läromedlet och den som lett utvecklingsarbetet. Här berättar han och Jesper Sörensson, läromedelsutvecklare på NE, om hur tankarna gått under arbetets gång.

Självstudiestöd för läraren

För att lärarna ska känna sig trygga med att undervisa i programmering har en nyckel varit att inkludera en självstudiekurs.

– Det behövs ingen universitetsutbildning i programmering för att kunna undervisa i ämnet, även om många lärare verkar tro det, säger Johan Warell. Programmering för grundskolan är inte syntax, det handlar om att lära sig förstå vad programmering är. Men vi vet att många känner sig osäkra. Därför har vi har inkluderat rikligt med lärarstöd i form av övningsblad och pedagogiska kommentarer. Alla teknik- och matematiklärare kommer att kunna undervisa med vårt läromedel utan att behöva vara experter.

Skapat för att passa klassrummet

En annan viktig nöt att knäcka var den pedagogiska utmaningen hur man egentligen ska undervisa i programmering i grundskolan utan att bli fast i ett enda program. Helt enkelt att erbjuda ett brett pedagogiskt upplägg anpassat för klassrummet.

– Även om du har läst en kurs i C++ på universitet så är det ingen garanti för att förstå hur du undervisar i programmering i en klassrumssituation, säger Jesper Sörensson. Dessutom riskerar du att fastna i ett programmeringsspråk, vilket inte varit skolverkets intention. Vårt läromedlet ger läraren verktyg som tydligt visar hur den går tillväga praktiskt för att ge eleverna det de behöver.

– Att gå igenom allt vid tavlan funkar inte i programmering, fyller Johan Warell i. Eleverna behöver få testa själva, gå tillbaka och testa om och om igen. Då behövs också väldigt tydliga instruktioner, vilket vi erbjuder.

Stegrande svårighetsgrad för att passa alla

Jesper Sörensson och Johan Warell

Beroende på vilken förkunskap man har kan man kliva in var som helst i läromedlet både som lärare och som elev. Något som gör det enkelt för läraren att lägga sig på lagom nivå för just sin klass.

– Vi har hittat ett sätt där man logiskt stegar upp i svårighetsgrad som är lätt att begripa för både  eleverna och lärarna, fortsätter Johan Warell. Läromedlet erbjuder allt som eleverna behöver kunna och många ingångar till att lära sig mer. Vi baserar kunskapsinhämtningen på digitala och praktiska verktyg som används i en logisk följd där de inhämtade färdigheterna bygger upp kunskapskravet för nästa nivå.

Som att lära sig ett språk, fast enklare

Utvecklingen av Programmering F–9 har krävt ett nytt och lite annorlunda tänk. Inte helt olikt att lära ut ett språk. Att inte ha en lång historia av att producera läromedel och därmed slippa att förhålla sig till vissa färdiga strukturer beskrivs i sammanhanget som en fördel av Johan och Jesper.

– Vi har nog kunnat vara lite friare jämfört med andra, säger Jesper Sörensson. Många läromedel är dessutom programberoende, vilket vi inte är. Sen är det inte fullständighet vi eftersträvat utan att ge en förståelse för vad programmering är. Det tycker jag att vi gör.

– Det fria tänket har varit nödvändigt eftersom vi ville ha en sammanhållen kurs som tar elever och lärare från början till slut. Här kommer den röda tråden in. Du kan inte hoppa hit och dit i läromedlet utan du måste lära dig en sak innan du kan gå vidare. Ungefär som att lära sig ett språk. Fast det är mycket lättare att att lära sig programmering än att lära sig ett nytt språk, avslutar Johan.

 

Just nu! Prova gratis hela sommaren.