Många språklärare har under sin utbildning läst språkhistoria på universitetet och tyckt att det varit en spännande del av språkstudierna, men sedan inte haft någon naturlig väg att föra denna kunskap vidare i själva språkundervisningen. Man kanske inte har övervägt möjligheten eller tror att detta blir för avancerat i grundskolan och på gymnasiet. Professor Ingmar Söhrman vill dock öppna upp frågan och inspirera lärare att prova detta.
”Språkundervisning kan ju många gånger bli lite repetitiv och tråkig, när man går strikt efter läroböcker och ska igenom glosor och grammatik. Då är det en utmärkt idé att lägga in lite språkhistoria mellan varven, för att ge lite mer fart och färg och även skapa ett sammanhang för språket. Känna att språket är en spegel av historien.”
Både lärorik och stimulerande språkundervisning
Det är viktigt att lägga det på rätt nivå, så att det inte blir svårt och ställer nya krav på eleverna. Som lärare ska man bara plocka in små glimtar som lyfter blicken, med olika moment på rätt ställen, för att lotsa eleverna att se samband och låta dem vara med och skapa sin egen kunskap. Det kan handla om ords eller ortnamns ursprung eller varför vi har vissa lånord och lånade begrepp.
”Ett tydligt exempel är att prata om att olika prefix och suffix faktiskt har en betydelse och man med hjälp av dessa kunskaper kan koda av nya ord utan att man behöver slå upp deras betydelse.”
Ingmar Söhrman påpekar att det även blir roligare för lärarna:
”Det här ger också en stimulans för lärarna. Det blir helt enkelt roligare att undervisa när man kan dela med sig av sådant man själv tycker är spännande. På så vis blir även eleverna engagerade och nyfikna på att veta mer. Sedan kan man uppmuntra eleverna att söka mer information på egen hand, och det blir då ett naturligt sätt för dem att söka information på nätet på andra språk än engelska. Cirka hälften av allt som finns på nätet i dag är på engelska, men särskilt spanska och arabiska växer snabbt, så det här ger inträde till så mycket mer.”
Flera av NE:s digitala läromedel använder språkliga samband i både tid och rum
Ingmar Söhrman berättar att man kan lyfta upp olika geografiska regioner och knyta namn och begrepp till språkhistoria och på så vis ge lite bakgrund till ett större sammanhang för eleverna.
”Låt oss säga att vi pratar om spanska städer och så kommer vi till Zaragoza och frågar oss varför det heter så. Kanske finns det något hebreiskt eller arabiskt i botten, men så visar det sig att det är latin. Jaha tänker eleverna och så glömmer de inte det.”
Flera delar av NE:s läromedel i språk innehåller språkhistoriska inslag. I läromedlet i spanska för årskurs 7 får eleverna lära sig hur spanskan har förändrats genom historien och hur den har förflyttat sig över världen. Spanskans säregna drag har påverkats av den stora mängden inhemska språk som baskiska och keltiska, men även av yttre krafter där framförallt romarriket hade en inflytelserik roll, vilket gjort att den spanska som talas i Spanien i dag till över hälften härstammar från latin, som man talade i Rom. Även läromedlet Engelska 4–6 har flera språkhistoriska inslag. I årskurs 6 finns det till exempel ett avsnitt där eleverna får lära sig att i en omröstning 1795 om vilket det officiella språket i USA skulle vara vann engelskan med endast en röst i stor konkurrens mot tyska, som en stor del av nybyggarna talade.
”Det är också roligt att lyfta fram det skandinaviska ursprunget i engelska ord, och ortnamn, och visa att det finns band som skapats av händelser genom historien. Och att man i Västsverige har ett mycket större inflöde av engelska personnamn, som Glenn, Tommy, Kent, Sonny, vilket berodde på sjöfarten. Sånt tycker alla är roligt att höra.” säger Ingmar Söhrman.
I läromedelsdelarna “Språk i förändring”, “Dialekter och språkbruk” samt “Nordiska dialekter” i Svenska 4–6 får din klass bland annat lära sig att den stora mängden låneord i svenskan beror på den täta kontakten vi haft med andra länder under olika perioder. Handelsord från tyskan under 1300-talet, Modeord från franskan under 1700-talet och en stor mängd engelska ord senaste århundradet.
Verktyg för att förstå världen
Ingmar Söhrman har varit ute en hel del i skolsammanhang och pratat om sin metodik och fått stort positivt gensvar. Han menar att många lärare blir entusiastiska inför möjligheten att kunna använda kunskap som de parkerat någonstans i hjärnan. Och att man ska se det som ett verktyg för att öppna nya portar och göra undervisningen mer varierad och stimulerande – om man tycker att det verkar intressant.
”Förutom bättre språkkunskaper kan ju det här ge eleverna fler dimensioner när det gäller att förstå hur allt hänger samman, både bakåt i tiden och sånt som händer på olika platser i dag. Det blir ytterligare ett sätt att förstå lite mer av världen.”